Så här gör man genmodifierade växter

Växter genmodifieras på ungefär samma sätt. Först måste man sätta in genen i en vektor. Därefter måste man få in vektorn och genen i växtens cellkärna. Det finns tre metoder att sätt in vektorer i växters cellkärnor:

  • knoppdopp
  • samodling
  • skjuta in dem med hjälp av en genkanon
Skiss som visar tre sätt att föra in nytt DNA i en växtcell.

Tre metoder att föra in nytt DNA i en växtcell. Vid knoppdopp och samodling så sätts DNA:t först in i en jordbakterie som forskarna brukar kalla Agrobacterium. Agrobacterium finns i en lösning där man antingen doppar hela växter med knoppar eller stoppar ner små bladbitar. Agrobacterium sköter sedan genmodifieringen genom att sätta in DNA:t i växtens cellkärnor. När man använder genkanonen täcker man små partiklar av guld med vektorer. Sedan skjuter man helt enkelt in guldpartiklarna i cellkärnorna. Copyright bild: Gunilla Elam

Knoppdopp ett sätt att genmodifiera backtrav

Backtrav är en modellväxt som forskare använder för att bättre förstå hur gener fungerar i växter. Vanligtvis använder forskare knoppdopp för att genmodifiera backtrav.

  • En gen, som kodar för det protein som ska tillverkas, sätts in i en vektor.
  • Vektorn sätts in i en jordbakterie (som forskarna kallar Agrobacterium) på ungefär samma sätt som när man genmodifierar E. coli.
  • Genmodifierade Agrobacterium finns i en lösning. Backtravsplantor som har knoppar doppas i lösningen med Agrobacterium.
  • Agrobacterium sätter in genen i knopparnas celler. Kanske hamnar genen i en pollen- eller äggcell som i sin tur ger upphov till ett frö.
  • Backtravsplantorna får sätta frön. Fröna sås ut.
  • De frön som gror DNA-testas. Förhoppningsvis bär någon av plantorna på genen som man ville sätta in.
  • Man förädlar de plantor som bär på genen för att få fram homozygota individer.

 

En backtravs-planta med knoppar doppas i en Agrobacterium-lösning.

En backtravsplanta med knoppar doppas i en lösning med Agrobacterium. Knoppdopp är en metod för att genmodifiera backtravsplantor. Foto: Jens Sundström, Sveriges Lantbruksuniversitet.

Genmodifiera granembryon med hjälp av en genkanon

Vissa växtarter kan inte genmodifieras med hjälp av Agrobacterium, då använder man en genkanon. Med hjälp av genkanonen skjuter man in DNA i till exempel granembryons cellkärnor.

  • En gen, som kodar för det protein som ska tillverkas, sätts in i en vektor.
  • Mycket små guldpartiklar (1,5 – 3 mikrometer i diameter) täcks av vektorerna.
  • De DNA-täckta guldpartiklarna “laddas” i genkanonen.
  • Med hjälp av vacuum skjuts guldpartiklarna in i cellerna. Några guldpartiklar hamnar i cellkärnor och DNA:t tas upp i arvsmassan.
  • Cellerna behandlas på olika sätt och kommer så småningom att utvecklas till en liten planta.
  • De plantor som bildas DNA-testas. Förhoppningsvis bär någon av plantorna på genen som man ville sätta in.
  • Man förädlar de plantor som bär på genen för att få fram homozygota individer.

Genmodifierade växter i forskning och förädling

Vanligtvis genmodifierar man växter för att förstå hur en viss gen fungerar, men man kan också använda genmodifiering som ett verktyg inom växtförädlingen.

  • Genen kan stängas av. Det brukar kallas knock-out eller loss-of-function. Då studerar man vad som händer när den normala funktionen försvinner.
  • Ibland tillförs en ny gen. Det kallas knock-in eller gain-of-function. I dessa fall är man intresserad av att veta hur en ny gen fungerar.
  • Det går också att kombinera de två metoderna. Först förstör man den fungerade genen (knock-out) och studerar vad som händer. Sedan tillför man en fungerande gen. Detta brukar kallas gene-rescue och man får så kallade återställningslinjer.

Det finns många fler sätt att modifiera en gen än att bara stänga av och sätt på den. Till exempel så kan man göra små förändringar i en gen så att i stället för att stänga av den helt så kan den vara uttryckt på olika nivåer (svagt, medel eller starkt).

Precis som för möss, går det också att förändra arvsmassan hos växter med hjälp av strålning eller kemikalier. En växt vars arvsmassa förändrats med hjälp av strålning eller kemikalier är enligt lagen en GMO, men den ska inte regleras som en GMO.

Växter, mikroorganismer och djur genmodifieras på liknande sätt för att vi ska lära oss mer om hur olika gener fungerar.

Ett exempel på en genmodifierad växt – SUSIBA2-riset

På Nyhetsmorgon i TV4 berättar två forskare om bland annat genmodifierat ris. Det kallas SUSIBA2-ris. Detta är ett exempel på knock-in eller gain-of-function. Forskarna har satt in SUSIBA2-genen från korn i ris. Riset har fått en nya egenskap eller funktion. Det resulterade i ett ris med mer stärkelse i riskornen och strået och mindre mängd socker i rötterna jämfört med omodifierat ris. Dessutom släpptes det ut lägre halter av metan när riset odlades. Själva genmodifieringen gjordes med hjälp av Agrobacterium och samodling.

Vill du veta mer om genetiskt modifierade växter?

Läs mer på till exempel Genetiskt modifierade växter – en webbresurs om GM-växter.

Referenser

(uppdaterad 2017-09-15)

Ordning

För information om ordning läs uppslagsordet art.

(uppdaterad 2017-09-15)

Stäng

Pollen

Pollen kallas också frömjöl eller ståndarmjöl. Det innehåller bland annat spermakärnorna. Pollenet befruktar fröämnet (eller ägget) så att ett frö kan bildas. Från fröet bildas sedan en ny växt.

Referens

  • Nationalencyklopedin, pollen. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/pollen (hämtad 2016-08-24)

(uppdaterad 2016-08-24)

Stäng

In vitro

In vitro betyder i glas och betecknar ett experiment eller liknande i till exempel ett provrör. In vivo betyder i livet, i levande, alltså i naturlig miljö.

(uppdaterad 2016-07-02)

Stäng

Konjugation

Konjugation är överföring av genetiskt material mellan två bakterier. Detta sker naturligt och antas vara ett sätt att öka den genetiska variationen hos bakterier.

 

(uppdaterad 2018-06-25)

Stäng

Markörgen

En gen som används för att identifiera de celler som tagit upp och integrerat genen av intresse vid en genmodifiering. En markörgen kan till exempel ge tolerans mot en viss herbicid. När växtmaterialet utsätts för herbiciden kommer bara de celler som tagit upp markörgenen (och genen av intresse att överleva och kan odlas vidare.

(uppdaterad 2018-06-25)

Stäng

Mikroinjektion

I gentekniksammanhang innebär mikroinjektion injektion av nukleinsyra direkt i en cell. Mikroinjektion är ett sätt att genmodifiera till exempel möss.

(uppdaterad 2016-06-28)

Stäng

Mottagarorganism

I gentekniksammanhang är en mottagarorganism en organism som fått främmande genetiskt material. Mottagarorganismer kallas också recipient, värdorganism eller moderorganism.

(uppdaterad 2016-06-28)

Stäng

Mutagenes

Mutagenes är en grupp av metoder som inducera mutationer i arvsmassan. Klassisk mutagenes omfattar fysikaliska (till exempel radioaktiv strålning eller ultraviolett strålning) och kemiska metoder (till exempel EMS). Moderna mutagenes omfattar genteknik och genediterings tekniker.

En schematisk bild som visar tre grupper av metoder som skapar mutationer i arvsmassan.

Bilden visar tre grupper av metoder som inducera mutationer i arvsmassan. Ett, rekombinant-DNA (till exempel klassisk genteknik). Två, slumpmässiga mutationer eller fysikalisk mutagenes (till exempel radioaktiv strålning och EMS). Tre, riktad mutation eller geneditering (till exempel TALEN, CRISPR, ZFN). Copyright bild: Gunilla Elam

(uppdaterad 2017-06-28)

Stäng

Population

En population är samling individer av en art inom ett visst område. Individerna i en population har betydligt högre sannolikhet att reproducera sig med varandra än med individer från en annan population. Ofta är individerna från samma population mer genetiskt lika varandra än individer från en annan population.

(uppdaterad 2016-06-28)

Stäng

Bakteriofager

Virus som angriper bakterier.

(uppdaterad 2018-05-17)

Stäng

Transduktion

Överföring av DNA mellan olika bakterier med hjälp av bakteriofager. Bakteriofager är virus som angriper bakterier.

(uppdaterad 2018-05-18)

Stäng

EU-direktiv

Sätter upp vilka mål som EU:s medlemsstater ska uppnå, men staterna får själva bestämma hur målen ska uppnås. Exempelvis har direktiv 2001/18/EG om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön genomförts i svensk lagstiftning genom miljöbalken och förordning 2002/1086 om utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön.

En EU-förordning är en bindande rättsakt som alla medlemsstater måste tillämpa i sin helhet.  Ett exempel på en EU-förordning är (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder.

(uppdaterad 2018-05-18)

 

Stäng

Cellfusion

Sammansmältning av två eller flera celler.

(uppdaterad 2016-06-21)

Stäng

Non-target organism

För non-target organism se Icke-målorganism (non-target organism).

(uppdaterad 2015-11-23)

Stäng

Science for Life Lab (SciLifeLab)

Science for Life Lab (SciLifeLab) är en nationell infrastruktur för forskning.

(uppdaterad 2015-11-23)

Stäng

Regenerativ medicin

Regenerativ medicin är behandlingar där skadade celler eller organ ersätts med stamceller, utvecklade celler eller odlad vävnad.

(uppdaterad 2015-11-23)

 

Stäng

Plasma

För plasma se Blodplasma.

(uppdaterad 2015-11-23)

Stäng

Omprogrammerade celler

Omprogrammerade celler är celler där utvecklingen styrs om från en celltyp till en annan celltyp. Se Inducerade pluripotenta stamceller.

(uppdaterade 2015-11-23)

Stäng

Mikrobiologi

Mikrobiologi är läran om eller vetenskapen som omfattar studiet av mikroorganismer.

(uppdaterad 2015-11-23)

Stäng

Homo sapiens

Homo sapiens är det latinska och vetenskapliga namnet på den så kallade anatomiskt moderna människan, det vill säga vi människor som finns på jorden just nu.

(uppdaterad 2016-05-30)

 

Stäng

Domesticerad

Domesticeringen är alla de förändringar av en vild djur- eller växtart som de genomgår när de via mänsklig påverkan blir mer eller mindre beroende av människan. Husdjur och odlade grödor är domesticerade.

(uppdaterad 2015-11-23)

Stäng

Blodplasma

En gulaktig vätska som är det som återstår när alla blodkroppar tagits bort från blodet.

(uppdaterad 2018-05-18)

Stäng

Virus

Virus är de minsta biologiska enheterna och de kan infektera levande organismer. Virus förökar sig genom att med värdens hjälp tillverka fler viruspartiklar. Arvsmassan kan bestå av DNA eller RNA.

(uppdaterad 2015-11-23)

Stäng

T-cell

Vita blodkroppar som hör till gruppen lymfocyter. T står för thymus som är detsamma som brässen, den plats i kroppen där T-cellerna mognar. T-celler är en viktig del av immunförsvaret.

 

(uppdaterad 2018-05-18)

Stäng

TALEN

En genomredigeringsteknik som bland annat används för att skapa mutationer på en förutbestämd plats i arvsmassa. Den används också för att föra in nya gener på en bestämd plats i arvsmassan och för att byta ut enstaka baspar i till exempel en gen. Tekniken började användas 2009.

TALEN är en förkortning av engelskans Transcription Activator-Like Effector  Nuclease.

 

(uppdaterad 2018-05-18)

Stäng

Organspecifika celler

Organspecifika celler är celler som bara förekommer i ett visst organ.

(uppdaterad 2015-11-23)

Stäng

Organoid

En organoid är ett mini-organ som kan odlas fram från stamceller för att studera vävnaders funktion eller för att utvärdera läkemedel.

(uppdaterad 2015-11-23)

Stäng

Neandertalare

Neandertalare (Homo neanderthalensis) är en förhistorisk människa som levde i Europa och de västra delarna av Asien. De levde för ungefär 350 000 år sedan, fram till för ungefär 30 000 år sedan. Namngiven efter Neandertal i Tyskland där man hittade det första fossilet.

(uppdaterad 2015-11-23)

Stäng

Mikrobiom

Ordet mikrobiom används för att beskriva alla mikroorganismer eller den sammanlagda arvsmassan av alla mikroorganismer i en viss miljö.

(uppdaterad 2015-11-23)

Stäng

Metagenomik

Metagenomik är när man sekvensbestämmer och analyserar arvsmassan hos alla organismer i en viss miljö.

(uppdaterad 2015-11-23)

Stäng

Kontrollgrupp

En grupp som ingår som jämförelse i en vetenskaplig studie. När en viss genetiskt modifierad växt ska studeras används till exempel  motsvarande omodifierade plantor och en rad andra växtsorter som kontrollgrupp.

(uppdaterad 2018-06-25)

Stäng

Klinisk prövning

En undersökning på människor för att undersöka ett läkemedels eller en behandlings effekter.

(uppdaterad 2018-06-25)

Stäng

Individanpassad behandling

Vid individanpassad behandling anpassas valet av läkemedel eller behandlingsmetod efter till exempel en individs genetiska profil.

(uppdaterad 2015-11-22)

Stäng

Embryo

Embryo är ett tidigt stadium i ett djurs eller en växts utveckling.

(uppdaterad 2015-11-22)

Stäng

Cry-protein

För Cry-protein se Cry-gener.

(uppdaterad 2015-11-21)

Stäng

Zinkfingerteknik (ZFN)

En genomredigeringsteknik som bland annat används för att skapa mutationer på en förutbestämd plats i arvsmassa. Den används också för att föra in nya gener på en bestämd plats i arvsmassan och för att byta ut enstaka baspar i till exempel en gen.

Tekniken började användas på 1990-talet.

Jämför med CRISPR och TALEN.

(uppdaterad 2018-05-18)

Stäng

Xenotransplantation

Transplantation över artgränser, till exempel om en hjärtsjuk människa skulle få ett hjärta från gris.

(uppdaterad 20118-05-17)

Stäng

Stärkelse

Vid fotosyntesen bildas mer glukos (druvsocker) än vad växterna behöver. Överskottet lagras som stärkelse. Stärkelse är uppbyggt av två molekyler, amylopektin och amylos. Amylopektin består av långa grenade kedjor av glukos, medan amylos-molekylerna till största delen är ogrenade.

 

(uppdaterad 2018-05-18)

Stäng

Selektionsmarkör

En selektionsmarkör är en gen, till exempel en antibiotikaresistens- eller herbicidtoleransgen, som används för att hitta de celler som tagit upp den gen som man vill tillföra.

(uppdaterad 2016-05-09)

Stäng

RNA interferens (RNAi)

RNA interferens (RNAi) är en mekanism i växter, djur och människor som reglerar genaktiviteten. Via RNAi hämmas specifika gener så att inget eller mycket lite protein bildas. RNAi har bland annat använts för att, med hjälp av genmodifiering, få virus- och insektsresistenta grödor.

Läs mer

(uppdaterad 2017-10-12)

Stäng

pat-gen

pat-genen är en gen som ger tolerans mot ogräsmedel baserade på glufosinatammonium.

(uppdaterad 2017-06-29)

Stäng

Nukleinsyra

Nukleinsyra är en molekyl som består av en lång kedja av nukleotider, till exempel DNA.

(uppdaterad 2015-11-21)

Stäng

Genflöde

Genflöde är ett begrepp som används vid överföring av gener via pollen från en individ eller population till en närbesläktad individ eller population.

(uppdaterad 2015-11-21)

Stäng

Rekombinant DNA-teknik

Se hybrid DNA-teknik.

(uppdaterad 2015-11-19)

Stäng

Transkriptom

Transkriptomet är allt RNA i en viss vävnad vid en viss tidpunkt. Transkriptomet är en beskrivning av vilka gener som är aktiva och hur aktiva de är.

En schematisk bild som beskriver vad ett transkriptom är.

DNA:t består av massor med gener. Generna kan vara påslagna eller avstängda. En påslagen gen ger vanligtvis upphov till RNA. Allt RNA, oavsett vilken gen som är ursprunget, kallas gemensamt för ett transkriptom. Copyright bild: Gunilla Elam

(uppdaterad 2017-09-18)

Stäng

Molekyl

En molekyl är en elektriskt neutral enhet som består av minst två atomer sammanbundna av en kovalent bindning.

(uppdaterad 2015-11-19)

Stäng

Metabolit

En metabolit är en ämnesomsättningsprodukt, det vill säga ett ämne som uppstår genom en kemisk process i cellerna hos olika organismer.

När vi människor äter mat bryter kroppen ner maten. Produkterna från denna nedbrytning kallas metaboliter. Kolhydraterna som växterna tillverkar tack vare fotosyntesen är också exempel på metaboliter.

(uppdaterad 2016-05-09)

Stäng

Diptera

Diptera är en ordning inom klassen insekter. På svenska säger man tvåvingar. Till tvåvingarna tillhör till exempel flugor och myggor.

(uppdaterad 2015-06-23)

Stäng

tRNA eller transport-RNA

Det finns flera sorters RNA. De så kallade tRNA:na (från engelskans transfer RNA) transporterar aminosyror till ribosomen så att nya proteiner kan tillverkas.

En schematisk skiss på en ribosom som med hjälp av mRNA, tRNA och amniosyror tillverkar ett protein.

De gröna banden representerar tRNA. De transporterar aminosyror (orangea bollar) till ribosomen. Där läser tRNA:t av mRNA:t (det blå bandet). Copyright: Gunilla Elam.

(uppdaterad 2017-09-18)

Stäng

Recessiv

För en förklaring av recessiv se Dominant, co-dominant och recessiv.

(uppdaterad 2017-04-04)

Stäng

Co-dominant

För en förklaring av co-dominant se Dominant, co-dominant och recessiv.

(uppdaterad 2017-04-04)

Stäng

Intron

Intronerna är delar av en gen. De är icke-kodande, det vill säga de innehåller ingen information om hur proteinet, som genen kodar, för ska se ut.

Jämför promotor, exon och terminatorsekvens.

(uppdaterad 2015-04-07)

Stäng

Exon

En gen består av många olika DNA-element (bland annat exoner). Alla dessa DNA-element behövs för att genen ska fungera.

Exonerna är de delar av genen som tillsammans kodar för ett protein. De bildar det färdiga mRNA:t.

Jämför promotor, intron och terminatorsekvens.

En skiss som visar hur DNA, RNA och protein förhåller sig till varandra.

I bilden ser vi en gen med promotor, exoner och introner. Copyright: Gunilla Elam.

(uppdaterad 2017-08-22)

Stäng

Terminatorsekvens

Terminator har sitt ursprung i latin och betyder ungefär avsluta. En terminatorsekvens är en DNA-sekvens som avslutar en gen.

(uppdaterad 2015-04-07)

Stäng

Genotyp

En genotyp är en viss genetisk uppsättning. Genotypen påverkar fenotypen.

Jämför AB0-systemet.

(uppdaterad 2015-04-02)

Stäng

Organell

En organell är en del av en eukaryot cell. Organellen har vanligen ett membran och bildar på så sätt ett utrymme inom cellen. Cellkärnan, mitokondrierna och kloroplasterna är exempel på organeller.

(uppdaterad 2015-04-02)

Stäng

Kodar för

Används för att beskriva vad en gen har för uppgift. Till exempel genen X kodar för proteinet X.

(uppdaterad 2018-06-25)

Stäng

Heterozygot

Gener kan förekomma i olika varianter, så kallade alleler. Genen för ärtors form har allelen slät ärta (R) och skrynklig ärta (r).

Många organismer har två kromosomer av varje sort (homologa kromosomer). Det innebär att varje gen finns i två kopior, en kopia på varje kromosom. En viss ärta kan alltså ha någon av följande kombinationer för genen för ärtors form:

  • RR
  • Rr
  • rr

När en viss individ har samma alleler (till exempel RR eller rr) så är den homozygot för just den genen. Har individen istället olika alleler (till exempel Rr) så är den heterozygot för den allelen.

Ett korsningsschema där ärtor korsas.
Ett korsningsschema som beskriver hur egenskaperna slät och skrynklig ärvs hos ärta. Allelen R är dominant över allelen r. Genotyperna RR och Rr ger upphov till egenskapen eller fenotypen slät ärta. Genotypen rr ger upphov till fenotypen skrynklig ärta. Copyright bild: Gunilla Elam

Ordet zygot kommer från grekiskan och betyder förenad. Begreppet zygot används inom biologin för att beskriva det befruktade ägget. Det vill säga den cell som uppstått genom att äggcellen och spermien smält samman. Ordet hetero har sitt ursprung i grekiskan, och betyder ungefär det som är olikt.  Ordet homo kommer också från grekiskan. Det betyder samma eller identisk.

(uppdaterad 2018-06-25)

Stäng

Homozygot

För definition på homozygot se Heterozygot.

(uppdaterad 2016-06-21)

Stäng

Transgen

En organism som fått främmande DNA integrerat i sin arvsmassa. En transgen mus är en genmodifierad mus. Det DNA som integrerats kallas också en transgen.

Jämför cisgen.

(uppdaterad 2018-05-18)

Stäng

Blastocyst

Ett utvecklingsstadium hos däggdjursembryon.  Hos människa bildas blastocysten cirka tre till fyra dagar efter befruktningen.

 (2018-05-18)

Stäng

Jästsvamp

Jästsvampen är en encellig mikroorganism som används som modellorganism i forskningen. Jäst heter Saccharomyces cerevisiae på latin.

(uppdaterad 2015-03-20)

Stäng

Bioteknik

Bioteknik är ett teknikområde som innefattar bland annat genteknik. Det är tekniska tillämpningar av biologin, där man använder organismer eller delar av organismer för att utföra något. Ett exempel på bioteknik är öltillverkning där man använder en organism (jästsvamp) för att jäsa ölet. Några andra exempel på bioteknik än genteknik är:

  • Att använda jäst för att baka bröd och tillverka vin.
  • Att använda enzymer i tvättmedel för att bryta ner smuts.
  • Att använda Bt-protein som bekämpningsmedel mot insekter.

(uppdaterad 2016-06-21)

 

Stäng

Kromosom

Strukturer i cellen som är uppbyggd av långa dubbelspiraler av DNA. Det är kromosomerna som innehåller arvsmassan.

De 23 kromosomparen ser ut som snörstumpar av olika storlek och form.

Bilden visar de 23 kromosomparen som finns hos människa. Vi kan se att kromosomerna är från en man eftersom par 23 (längst ner till höger) har en lång kromosom (X-kromosomen) och en kort kromosom (Y-kromosomen). En bild på en individs alla kromosomer kallas karyotyp. Foto: Wikimedia Commons, National Human Genome Research Institute

(uppdaterad 2018-06-25)

Stäng

Målorganism (target organism)

Målorganismer är en eller flera arter som en viss behandling är riktad mot. Målorganismer kallas target organism på engelska. Jämför icke-målorganism.

(uppdaterad 2015-02-03)

Stäng

Sjukdomsmodell

En sjukdomsmodell är celler eller djur som används för att studera sjukdomar hos människa. Cellerna eller djuren ska ha motsvarande sjukdom eller mutation som den som man vill studera.

(uppdaterad 2015-07-23)

Stäng

Löpmage

Löpmagen är en av de fyra magarna hos idisslande djur. De övriga tre magarna är våm, bladmage och nätmage. Får och kor är exempel på idisslare.

(uppdaterad 2017-09-15)

Stäng

Tillväxthormon

Ett protein som signalerar åt kroppens olika delar att växa. De människor som bär på en mutation i någon gen som är viktig för tillverkning av hormonet blir bland annat kortväxta.

Mellan åren 1963 och 1985 gavs cirka 27 000 barn runt om i världen tillväxthormon som renats fram från hypofysen hos avlidna människor. Då rapporterades det om några fall i USA där unga vuxna som behandlas med tillväxthormon på 1960-talet drabbats av Creutzfeldt-Jakobs sjukdom. Liksom galna ko-sjukan kan Creutzfeldt-Jakobs sjukdom orsakas av prioner.   Kopplingen till personer som fått tillväxthormon gjorde att man slutade behandla med hormon från hypofysen. Sedan dess har tillväxthormon som produceras av genmodifierade bakterier använts.

(uppdaterad 2018-05-18)

Stäng

Baspar

I DNA-spiralen bildar nukleotiderna, via kvävebaserna, så kallade baspar. Baspar förkortas bp.

Kvävebasen adenin (A) binder alltid till kvävebasen tymin (T). De bildar basparet A-T. Kvävebasen guanin (G) binder till kvävebasen cytosin (C). De bildar i sin tur basparet G-C.

En schematisk bild som visar DNA-spiralen med dess baspar och jämför den med RNA-molekylen.

En jämförelse mellan RNA och DNA. RNA är enkelsträngat och DNA dubbelsträngat. De två strängarna i DNA-spiralen binds samman via kvävebaserna. Varje bindning mellan två kvävebaser i DNA-spiralen kallas baspar och är antingen A-T eller G-C. Kvävebasernas kemiska struktur är utritad bredvid RNA- och DNA-molekylerna. Copyright: Gunilla Elam.

(uppdaterad 2017-11-07)

Stäng

Vektor

Vektorer är bärar- eller transportmolekyler som används som redskap inom gentekniken för att transportera DNA in i en cell. Virus och plasmider (små cirkulära DNA-molekyler som finns i många bakterier) används som vektorer.

Ordet vektor används också för att beskriva smittbärande insekter, till exempel är malariamyggan en vektor för malariaparasiten.

(uppdaterad 2014-09-22)

Stäng

RNA

RNA är en förkortning av ribonukleinsyra (ursprungligen från engelskans ribonucleic acid). Det är det kemiska ämnet (molekylen) som bland annat fungerar som en budbärare mellan arvsanlagen (generna) och de proteiner som generna kodar för.

Två modeller som visar RNA- och DNA-molekylerna.

Så här ser RNA och DNA ut. RNA:t är den enkelsträngade molekylen till vänster. Copyright: Gunilla Elam.

(uppdaterad 2017-09-19)

Stäng

Gen

En gen är en bit av arvsmassan. En gen kan vara en mall för hur ett protein ska byggas upp, men det också finns gener som ger upphov till RNA som inte översätts till proteiner.

Till genen räknas också omkringliggande DNA-sekvenser som styr hur och när genen används.

En schematisk bild över en gen som kodar för ett protein.

Ett exempel på en gen som kodar för ett protein. Copyright: Gunilla Elam.

Hos människan finns en gen som heter ABO blood group (transferase A, alpha 1-3-N-acetylgalactosaminyltransferase; transferase B, alpha 1-3-galactosyltransferase). Det långa och krångliga namnet brukar förkortas ABO. Denna gen kodar eller beskriver ett protein som heter Histo-blood group ABO system transferase. Genen finns i tre olika varianter eller alleler. Beroende på vilka alleler vi bär på kan vi få blodgruppen A, B, 0 eller AB. Blodgrupperna är egenskaperna i detta exempel.

(uppdaterad 2017-09-11)

Stäng

Protozoer

Protozoer kallas ibland urdjur. Det är en grupp av encelliga eukaryota organismer. Amöbor, toffeldjur och ciliater är exempel på protozoer.

(uppdaterad 2014-09-22)

Stäng

Svampar

Svampar utgör ett eget rike bland levande organismer. Detta rike kallas Fungi på latin. De kan vara encelliga som till exempel jästsvampar eller flercelliga som till exempel kantareller.

Svampar är eukaryoter som har cellväggar precis som växter, men de saknar fotosyntes. Precis som djur är svampar heterotrofer, det vill säga de måste ta upp organiska ämnen, till exempel socker, för att få i sig energi.

(uppdaterad 2018-05-18)

Stäng

Organism

En organism är en levande varelse med en egen ämnesomsättning, till exempel en växt, ett djur eller en bakterie. Enligt 13 kapitlet i miljöbalken så är en organism en biologisk enhet som kan föröka sig eller föra över genetiskt material.

Detta är ett av flera exempel när biologiämnet och lagstiftningen har nästan samma, men inte exakt samma definition på vad ett biologibegrepp innebär.

(uppdaterad 2016-06-28)

Stäng

Hybridnukleinsyra

DNA från olika källor länkas samman. När till exempel en bakterie, växt eller ett djur modifierats med en isolerad gen och den blivit en del av organismens arvsmassa har en hybridnukleinsyra bildats.

Ett annat ord för hybridnukleinsyra är rekombinant DNA.

(uppdaterat 2018-06-26)

Stäng

Resistensgen

En resistensgen är en gen som gör en cell eller hel organism motståndskraftig mot gifter, sjukdomar, antibiotika etc. Själva ordet resistens betyder motståndskraft.

(uppdaterad 2015-02-03)

Stäng

Mitokondrier och mitokondrie-DNA

Mitokondrier är små organeller eller rum som bland annat producerar energi i till exempel växt- och djurceller.

Mitokondrie-DNA är den arvsmassa som finns i mitokondrierna. Nästan inga mitokondrier kommer från en spermie eller ett pollenkorn till det befruktade ägget. Det gör att ett barn, en djurunge eller en växt ärver allt sådant DNA från sin mamma. Det finns vissa undantag, till exempel gurka där mitokondrierna kommer från pollenet.

(uppdaterad 2017-07-04)

Stäng

Genetiskt modifierad organism (GMO)

Vanligtvis använt om en levande organism som tillförts en eller flera nya DNA-sekvenser. I GMO-lagstiftningen är även en organism som modifierats med hjälp av ämnen som orsakar mutationer en GMO, men den undantas lagstiftningen.

Många nya tekniker för att modifiera arvsmassan har utvecklats. I vissa fall är det oklart om en viss teknik leder till en GMO som ska regleras eller inte. Detta utreds för närvarande inom EU.

GMM är en förkortning av genetiskt modifierad mikroorganism.

Läs mer på Hur definierar miljöbalken GMO?

En schematisk bild som visar genetisk modifiering.

Nytt DNA sätts in i växtcellens arvsmassa. Från denna cell kan en genetiskt modifierad växt bildas. Copyright bild: Gunilla Elam

(uppdaterad 2017-09-15)

 

Stäng

Dominant, co-dominant och recessiv

En viss gen kan förekomma i olika former, så kallade alleler. Ett barn ärver en allel från mamman och en från pappan. Dessa alleler förhåller sig till varandra på olika sätt.

Den ena allelen kan vara dominant över den andra. Det betyder att den dominanta allelens egenskap döljer den andra allelens egenskap.  Allelen för släta ärtor är till exempel dominant över allelen för skrynkliga ärtor. Om en ärtplanta bär på en allel för släta ärtor och en för skrynkliga så kommer alla ärtor att bli släta.

Recessiva allelers egenskaper döljs av de dominanta allelerna. Allelen för skrynkliga ärtor är recessiv. För att ärtorna ska bli skrynkliga måste båda allelerna vara av den skrynkliga sorten.

Bilden visar ett korsningsschema för ärta.

Ett korsningsschema som beskriver hur egenskaperna slät och skrynklig ärvs hos ärtor. Allelen R ger släta ärtor och är dominant över allelen r, som ger skrynkliga ärtor. Det räcker att det finns en kopia av allelen R för att få släta ärtor. Men, det behövs två kopior av r för att få skrynkliga ärtor. Copyright bild: Gunilla Elam

I vissa fall är allelerna co-dominanta, det vill säga ingen allel är dominant över den andra. Till exempel så är allelen för blodgrupp A co-dominant med allelen för blodgrupp B. Om en person bär på både A- och B-allelen så får den personen blodgrupp AB.

(uppdaterad 2017-07-03)

Stäng

Proteiner

Proteiner är molekyler som består av byggstenar som kallas aminosyror. De beskrivs av arvsmassan eller DNA:t.

Proteiner har många olika funktioner i organismer, till exempel transporterar de molekyler, utför kemiska processer och bygger upp membran. Några exempel på proteiner är:

  • hemoglobin, som transporterar syre
  • fotosystem II, som omvandlar solljus till energi
  • stavarna och tapparna i ögat som gör att vi kan se
En schematisk bild som visar hur DNA, RNA och proteiner förhåller sig till varandra.

Från gen till protein. Copyright bild: Gunilla Elam

(uppdaterad 2017-11-07)

Stäng

DG Santé

DG Santé är generaldirektoratet för hälso- och konsumentfrågor inom EU-kommissionen, och har bland annat ansvaret för GMO-frågor.

EU-kommissionen är organiserad i flera olika avdelningar, till exempel generaldirektoraten (GD). Varje GD är ansvarigt för ett visst politikområde.

(uppdaterad 2017-10-22)

Stäng

Generaldirektorat

Avdelningar inom EU-kommissionen. Generaldirektoraten utformar nya lagstiftningsförslag som sedan kan antas av kommissionärerna. I kommissionen sitter 28 kommissionärer, en från varje EU-land. De företräder inte sina egna länder utan ska se till hela EU:s bästa.

Generaldirektoratet för hälsa och livsmedelssäkerhet har bland annat hand om frågor som rör genetiskt modifierade organismer.

(uppdaterad 2018-05-17)

Stäng

Rapid Trait Development System (RTDS)

RTDS är en teknik som utvecklats av företaget Cibus och som används för att skapa enstaka mutationer på en på förhand bestämd plats i arvsmassan. I USA anses tekniken inte leda till en GMO som ska regleras. Inom EU utreds frågan.

(uppdaterad 2017-09-19)

Stäng

Sekvensbestämning

Vid sekvensbestämning tar man reda på vilka nukleotider som finns i en DNA eller RNA-molekyl och i vilken ordning de sitter. Man kan även sekvensbestämma ett protein.  Då tar man reda på vilka aminosyror som proteinet är uppbyggt av och vilekn ordning de sitter.

(uppdaterad 2018-05-18)

Stäng

Sekvens

I molekylärbiologin menar man vanligtvis ordningsföljden av byggstenarna i en molekyl när man pratar om en molekyls sekvens. Ofta är det DNA-sekvensen som beskrivs, det vill säga ordningsföljden av kvävebaserna (A, T, G och C) i en DNA-molekyl. Ibland talar man om proteinsekvensen, det vill säga i vilken ordning aminosyrorna sitter i ett protein.

(uppdaterad 2014-08-18)

Stäng

Samexistens

Samexistens innebär att olika produktionsformer, som till exempel ekologisk odling, konventionell odling och odling av genmodifierade grödor, ska kunna existera tillsammans. I det här fallet i jordbrukslandskapet.

(uppdaterad 2015-11-19)

Stäng

Ribosom

Ribosomerna kan beskrivas som cellens proteinfabriker.

I ribosomerna översätts (translateras) mRNA till proteiner. Translationen sker i cellerna men utanför själva cellkärnan. Ribosomerna består av rRNA (ribosomalt RNA, som är annorlunda än mRNA) och speciella ribosom-proteiner.

En schematisk skiss på en ribosom som med hjälp av mRNA, tRNA och amniosyror tillverkar ett protein.

Ribosom, protein, aminosyror, tRNA och mRNA. Copyright: Gunilla Elam.

(uppdaterat 2017-09-18)

Stäng

Restriktionsenzym

Restriktionsenzymer är proteiner som kan klippa DNA-molekyler vid speciella igenkänningssekvenser.

(uppdaterad 2015-11-19)

Stäng

Resistens

Resistens betyder motståndskraft. När en organism är resistent så är den motståndskraftig eller okänslig mot till exempel gifter, sjukdomar och antibiotika.

(uppdaterad 2017-04-10)

Stäng

Somatisk genterapi

Vid somatisk genterapi förs nya gener in i kroppsceller, som är könsceller. De nya generna förs därmed inte vidare till kommande generationer.

 

Bilden visar en teckning på en människa vars celler plockas ut och behandlas med hjälp av genterapi.

Bilden visar ett exempel på somatisk genterapi. Celler plockas ut från en sjuk person. Med hjälp av virus förs en ny gen in i cellerna. Dessa celler förs sedan in i patienten igen. Copyright bild: Gunilla Elam

(uppdaterad 2017-09-18)

Stäng

Volontärplanta

En volontärplanta är en planta som inte avsiktligt planterats. Den har uppkommit på grund av att frön spridits sig av sig självt eller till exempel via fåglar. Volontärplanta används för grödor och andra odlade växter. Inte för vilda växter.

(uppdaterad 2017-11-07)

Stäng

Translation

Proteinsyntes, den process i cellen där mRNA översätts till protein.

(uppdaterad 2015-11-19)

Stäng

Transkription

RNA-syntes, den process i cellen när DNA läses av och RNA-molekyler bildas.

(uppdaterad 2015-11-19)

Stäng

Stamceller

Stamceller är ospecialiserade celler. De kan genomgå ett obegränsat antal celldelningar, och har förmågan att utvecklas till olika celltyper.

Stamceller är ursprunget till alla celler i kroppen. Genom delning ger stamceller upphov till nya stamceller. De utvecklas till alla typer av celler som finns i kroppen.

Bilden visar stamceller och specialiserade celler.

Bilden visar en stamcell. Den kan dela sig ett obegränsat antal gånger och utveckla sig till alla olika celltyper. Copyright bild: Gunilla Elam

(uppdaterad 2017-09-18)

Stäng

Mögelsvamp

Mögelsvampar är svampar vars celler bildar långa trådar eller filament. Flera företag genmodifierar mögelsvampar så att de kan producera olika proteiner som sedan kan användas i till exempel industrier.

(uppdaterad 2015-07-28)

Stäng

nptII-gen

Neomycin phosphotransferase II- eller nptII-genen är en gen som producerar ett protein som ger resistens mot bland annat antibiotikan kanamycin.

(uppdaterad 2015-02-03)

Stäng

Mykotoxin

Mögelsvampar bildar så kallade sekundära metaboliter. Vissa av dessa är giftiga och kallas mykotoxiner eller mögelgifter. Exempel på mykotoxiner är aflatoxin och fumonisin som båda är mycket giftiga för människor.

(uppdaterad 2015-07-28)

Stäng

Mutation

Mutationer är det samma förändringar i DNA-sekvensen. En del mutationer är tysta, det vill säga mutationen innebär ingen egentlig förändring. Andra mutationer kan bilda nya egenskaper till exempel fyllda blommor eller albinism.

Förändringen kan ske i enstaka nukleotider som byts ut, försvinner eller tillkommer. Dessa kallas punktmutationer.

Vid vissa förändringar av kromosomer kan hela segment av DNA försvinna (deletion). Eller så kan segmenten uppstå i flera kopior (duplikation). Segmenten kan dessutom kopieras och sättas in på annan plats i genomet (insertion) eller vändas upp och ned (inverteras).

Delar från olika kromosomer kan byta plats med varandra. Det kallas translokation. Till mutationer räknas ibland förändringar i kromosomtal.

(uppdaterad 2017-06-30)

Stäng

Mikroorganism

Mikroorganismer är mycket små levande varelser som man vanligtvis behöver mikroskop för att kunna se. Oftast består en mikroorganism av en enda cell.  Till mikroorganismerna räknas bakterier, arkéer eller arkebakterier, encelliga djur som amöbor och ciliater och encelliga alger. Svampar räknas som mikroorganismer så länge de lever som enstaka celler eller som trådar av celler, som i mögel. Mikroorganismer kallas också mikrober.

(uppdaterad 2014-08-18)

Stäng

Mikroarray

Mikroarray är en metod för att till exempel mäta och jämföra koncentrationen av mRNA från tusentals gener samtidigt.

Ibland kallas metoden DNA-chip eller mikrochip. Alla tre namnen har sitt ursprung i att 10 000-tals mikroskopiskt små punkter med DNA fästs på en yta i många och långa rader (arrays på engelska). Varje DNA-punkt kan representera en viss gen.

Det finns många olika typer av mikroarrayer.

(uppdaterad 2015-11-19)

Stäng

Polyploid

En organism eller cell har fler än två kopior av varje kromosom.

Många av våra odlade växter är polyploida. Potatisen har till exempel fyra (tetraploid), bananen tre (triploid) och jordgubben åtta (oktaploid) kopior av varje kromosom.

Bilden föreställer 23 kromosompar. Kromsomerna kommer från en man.

Människan är diploid. Hon har två kromosomer av varje sort. Bilden föreställer de 23 kromosomparen som finns hos människa. Vi kan se att kromosomerna är från en man eftersom par 23 (längst ner till höger) har en lång kromosom (X-kromosomen) och en kort kromosom (Y-kromosomen). En bild på en individs alla kromosomer kallas karyotyp. Foto: Wikimedia Commons, National Human Genome Research Institute

(uppdaterad 2017-09-19)

Stäng

Promotor

En promotor är en styrsekvens. Den är en del av genen och sitter precis före det område som kommer att ge upphov till RNA. Promotorn har stor betydelse för om och hur mycket genen ska användas. Detta sker genom att olika proteiner binder till promotorn och startar, stänger av, gasar eller bromsar processen.

(uppdaterad 2015-02-03)

Stäng

Prokaryot

Prokaryoter är en grupp av organismer, till exempel bakterier, som saknar det kärnmembran som omsluter eukaryota organismers kärn-DNA. Ordet härstammar från grekiskans pro som betyder före och karyon som betyder kärna.

(uppdaterad 2014-08-25)

Stäng

Pollendomen

Pollendomen är en dom från EU-domstolen. EU-domstolen slog fast att pollen från majsen MON810 inte var godkänt som foder eller livsmedel, eller för odling inom EU. Detta trots att själva majsen MON810 är godkänd som foder eller livsmedel, eller för odling inom EU. Läs mer om detta i “Vad hände med pollenet, från genmodifierad majs, i honungen?

(uppdaterad 2017-08-23)

Stäng

Plasmid

Plasmider är små cirkulära DNA-molekyler som finns i många bakterier. De används som verktyg inom molekylärbiologin, till exempel vid kloning av gener. När plasmiderna används vid kloning kallas de också för vektorer.

(uppdaterad 2014-09-22)

Stäng

Pesticid

Pesticid är ett gemensamt nämn för alla bekämpningsmedel mot skadedjur (oftast insekter), svampar och ogräs.

(uppdaterad 2015-02-03)

Stäng

PCR

PCR är en förkortning av engelskans Polymerase Chain Reaction. Det är en metod där en del av en DNA-molekyl kan kopieras för att få mängder av kopior.

Översiktsbild som visar idén bakom PCR.

Bilden beskriver PCR. Längst till vänster finns en bit blått DNA. Det kan vara en gen. Med hjälp av de korta, orangea, DNA-snuttarna (så kallade primrar) kan man kopiera upp massor av kopior av DNA-biten. I detta exempel har ursprungs-DNA:t kopierats från ett original till 16 kopior (längst till höger). I verkligheten börjar man med många fler original och slutar när man har miljontals kopior. Copyright bild: Gunilla Elam

(uppdaterad 2017-09-19)

Stäng

Patogen

En patogen är en organism som orsakar en sjukdom.

(uppdaterad 2015-02-03)

Stäng

Genkanon

En genkanon är ett instrument som används vid genmodifiering av växter. DNA skjuts in i cellerna genom att man bombarderar växtmaterial med små kulor, vanligtvis av guld, som täckts med det DNA man vill tillföra.

Kallas också partikelkanon.

Konstnärlig tolkning av att föra in DNA i en växtcell. Visar bland annat en genkanon.

Tre metoder att föra in nytt DNA i en växtcell. Med hjälp av en genkanon eller partikelkanon kan man skjuta in DNA i växtens cellkärna. Copyright bild: Gunilla Elam

(uppdaterad 2017-09-19)

Stäng

Nya tekniker

Nya tekniker är en grupp tekniker som används för att skapa förändringar i arvsmassan och som inte fanns när EU-lagstiftningen rörande GMO togs fram. Åtta av dessa nya tekniker finns på en särskild lista som en arbetsgrupp inom EU (The New Techniques Working Group of the Commission) började arbeta med 2008. Tanken vara att ta beslut om dessa åtta tekniker leder till GMO som ska regleras eller ej.

Referens

(uppdaterad 2017-11-22)

Stäng

Nukleotid

Byggstenarna i DNA och RNA. En nukleotid består av en kvävebas, ett socker och en eller flera fosfatgrupper. I DNA och RNA är det alltid en fosfatgrupp. I DNA är sockret deoxiribos och i RNA ribos. Kvävebaserna i DNA heter adenin (A), tymin (T), cytosin (C) och guanin (G). I RNA finns adenin, guanin, cytosin och uracil (U).

När nukleotiderna länkas samman som i DNA och RNA kallas molekylen en nukleinsyra.

 (uppdaterad 2018-06-25)

 

Stäng

Lepidoptera

En ordning inom klassen insekter. På svenska säger man ordningen fjärilar.

(uppdaterad 2015-02-03)

Stäng

CRISPR/Cas9

En genomredigeringsteknik som används för att göra riktade förändringar i arvsmassan.

Tekniken kan användas för att byta ut enstaka baspar i arvsmassan för att till exempel korrigera en sjukdomsgen. Den kan också användas för att skapa en mutation på en förutbestämd plats i arvsmassan så att proteinproduktionen från en viss gen stängs av eller föra in en gen på en bestämd plats i arvsmassan.

CRISPR är en förkortning av engelska Clustered Regularly Interspaced Short Palindromic Repeats.

En schematisk bild som visar hur CRISPR/Cas9 fungerar.

CRISPR/Cas9 kan användas för att skapa riktade mutationer där en viss gen stängs av. Guide-RNA designas för att känna igen en specifik plats i arvsmassan och Cas9-enzymet klipper itu DNA-strängen precis där. Cellens eget reparationssystem lagar skadan, men lagningen blir inte exakt. Några få baspar försvinner eller läggs till och det skapas en mutation. Det var på detta sätt som forskare vid norska Havsforskningsinstitutet skapade sterila laxar och kinesiska forskare kashmirgetter med längre ullfibrer. Copyright: Gunilla Elam.

(uppdaterad 2018-05-18)

Stäng

Herbicidtolerant gröda

En herbicidtolerant gröda tål ett visst ogräsbekämpningsmedel. Det finns herbicidtoleranta grödor som förädlats fram via genetisk modifiering och de som tagits fram via konventionell växtförädling.

(uppdaterad 2018-02-25)

Stäng

Herbicid

Herbicid är det samma som ogräsbekämpningsmedel.

(uppdaterad 2015-02-03)

Stäng

Hektar

En ytenhet som förkortas Ha. En hektar = 10 000 m2.

(uppdaterad 2018-06-18)

Stäng

Hybrid

Inom biologin används ordet hybrid för en korsning mellan två arter eller mellan två individer som är genetiskt väldigt olika men tillhör samma art.

Hybrid används också inom gentekniken. Där är hybrid-DNA detsamma som rekombinant DNA, det vill säga två eller flera DNA-molekyler från olika källor som satts ihop till en molekyl.

Ordet hybrid kommer ursprungligen från latin och avsåg avkomman från en tam so som parat sig med en vild galt. Svenska akademins ordlista översätter ordet hybrid till korsningsform och alstrad av två arter. Oftast syftar man på något som är en blandning, till exempel kan man se hybridbilar som en blandning mellan bensinbil och elbil.

(uppdaterad 2018-06-25)

Stäng

Gameter

Detsamma som könsceller. Hos djur, inklusive människan, är en könscell antingen en äggcell eller en spermie.

Samma sak gäller växter, där spermiecellerna finns i pollenkornen på toppen av ståndarna och äggcellen i pistillen.

Celler som inte är könsceller kallas somatiska celler eller kroppsceller.

En mänsklig könscell innehåller bortåt 1,8 meter DNA och en somatisk cell dubbelt så mycket. Det är omöjligt att exakt säga hur många celler en människokropp består av, men enligt vissa beräkningar är det cirka 37 biljoner, alltså 37 000 000 000 000.

(uppdaterad 2018-06-25)

Stäng

Konventionell växtförädling

Förädlingsmetoder som inte innefattar genmodifiering, till exempel korsningar, massurval, mutationsförädling och kromosomfördubbling.

(uppdaterad 2015-02-03)

Stäng

Kloroplast och kloroplast-DNA

Kloroplaster är så kallad organeller (del av, eller ett rum, i celler) hos växter, alger och cyanobakterier. I kloroplasten sker fotosyntesen. Kloroplaster innehåller arvsmassa, kloroplast-DNA.

(uppdaterad 2018-06-25)

Stäng

Kloning

Kloning innebär att man skapar en identisk kopia av något.

Genom att ta sticklingar från en viss växt så klonas just den växten, till exempel så har man klonat en pelargon när man tar sticklingar från den. Bakterie- och jästceller som delar sig är varandras kloner. Inom gentekniken kan man klona en viss gen genom att isolera just den biten och sedan föröka upp den.

Kloning används också för att beskriva hur DNA-fragment sätts in i en annan DNA-molekyl, en så kallad vektor. Detta görs med hjälp av rekombinant-DNA-teknik. Vektorn, med det nya DNA-fragmentet, förs in i en cell där den kan replikeras, det vill säga kopieras upp i en större mängd.

(uppdaterad 2018-06-25)

Stäng

Joint Research Center

EU-kommissionens forskningscentrum som ger stöd till EU:s beslutsfattande genom oberoende vetenskaplig rådgivning.

 

(uppdaterad 2018-06-25)

Stäng

Insekticider

Ämnen som dödar insekter eller stör deras tillväxt och utveckling.

(uppdaterad 2018-06-25)

Stäng

Insekter

Insekter är en klass inom leddjuren och den mest artrika gruppen bland landdjur. Här finns till exempel fjärilar, skalbaggar, myror och sländor. Fullt utvecklade insekter har inte mer än tre benpar. Den som forskar på insekter kallas entomolog och forskningsområdet kallas entomologi.

Kvalster och spindlar är inte insekter. De är spindeldjur och har fyra benpar. En bra minnesregel för att skilja mellan insekter och spindeldjur är ramsan som många Mullebarn har lärt sig genom åren:

 Åtta ben har spindelmor.
Sex har mamma myra.
Kossan går på klöveräng,
hon har bara fyra.
Lilla Hilda har bara två,
men hon springer fort ändå!

(uppdaterad 2016-05-30)

Stäng

Inducerade pluripotenta stamceller

Mogna, specialiserade, till exempel hudceller, som fåtts att backat i utvecklingen och blivit stamceller. Det är möjligt genom att modifiera de mogna cellerna med fyra gener för proteiner som kallas transkriptionsfaktorer. De inducerade pluripotenta stamceller kan sedan utvecklas till olika specialiserade celltyper.

De forskare som upptäckte att specialiserade celler kan omprogrammeras till stamceller tilldelades nobelpriset i medicin eller fysiologi 2012.

 

(uppdaterad 2018-06-25)

Stäng

Immunförsvar

Djur och människor har ett system för att skydda sig mot till exempel virus och bakterier som kallas immunsystemet. Det bygger på att kroppen känner igen (med hjälp av antikroppar) ett främmande protein (antigen) och oskadliggör det.

Växter har också sätt att skydda sig mot sjukdomar, men det fungerar annorlunda än hos djur och människor.

Hos människor och djur finns dels det medfödda immunsystemet och det som utvecklas med tiden. Ett sätt att utveckla immunförsvaret är vaccinering.

(uppdaterad 2015-02-03)

Stäng

Icke-målorganism

Målorganismer är en eller flera arter som en viss behandling är riktad mot. En icke-målorganism är alltså den eller de arter som behandlingen inte är riktad mot. Icke-målorganismer kallas non-target organism på engelska.

En icke-målorganism kan bli påverkad eller inte av behandlingen. Till exempel, vissa insekter ses som skadeinsekter och de är målorganismer för bekämpningsmedel. Andra insekter anses inte vara skadeinsekter och de är alltså inte målorganismer. Vissa bekämpningsmedel är mer specifika och drabbar i huvudsak målorganismerna. Andra bekämpningsmedel kan drabba både målorganismerna och icke-målorganismerna.

(uppdaterad 2018-06-25)

Stäng

Ligas

Ligas är ett enzym som kan sätta ihop DNA-molekyler med varandra.

(uppdaterad 2015-11-19)

Stäng

Gamet

Gameter är ett annat ord för könsceller, det vill säga spermier och äggceller. Alla andra celler är somatiska celler.

(uppdaterad 2015-07-15)

Stäng

Somatisk cell

De somatiska cellerna är alla celler i djur och människa som inte är könsceller.

En mänsklig könscell innehåller bortåt 1,8 meter DNA och en somatisk cell dubbelt så mycket. Det är omöjligt att exakt säga hur många celler en människokropp består av, men enligt beräkningar är det i storleksordningen 37 biljoner, alltså 37 000 000 000 000.

(uppdaterad 2015-07-15)

Stäng

DNA-sträng

DNA-molekylen ser ut som en lång tråd. Den består av två DNA-strängar som binder till varandra och bildar en dubbel-spiral. Dubbelspiralen bygger tillsammans med andra molekyler upp kromosomerna.

(uppdaterade 2014-09-22)

Stäng

Fältförsök

Test av nya grödor eller andra levande organismer under naturliga betingelser. Till exempel odlas nya grödor på små arealer för att studera hur de fungerar under normala omständigheter på åkern.

(uppdaterad 2017-06-19)

Stäng

EFSA

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) ger oberoende vetenskapliga råd om risker kopplade till livsmedel och foder.

Inom EFSA finns bland annat en vetenskaplig kommitté och tio vetenskapliga paneler inom olika områden. Det finns till exempel en GMO-panel. Om det krävs mer specialiserad kunskap kan panelerna bilda arbetsgrupper med EFSA:s egna forskare och externa experter.

Här berättar EFSA om vad GMO är och hur de jobbar med GMO-frågor. De har en hel “filmkanal” som beskriver olika områden som de har hand om.

(uppdaterad 2018-06-21)

Stäng

DNA

DNA är en nukleinsyra och förkortningen står för deoxiribonukleinsyra (ursprungligen från engelskans deoxyribonucleic acid). Det engelska ordet för syra är acid och i Sverige använder vi den engelska förkortningen.

DNA är det kemiska ämnet (molekylen) som bär arvsanlagen (generna).

(uppdaterad 2017-06-22)

Stäng

Entomologi

Läran om insekter.

(uppdaterad 2015-01-29)

Stäng

Gelelektrofores

Elektrofores är ett sätt att sortera laddade molekyler i storleksordning med hjälp av elektricitet. I gelelektrofores gjuter man ett block av gelé. Geléblocket läggs i en buffert och en elektrisk spänning tillsätts. Med hjälp av geléblocket och elektricitet kan molekyler (till exempel DNA, RNA och proteiner) sorteras. De sorterade molekylerna kan sedan analyseras i detalj.

(uppdaterad 2015-07-27)

Stäng

Genomik

Ett fält inom molekylärbiologin där man analyserar arvsmassan hos en organism. Inom genomiken sekvensbestämmer man DNA:t. Man tar också reda på vilka delar av DNA-molekylen som är gener och vilka delar som är så kallade icke-kodande DNA.

Från gen till protein, en schematisk bild som visar hur DNA förhåller sig till RNA, och hur RNA förhåller sig till protein.

Från gen till protein. Copyright bild: Gunilla Elam

(uppdaterad 2017-09-11)

Stäng

Eukaryot

En eukaryot organism är en organism vars DNA finns inuti en cellkärna. Växter, djur, människor, svampar och protozoer är eukaryoter.

Ordet eukaryot kommer från grekiskans eu som betyder äkta och karyon som betyder kärna.

En schematsik bild över tre celltyper: djurcellen, växtcellen och bakteriecellen.

En schematisk bild över tre celltyper: djurcellen, växtcellen och bakteriecellen. Bilden jämför en växtcell (den gröna cellen), en djurcell (den blå cellen) och en bakterie (den lilla avlånga cellen). Djurcellen och växtcellen är exempel på eukaryota celler. Celler med cellkärna. Bakterien är en prokaryot cell. En cell utan cellkärna. Copyright bild: Gunilla Elam

(uppdaterad 2017-08-23)

Stäng

Escherichia coli (kolibakterie eller E. coli bakterie)

E. coli är en vanligt förekommande bakterie. Den finns bland annat i människors och djurs tarmar. Speciella varianter av bakterien kan orsaka magsjuka och urinvägsinfektion.

E. coli används inom molekylärbiologin. Exempelvis för att få fram plasmider eller protein. Plasmider är små, cirkulära DNA-molekyler.

Bild på E. coli kolonier.

E. coli kolonier på ett fast näringsmedium i en petriskål. Foto: Wikimedia Commons, Madeleine Price Ball

(uppdaterad 2017-08-23)

Stäng

EPSPS-genen

EPSP-syntas är ett enzym som är viktigt för produktionen av vissa aminosyror. Detta enzym kodas av EPSPS-genen.

Ämnet glyfosat är det aktiva ämnet i vissa ogräsbekämpningsmedel. Det stoppar funktionen hos EPSP-syntas, vilket leder till att vissa aminosyror inte bildas och att växten så småningom dör.

Vissa mikroorganismer har en form av EPSP-syntas som inte påverkas av glyfosat. I vissa typer av herbicidtoleranta grödor har man tillfört en EPSPS-gen från sådana mikroorganismer. Det gör att bildandet av aminosyror fungerar normalt även om man besprutar växten med glyfosat.

(uppdaterad 2017-11-07)

Stäng

Enzym

Enzymer är proteiner som utför (katalyserar) kemiska reaktioner. Till exempel så är alla de proteiner som utför olika steg i ämnesomsättningen enzymer.

(uppdaterad 2015-06-23)

Stäng

Embryonal stamcell

En embryonal stamcell kommer från det tidiga embryot. En stamcell är en cell som ständigt delar sig. I princip kan stamceller ge upphov till alla olika slags celler i kroppen. Till exempel hudceller, nervceller och röda blodkroppar.

Bilden visar en stamcell som utvecklar sig till olika celltyper.

Copyright bild: Gunilla Elam

(uppdaterad 2017-08-22)

Stäng

Genbibliotek

I ett gen- eller DNA-bibliotek sparas hela eller delar av arvsmassor. Detta görs genom att till exempel klippa sönder DNA i överlappande fragment. Dessa sätts in i en så kallad plasmid (en cirkulär DNA-molekyl). Genbibliotek används till exempel när man vill isolera en ännu okänd gen eller kartlägga och sekvensera arvsmassor. Det finns olika typer av genbibliotek, till exempel EST-bibliotek, cDNA-bibliotek, genom-bibliotek. Biblioteken brukar representera en hel art, en viss ekotyp eller en viss del av en art (till exempel ett blad).

(uppdaterad 2017-06-30)

 

Stäng

Genom

Ett annat ord för arvsmassa, det vill säga en organisms totala mängd av genetiskt material. Alla organismer med en cellkärna har majoriteten av sin arvsmassa i kärnan, men det finns även arvsmassa i mitokondrierna. Fotosyntetiserande organismer har även arvsmassa i kloroplasterna.

(uppdaterad 2018-06-18)

Stäng

Genetik

Detsamma som ärftlighetslära.

(uppdaterad 2014-08-13)

Stäng

GMM

Förkortning av genetiskt modifierad mikroorganism.

(uppdaterad 2018-06-18)

Stäng

Glyfosat

Glyfosat är den verksamma beståndsdelen i vissa ogräsbekämpningsmedel, till exempel Roundup, Envision och Rambo Bio Spray. Glyfosat stör produktionen av vissa aminosyror, vilket leder till att växten dör.

Europeiska kommissionen eller EU-kommissionen har en databas över verksamma substanser. Där kan man hitta mer information om glyfosat.

(uppdaterad 2016-04-08)

Stäng

Genuttryck

Den processen som omvandlar informationen i en gen till en produkt, till exempel RNA eller protein.

Från gen till protein, en schematisk bild som visar hur DNA förhåller sig till RNA, och hur RNA förhåller sig till protein.

Från gen till protein. När genen kopieras till ett RNA och vidare till ett protein säger man att genen uttrycks. Copyright bild: Gunilla Elam

(uppdaterad 2017-09-11)

Stäng

Gentest

Ett gentest är ett test för att undersöka vilken variant (allel) en individ har av en gen eller vilken genetisk förändring (mutation) som finns i arvsmassan.

(uppdaterad 2015-01-29)

Stäng

Genreglering

En gen kan sättas på, slås av, uppregleras och nedregleras. Regleringen kan ske på DNA-, RNA- och proteinnivå.

En skiss som visar hur DNA, RNA och protein förhåller sig till varandra inom ramen för en gen.

Gener regleras på DNA-nivå. Där kan proteiner binda in till den så kallade promotorn. Dessa proteiner kan sätta på eller stänga av genen eller öka eller minska aktiviteten hos genen. Generna regleras också på RNA-nivå. RNA:t kan klippas och sättas ihop på olika sätt, då kan det bildas olika varianter av ett visst protein. RNA:t kan brytas ned helt och hållet så att inget protein bildas överhuvudtaget. Tillverkningen av proteiner kan också regleras på olika sätt. Copyright: Gunilla Elam.

(uppdaterad 2017-09-11)

Stäng

Fenotyp

De observerbara egenskaperna hos en organism, som till exempel hårfärg. Kan vara morfologiska, biokemiska, fysiologiska eller beteendemässiga. Jämför genotyp.

(uppdaterad 2015-01-29)

Stäng

Essentiella aminosyror

Aminosyror  som är livsnödvändiga men som organismen inte själv kan tillverka.  Av de totalt tjugo aminosyrorna som bygger upp proteiner är åtta essentiella för oss människor. Dessa är fenylalanin, isoleucin, leucin, lysin, treonin, tryptofan, valin och metionin.

 

(uppdaterad 2018-05-17)

Stäng

Cry-gener

En grupp av gener som producerar proteiner som är giftiga för vissa arter av insekter. Olika cry-gener har använts för att, med hjälp av genmodifiering, ta fram insektsresistenta grödor. Generna är isolerade från jordbakterien Bacillus thuringiensis och grödorna kallas därför Bt-grödor.

(uppdaterad 2016-04-18)

 

 

Stäng

Coleoptera

Coleoptera är det latinska namnet på ordningen skalbaggar.

(uppdaterad 2014-11-14)

Stäng

Cellvägg

Cellväggar finns hos växter och bakterier och är en styv och stark yttervägg utanför cellmembranet. Cellväggen skyddar cellen från omgivningen och ger den en fast form. Växternas cellvägg består till största delen av cellulosa medan cellväggen hos bakterier huvudsakligen är uppbyggd av peptidoglykan. Vissa antibiotika verkar genom att bakteriernas cellvägg inte kan byggas upp. Djurceller saknar cellvägg.

(uppdaterad 2017-06-30)

Stäng

Cellkärna

Ett utrymme i cellen som omges av ett membran. I cellkärnan finns det mesta av arvsmassan.

Celler med cellkärna är eukaryota och celler utan cellkärna är prokaryota.

(uppdaterad 2018-05-18)

Stäng

Cellmembran

Starka och smidiga membran som avgränsar celler från sin omgivning. Cellmembranen består av fosfolipider och proteiner.

(uppdaterad 2018-05-18)

Stäng

Cell

Cellen kan ses som livets minsta enhet. Det finns encelliga organismer som bakterier och amöbor. De består av en enda cell. Flercelliga organismer, som djur och växter, består av mängder av celler som måste kommunicera med varandra.

Antalet celler i människokroppen uppskattades 2013 till cirka 37 biljoner.

Cellen kan också beskrivas som ett utrymme, omslutet av ett membran, som innehåller en komplett uppsättning arvsanlag för sin art, och de proteiner och andra ämnen cellen behöver för att överleva. Man delar in celler i somatiska celler, det vill säga helt vanliga kroppsceller, och könsceller.

Ordet cell kommer från latin och betyder kammare.

En schematisk bild som visar en djurcell, en växtcell och en bakteriecell.

Bilden jämför en växtcell (den gröna cellen), en djurcell (den blå cellen) och en bakterie (den lilla avlånga cellen). Copyright bild: Gunilla Elam

(uppdaterad 2017-06-12)

Stäng

Cartagenaprotokollet

En internationell överenskommelse om biosäkerhet som lyder under FN:s konvention om biologisk mångfald. Målet med Cartagenaprotokollet är att bidra till att säkerställa en tillräcklig skyddsnivå när det gäller överföring, hantering och användning av levande modifierade organismer som framställts med hjälp av modern bioteknik och som kan få skadliga effekter på den biologiska mångfalden eller människors hälsa. Protokollet är särskilt inriktat på gränsöverskridande förflyttning.

Protokollet har införlivats i EU:s lagstiftning genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1946/2003 av den 15 juli 2003 om gränsöverskridande förflyttning av genetiskt modifierade organismer.

(uppdaterad 2018-06-21)

Stäng

mRNA eller budbärar-RNA

Budbärar-RNA är en av flera sorters RNA. Vanligtvis kallar man budbärar-RNA mRNA, efter engelskans messenger RNA.

När informationen i en gen ska användas för att bilda ett protein skapas en kopia av genen. Denna kopia kallas mRNA och fungerar som en mall för hur ett visst protein ska konstrueras.

Från gen till protein.

Från gen till protein. I DNA:t finns en viss gen som kodar för ett visst RNA. Detta RNA fungerar sedan som en mall för motsvarande protein. Det är ett sådant här RNA som är ett mRNA. Copyright bild: Gunilla Elam

(uppdaterad 2017-09-15)

Stäng

Bt-gröda

En gröda som genmodifierats med en eller flera cry-gener från jordbakterien Bacillus thuringiensis. I grödan översätts generna till proteiner som är giftiga för vissa arter av insekter. Genen ger därmed växterna motståndskraft mot vissa skadegörare, det vill säga grödan är insektsresistent.

(uppdaterad 2018-05-18)

Stäng

Symbios

Symbios är en form av samlevnad mellan två olika arter. Oftast menar man att samlevnaden ska vara mer gynnsam för de två arterna än att leva var för sig. Det finns en skala från att båda arterna gynnas i hög grad till att en eller båda arter har en liten eller ingen positiv effekt av att leva i symbios. Om den ena arten drar nytta av samlevnaden och den andra missgynnas är det inte längre symbios utan parasitism.

(uppdaterad 2018-05-18)

Stäng

Bioinformatik

Bioinformatik är ett tvärvetenskapligt ämne där datavetenskap och matematik möter biologin.

Datavetenskapen och matematiken har gjort det möjligt att genomföra storskaliga analyser av biologiska data, särskilt molekylärbiologiska. Med hjälp av bioinformatik har forskare byggt upp stora databaser med information om till exempel gener och proteiner. Bioinformatiken underlättar också  arbetet med att avläsa alla byggstenar i arvsmassan och att bygga modeller av hur de är uppbyggda.

(uppdaterad 2015-06-23)

Stäng

Biobank

En biobank är en samling av biologiskt material, som till exempel blod- och vävnadsprover. De har oftast samlats in i sjukvården och proverna kan kopplas ihop med annan information om givarnas hälsotillstånd. Storskaliga analyser av material från biobanker kan användas för att hitta till exempel gener som är kopplade till olika sjukdomar eller egenskaper.

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) finns det biobanker för andra organismer än människa, som till exempel hund.

(uppdaterad 2017-06-12)

Stäng

Bakterie

Bakterier tillhör de prokaryota mikroorganismerna. De är encelliga och saknar cellkärna. Bakterieceller har cellväggar precis som växtceller. Bakterier finns troligen överallt, bland annat i is, i heta källor och där pH:t är mycket lågt.

En bild på en bakterie.

En bakterie. Copyright bild: Gunilla Elam

(uppdaterad 2017-06-12)

Stäng

Backtrav

Backtrav är det svenska namnet på Arabidopsis thaliana. Det är en modellväxt inom växtbiologin.

En bild på växten backtrav. Backtraven på bilden har vita blommor.

Blommande backtrav (Arabidopsis thaliana). Foto: Wikimedia Commons, Alberto Salguero

(uppdaterad 2017-06-12)

Stäng

Bacillus thuringiensis

Bacillus thuringiensis är en jordbakterie som bildar proteiner som är giftiga för vissa insektsarter. De gener som uttrycker dessa proteiner kallas cry-gener och har med hjälp av genteknik förts in i bland annat majs och bomull. Dessa typer av majs och bomull kallas Bt-majs och Bt-bomull. I växterna producerar cry-generna giftiga proteinerna vilket gör att växterna blir resistenta mot de skadegörare som tillhör de insektsgrupper som är känsliga för cry-proteinerna. Cry-proteiner används även för att bekämpa myggor och i ekologiskt jordbruk för att bekämpa insekter.

(uppdaterad 2016-04-07)

Stäng

Arvsmassa

En organisms arvsmassa är den totala mängden DNA i en cell. Kallas också genom. Arvsmassan innehåller organismens genetiska kod. Hos vissa virus består arvsmassan av RNA.

(uppdaterad 2016-06-21)

Stäng

Modellorganism, modelldjur, modellväxt

För att bättre förstå hur celler, djur och växter fungerar använder sig forskarna ofta av modeller. Vanlig jäst fungerar som en modell för den eukaryota cellen. Backtrav, tillsammans med ris och poppel, är vanliga modeller för växter. För sjukdomar hos människa används ofta möss. Andra exempel på modellorganismer är zebrafisk och bananfluga.

(uppdaterad 2014-08-14)

 

Stäng

Arvsanlag

Arvsanlag är ett annat ord för gen.

(uppdaterad 2014-08-18)

Stäng

Arabidopsis thaliana

Arabidopsis thaliana är det latinska namnet på backtrav, en modellväxt inom växtbiologin.

En bild på växten backtrav. Backtraven på bilden har vita blommor.

Blommande backtrav (Arabidopsis thaliana). Foto: Wikimedia Commons, Alberto Salguero

(uppdaterad 2017-06-12)

Stäng

Peroxidaser

Peroxidaser är en sorts enzymer som finns i både djur och växter. Dessa enzymer neutraliserar fria radikaler. De är antioxidanter.

(uppdaterad 2015-06-23)

Stäng

Antocyaniner

Pigmentmolekyler som ger blommor och bär blå, röd eller lila färg.

 

(uppdaterad 2018-05-18)

Stäng

Antikroppar

Ingår som en del i immunförsvaret hos bland annat människan. De binder till kroppsfrämmande ämnen, antigener, vilket gör att de vita blodkropparna kan upptäcka och oskadliggöra till exempel bakterier som infekterat.

(uppdaterad 2018-05-17)

 

Stäng

Antigen

Ett kroppsfrämmande ämne som framkallar en reaktion hos immunförsvaret.   

(uppdaterad 2018-05-17)

Stäng

Aminosyra

Proteiner byggs upp av aminosyror. Aminosyror är molekyler som består av:

  • en aminogrupp (NH2)
  • en karboxylgrupp (COOH)
  • en metylgrupp (CH)
  • en kolvätekedja som brukar kallas R

R-kedjan är specifik för varje aminosyra.

Varje aminosyra har två olika förkortningar. En typ av förkortningar består av en bokstav. Den andra typen består av tre bokstäver. I tabellen nedan finns namnen på aminosyrorna och deras förkortningar.

Tre RNA-baser, som kallas kodon, kan översättas till en aminosyra (se tabellen nedan). Till exempel så översätts kodonet UGG till aminosyran tryptofan. De flesta aminosyrorna har flera olika kodon.

Det finns totalt 20 olika aminosyror i levande organismer. Åtta aminosyror är livsnödvändiga eller essentiella för oss människor (se essentiella aminosyror). Vi människor kan inte producera dem själva. Vi får i oss dem från vår mat, till exempel baljväxter, soja, kött eller fisk. De åtta essentiella aminosyrorna heter:

  • fenylalanin
  • isoleucin
  • leucin
  • lysin
  • treonin
  • tryptofan
  • valin
  • metionin
Bilden visar en lista på alla aminosyror, deras förkortningar och kodon.

Bilden visar en lista på alla aminosyror, deras förkortningar och kodon. Tabell: Gentekniknämnden.

(uppdaterad 2017-11-23)

 

 

Stäng

Allel

En gen kan ha två eller flera varianter. Dessa varianter kallas alleler.

Det finns till exempel en gen som ger upphov till det så kallade ABO-blodgruppssystemet. Denna gen har tre alleler, A, B och O.

De flesta organismer har två alleler per gen, till exempel så ärver vi människor en blodgruppsallel från vår mamma och en från vår pappa.

(uppdaterad 2018-05-17)

Stäng

Abiotiska faktorer

Icke-levande faktorer som påverkar miljön, till exempel solljus, temperatur och näringsämnen. När till exempel en växt utsätts för torka utsätts den för abiotisk stress.

 

Stäng

Agrobacterium tumefaciens

Agrobacterium tumefasciens är en jordbakterie som orsakar krongallsjuka, en sjukdom som yttrar sig som tumörartade utväxter på vissa växtarter. Det bakterien gör i naturen är att genmodifiera växten med gener för tillväxthormon och för ämnen som kallas opiner.

Generna för tillväxthormon gör att de celler som bakterien modifierat delar sig okontrollerat och opiner ger bakterierna näring. Genom att genmodifiera växten skaffar sig bakterierna ett eget skafferi.

Agrobacterium används som ett redskap vid genmodifiering av växter i laboratorium. Då byts de gener som bakterien normalt för över till växter ut mot de gener som forskaren vill föra över.

 

En schematisk bild som visar växter som infekteras av Agrobacterium.

Jordbakterien Agrobacterium kan infektera en växt och orsakar då krongallsjuka. Copyright Gunilla Elam

(uppdaterad 2017-11-14)

Stäng