Sterilisera insekter med strålning
Sedan 1950-talet har man försökt begränsa populationer av insekter om sprider sjukdomar, eller insekter som förstör det vi odlar. Innan utvecklingen av genteknik användes strålning för att sterilisera insekter som sedan släppts ut i sin naturliga miljö. Det kan minska antalet avkommor.
Metoden har fungerat väl i många fall. I USA har man till exempel lyckats utrota Cochliomyia hominivorax på det här sättet. Det är en typ av spyfluga vars larver lever av kött från varmblodiga djur och kan orsaka stora skador.
En nackdel med metoden är att insekternas överlevnadsförmåga kan försämras av strålningen. Det gör att de sterila insekterna får svårare att konkurrera med sina artfränder i naturen. När insekter steriliseras med hjälp av strålning är de inte genetiskt modifierade.
Modifiera myggor för sjukdomsbekämpning
Malaria orsakas av encelliga parasiter som tillhör släktet Plasmodium och sprids via Anopheles-myggor. När en honmygga biter en infekterad människa får hon med sig både blod och sporozoiter, ett tidigt stadium av parasiten. Den färdigutvecklade parasiten tar sig till myggans spottkörtlar och infekterar nästa person myggan biter.
Denguefeber, zika, gula febern och chikungunyafeber orsakas av virus och sprids från människa till människa via myggor av släktet Aedes. På flera håll i världen pågår forskning och utveckling där målet är att med hjälp av genteknik minska sjukdomsspridningen.
Godkända myggor i Brasilien för kommersiell användning
Ett brittiskt företag som heter Oxitec har satsat på att ta fram genetiskt modifierade hanmyggor av arten Aedes aegypti som inte är sterila, men där avkomman dör om de parar sig. Det första försöket där de släpptes ut i miljön genomfördes 2009 på Caymanöarna vilket ledde till att myggpopulationen minskade med åttio procent. Under 2014 godkände Brasilien de modifierade Aedes-myggorna för kommersiell användning.
Sedan dess ha företaget utvecklat tekniken och 2020 godkände Brasilien myggor som modifierats på ett lite annat sätt men i samma syfte. I båda fallen var det enbart hanar som släpptes ut i miljön där de parar sig med honor.
Den första generationens myggor var modifierade på ett sätt så att alla individer i avkomman dog. De myggor som godkändes 2020 är modifierade så att bara de individer i avkomman som är honor dör, medan hanarna överlever. Det gör att de kan sprida den genetiska modifieringen vidare till alla avkommor som är hanar så att inte effekten försvinner på sikt.
Sedan 2021 kan konsumenter i Brasilien beställa hem ägg med genetiskt modifierade hanmyggor från företaget. När vatten tillförs utvecklas äggen, kläcks och myggorna ger sig ut i naturen. Det är ett sätt att minska insektspopulationen lokalt.
Fältförsök med modifierade myggor i Afrika
Det icke-vinstdrivande forskningskonsortiet Target Malaria har som mål att utveckla och dela med sig av tekniker för att kontrollera malaria i Afrika söder om Sahara. Forskarna inom projektet arbetar i Burkina Faso, Mali, Uganda och Ghana.
Likt det Brasilianska företaget har de modifierat hanmyggor genetiskt så att de blir sterila. De modifierade myggorna har hittills testats småskaligt i sin naturliga miljö i Burkina faso. Försöket startade 2019 och cirka 10 000 modifierade malariamyggor av arten Anopheles gambiae släpptes ut.
År 2022 kom en rapport från försöket som visade att de sterila hanmyggorna deltog i svärmningsaktiviteter, vilket är avgörande för fortplantningen. Ett mindre positivt resultat var att de genetiskt modifierade myggorna verkade vara sämre på att överleva jämför med de icke-modifierade hanmyggorna. Det första fältförsöket är ett viktigt steg för forskarna så att de kan förstå hur myggorna fungerar utanför laboratoriet.
Skydda odlingar med modifierade skadegörare
Skadegörare på citrusfrukter, melon och persika
Borrflugan Ceratitis capitata är en skadegörare på mer än 250 växtarter. Den angriper bland annat citrusfrukter, melon och persika. Flugan hör ursprungligen hemma i Afrika kring ekvatorn, men har spridit sig så att den nu även finns i till exempel Australien, Latinamerika och i medelhavsområdet.
Borrflugan lägger sina ägg i frukten och när larverna utvecklas äter de av fruktköttet och skapar tunnlar där bakterier och svampar kan få fäste.
Hanar av borrflugan har genetiskt modifierats på så sätt att när de får avkomma överlever inte de som föds till honor. De modifierade flugorna har ännu inte testats i sin naturliga miljö, men under mer kontrollerade förhållanden i Storbritannien, Grekland, Brasilien, Marocko och Australien.
Skadegörare på kål
Kålmalens larver är en skadegörare på kålväxter som raps, vitkål och broccoli. Globalt orsakar larven förluster på i storleksordningen 4–5 miljarder amerikanska dollar per år. Kålmalen är resistent mot de flesta växtskyddsmedel, både kemiska och biologiska. Hanar av kålmalen har genetiskt modifierats så att honorna i avkomman inte överlever. Eftersom det är honorna som lägger ägg som utvecklas till larver som äter av grödan, så minskar skadorna. De modifierade kålmalarna har ännu så länge bara testats i liten skala
Uppdaterad maj 2024.
