DNA är en nukleinsyra och förkortningen står för deoxiribonukleinsyra (ursprungligen från engelskans deoxyribonucleic acid). Det engelska ordet för syra är acid och i Sverige använder vi den engelska förkortningen.
DNA är det kemiska ämnet (molekylen) som bär arvsanlagen (generna).
(uppdaterad 2017-06-22)
Pollen kallas också frömjöl eller ståndarmjöl. Det innehåller bland annat spermakärnorna. Pollenet befruktar fröämnet (eller ägget) så att ett frö kan bildas. Från fröet bildas sedan en ny växt.
(uppdaterad 2016-08-24)
In vitro betyder i glas och betecknar ett experiment eller liknande i till exempel ett provrör. In vivo betyder i livet, i levande, alltså i naturlig miljö.
(uppdaterad 2016-07-02)
Konjugation är överföring av genetiskt material mellan två bakterier. Detta sker naturligt och antas vara ett sätt att öka den genetiska variationen hos bakterier.
(uppdaterad 2018-06-25)
En gen som används för att identifiera de celler som tagit upp och integrerat genen av intresse vid en genmodifiering. En markörgen kan till exempel ge tolerans mot en viss herbicid. När växtmaterialet utsätts för herbiciden kommer bara de celler som tagit upp markörgenen (och genen av intresse att överleva och kan odlas vidare.
(uppdaterad 2018-06-25)
I gentekniksammanhang innebär mikroinjektion injektion av nukleinsyra direkt i en cell. Mikroinjektion är ett sätt att genmodifiera till exempel möss.
(uppdaterad 2016-06-28)
I gentekniksammanhang är en mottagarorganism en organism som fått främmande genetiskt material. Mottagarorganismer kallas också recipient, värdorganism eller moderorganism.
(uppdaterad 2016-06-28)
Mutagenes är en grupp av metoder som inducera mutationer i arvsmassan. Klassisk mutagenes omfattar fysikaliska (till exempel radioaktiv strålning eller ultraviolett strålning) och kemiska metoder (till exempel EMS). Moderna mutagenes omfattar genteknik och genediterings tekniker.
Bilden visar tre grupper av metoder som inducera mutationer i arvsmassan. Ett, rekombinant-DNA (till exempel klassisk genteknik). Två, slumpmässiga mutationer eller fysikalisk mutagenes (till exempel radioaktiv strålning och EMS). Tre, riktad mutation eller geneditering (till exempel TALEN, CRISPR, ZFN). Copyright bild: Gunilla Elam
(uppdaterad 2017-06-28)
En population är samling individer av en art inom ett visst område. Individerna i en population har betydligt högre sannolikhet att reproducera sig med varandra än med individer från en annan population. Ofta är individerna från samma population mer genetiskt lika varandra än individer från en annan population.
(uppdaterad 2016-06-28)
Överföring av DNA mellan olika bakterier med hjälp av bakteriofager. Bakteriofager är virus som angriper bakterier.
(uppdaterad 2018-05-18)
Sätter upp vilka mål som EU:s medlemsstater ska uppnå, men staterna får själva bestämma hur målen ska uppnås. Exempelvis har direktiv 2001/18/EG om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön genomförts i svensk lagstiftning genom miljöbalken och förordning 2002/1086 om utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön.
En EU-förordning är en bindande rättsakt som alla medlemsstater måste tillämpa i sin helhet. Ett exempel på en EU-förordning är (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder.
(uppdaterad 2018-05-18)
För non-target organism se Icke-målorganism (non-target organism).
(uppdaterad 2015-11-23)
Science for Life Lab (SciLifeLab) är en nationell infrastruktur för forskning.
(uppdaterad 2015-11-23)
Regenerativ medicin är behandlingar där skadade celler eller organ ersätts med stamceller, utvecklade celler eller odlad vävnad.
(uppdaterad 2015-11-23)
Omprogrammerade celler är celler där utvecklingen styrs om från en celltyp till en annan celltyp. Se Inducerade pluripotenta stamceller.
(uppdaterade 2015-11-23)
Mikrobiologi är läran om eller vetenskapen som omfattar studiet av mikroorganismer.
(uppdaterad 2015-11-23)
Homo sapiens är det latinska och vetenskapliga namnet på den så kallade anatomiskt moderna människan, det vill säga vi människor som finns på jorden just nu.
(uppdaterad 2016-05-30)
Domesticeringen är alla de förändringar av en vild djur- eller växtart som de genomgår när de via mänsklig påverkan blir mer eller mindre beroende av människan. Husdjur och odlade grödor är domesticerade.
(uppdaterad 2015-11-23)
En gulaktig vätska som är det som återstår när alla blodkroppar tagits bort från blodet.
(uppdaterad 2018-05-18)
Virus är de minsta biologiska enheterna och de kan infektera levande organismer. Virus förökar sig genom att med värdens hjälp tillverka fler viruspartiklar. Arvsmassan kan bestå av DNA eller RNA.
(uppdaterad 2015-11-23)
Vita blodkroppar som hör till gruppen lymfocyter. T står för thymus som är detsamma som brässen, den plats i kroppen där T-cellerna mognar. T-celler är en viktig del av immunförsvaret.
(uppdaterad 2018-05-18)
En genomredigeringsteknik som bland annat används för att skapa mutationer på en förutbestämd plats i arvsmassa. Den används också för att föra in nya gener på en bestämd plats i arvsmassan och för att byta ut enstaka baspar i till exempel en gen. Tekniken började användas 2009.
TALEN är en förkortning av engelskans Transcription Activator-Like Effector Nuclease.
(uppdaterad 2018-05-18)
En organoid är ett mini-organ som kan odlas fram från stamceller för att studera vävnaders funktion eller för att utvärdera läkemedel.
(uppdaterad 2015-11-23)
Neandertalare (Homo neanderthalensis) är en förhistorisk människa som levde i Europa och de västra delarna av Asien. De levde för ungefär 350 000 år sedan, fram till för ungefär 30 000 år sedan. Namngiven efter Neandertal i Tyskland där man hittade det första fossilet.
(uppdaterad 2015-11-23)
Ordet mikrobiom används för att beskriva alla mikroorganismer eller den sammanlagda arvsmassan av alla mikroorganismer i en viss miljö.
(uppdaterad 2015-11-23)
Metagenomik är när man sekvensbestämmer och analyserar arvsmassan hos alla organismer i en viss miljö.
(uppdaterad 2015-11-23)
En grupp som ingår som jämförelse i en vetenskaplig studie. När en viss genetiskt modifierad växt ska studeras används till exempel motsvarande omodifierade plantor och en rad andra växtsorter som kontrollgrupp.
(uppdaterad 2018-06-25)
En undersökning på människor för att undersöka ett läkemedels eller en behandlings effekter.
(uppdaterad 2018-06-25)
Vid individanpassad behandling anpassas valet av läkemedel eller behandlingsmetod efter till exempel en individs genetiska profil.
(uppdaterad 2015-11-22)
Embryo är ett tidigt stadium i ett djurs eller en växts utveckling.
(uppdaterad 2015-11-22)
En genomredigeringsteknik som bland annat används för att skapa mutationer på en förutbestämd plats i arvsmassa. Den används också för att föra in nya gener på en bestämd plats i arvsmassan och för att byta ut enstaka baspar i till exempel en gen.
Tekniken började användas på 1990-talet.
(uppdaterad 2018-05-18)
Transplantation över artgränser, till exempel om en hjärtsjuk människa skulle få ett hjärta från gris.
(uppdaterad 20118-05-17)
Vid fotosyntesen bildas mer glukos (druvsocker) än vad växterna behöver. Överskottet lagras som stärkelse. Stärkelse är uppbyggt av två molekyler, amylopektin och amylos. Amylopektin består av långa grenade kedjor av glukos, medan amylos-molekylerna till största delen är ogrenade.
(uppdaterad 2018-05-18)
RNA interferens (RNAi) är en mekanism i växter, djur och människor som reglerar genaktiviteten. Via RNAi hämmas specifika gener så att inget eller mycket lite protein bildas. RNAi har bland annat använts för att, med hjälp av genmodifiering, få virus- och insektsresistenta grödor.
(uppdaterad 2017-10-12)
pat-genen är en gen som ger tolerans mot ogräsmedel baserade på glufosinatammonium.
(uppdaterad 2017-06-29)
Nukleinsyra är en molekyl som består av en lång kedja av nukleotider, till exempel DNA.
(uppdaterad 2015-11-21)
Genflöde är ett begrepp som används vid överföring av gener via pollen från en individ eller population till en närbesläktad individ eller population.
(uppdaterad 2015-11-21)
Transkriptomet är allt RNA i en viss vävnad vid en viss tidpunkt. Transkriptomet är en beskrivning av vilka gener som är aktiva och hur aktiva de är.
DNA:t består av massor med gener. Generna kan vara påslagna eller avstängda. En påslagen gen ger vanligtvis upphov till RNA. Allt RNA, oavsett vilken gen som är ursprunget, kallas gemensamt för ett transkriptom. Copyright bild: Gunilla Elam
(uppdaterad 2017-09-18)
En metabolit är en ämnesomsättningsprodukt, det vill säga ett ämne som uppstår genom en kemisk process i cellerna hos olika organismer.
När vi människor äter mat bryter kroppen ner maten. Produkterna från denna nedbrytning kallas metaboliter. Kolhydraterna som växterna tillverkar tack vare fotosyntesen är också exempel på metaboliter.
(uppdaterad 2016-05-09)
Diptera är en ordning inom klassen insekter. På svenska säger man tvåvingar. Till tvåvingarna tillhör till exempel flugor och myggor.
(uppdaterad 2015-06-23)
Det finns flera sorters RNA. De så kallade tRNA:na (från engelskans transfer RNA) transporterar aminosyror till ribosomen så att nya proteiner kan tillverkas.
De gröna banden representerar tRNA. De transporterar aminosyror (orangea bollar) till ribosomen. Där läser tRNA:t av mRNA:t (det blå bandet). Copyright: Gunilla Elam.
(uppdaterad 2017-09-18)
För en förklaring av recessiv se Dominant, co-dominant och recessiv.
(uppdaterad 2017-04-04)
För en förklaring av co-dominant se Dominant, co-dominant och recessiv.
(uppdaterad 2017-04-04)
Intronerna är delar av en gen. De är icke-kodande, det vill säga de innehåller ingen information om hur proteinet, som genen kodar, för ska se ut.
Jämför promotor, exon och terminatorsekvens.
(uppdaterad 2015-04-07)
En gen består av många olika DNA-element (bland annat exoner). Alla dessa DNA-element behövs för att genen ska fungera.
Exonerna är de delar av genen som tillsammans kodar för ett protein. De bildar det färdiga mRNA:t.
Jämför promotor, intron och terminatorsekvens.
I bilden ser vi en gen med promotor, exoner och introner. Copyright: Gunilla Elam.
(uppdaterad 2017-08-22)
Terminator har sitt ursprung i latin och betyder ungefär avsluta. En terminatorsekvens är en DNA-sekvens som avslutar en gen.
(uppdaterad 2015-04-07)
En genotyp är en viss genetisk uppsättning. Genotypen påverkar fenotypen.
(uppdaterad 2015-04-02)
En organell är en del av en eukaryot cell. Organellen har vanligen ett membran och bildar på så sätt ett utrymme inom cellen. Cellkärnan, mitokondrierna och kloroplasterna är exempel på organeller.
(uppdaterad 2015-04-02)
Gener kan förekomma i olika varianter, så kallade alleler. Genen för ärtors form har allelen slät ärta (R) och skrynklig ärta (r).
Många organismer har två kromosomer av varje sort (homologa kromosomer). Det innebär att varje gen finns i två kopior, en kopia på varje kromosom. En viss ärta kan alltså ha någon av följande kombinationer för genen för ärtors form:
När en viss individ har samma alleler (till exempel RR eller rr) så är den homozygot för just den genen. Har individen istället olika alleler (till exempel Rr) så är den heterozygot för den allelen.
Ordet zygot kommer från grekiskan och betyder förenad. Begreppet zygot används inom biologin för att beskriva det befruktade ägget. Det vill säga den cell som uppstått genom att äggcellen och spermien smält samman. Ordet hetero har sitt ursprung i grekiskan, och betyder ungefär det som är olikt. Ordet homo kommer också från grekiskan. Det betyder samma eller identisk.
(uppdaterad 2018-06-25)
En organism som fått främmande DNA integrerat i sin arvsmassa. En transgen mus är en genmodifierad mus. Det DNA som integrerats kallas också en transgen.
Jämför cisgen.
(uppdaterad 2018-05-18)
Ett utvecklingsstadium hos däggdjursembryon. Hos människa bildas blastocysten cirka tre till fyra dagar efter befruktningen.
(2018-05-18)
Jästsvampen är en encellig mikroorganism som används som modellorganism i forskningen. Jäst heter Saccharomyces cerevisiae på latin.
(uppdaterad 2015-03-20)
Bioteknik är ett teknikområde som innefattar bland annat genteknik. Det är tekniska tillämpningar av biologin, där man använder organismer eller delar av organismer för att utföra något. Ett exempel på bioteknik är öltillverkning där man använder en organism (jästsvamp) för att jäsa ölet. Några andra exempel på bioteknik än genteknik är:
(uppdaterad 2016-06-21)
Strukturer i cellen som är uppbyggd av långa dubbelspiraler av DNA. Det är kromosomerna som innehåller arvsmassan.
Bilden visar de 23 kromosomparen som finns hos människa. Vi kan se att kromosomerna är från en man eftersom par 23 (längst ner till höger) har en lång kromosom (X-kromosomen) och en kort kromosom (Y-kromosomen). En bild på en individs alla kromosomer kallas karyotyp. Foto: Wikimedia Commons, National Human Genome Research Institute
(uppdaterad 2018-06-25)
Målorganismer är en eller flera arter som en viss behandling är riktad mot. Målorganismer kallas target organism på engelska. Jämför icke-målorganism.
(uppdaterad 2015-02-03)
En sjukdomsmodell är celler eller djur som används för att studera sjukdomar hos människa. Cellerna eller djuren ska ha motsvarande sjukdom eller mutation som den som man vill studera.
(uppdaterad 2015-07-23)
Löpmagen är en av de fyra magarna hos idisslande djur. De övriga tre magarna är våm, bladmage och nätmage. Får och kor är exempel på idisslare.
(uppdaterad 2017-09-15)
Ett protein som signalerar åt kroppens olika delar att växa. De människor som bär på en mutation i någon gen som är viktig för tillverkning av hormonet blir bland annat kortväxta.
Mellan åren 1963 och 1985 gavs cirka 27 000 barn runt om i världen tillväxthormon som renats fram från hypofysen hos avlidna människor. Då rapporterades det om några fall i USA där unga vuxna som behandlas med tillväxthormon på 1960-talet drabbats av Creutzfeldt-Jakobs sjukdom. Liksom galna ko-sjukan kan Creutzfeldt-Jakobs sjukdom orsakas av prioner. Kopplingen till personer som fått tillväxthormon gjorde att man slutade behandla med hormon från hypofysen. Sedan dess har tillväxthormon som produceras av genmodifierade bakterier använts.
(uppdaterad 2018-05-18)
I DNA-spiralen bildar nukleotiderna, via kvävebaserna, så kallade baspar. Baspar förkortas bp.
Kvävebasen adenin (A) binder alltid till kvävebasen tymin (T). De bildar basparet A-T. Kvävebasen guanin (G) binder till kvävebasen cytosin (C). De bildar i sin tur basparet G-C.
En jämförelse mellan RNA och DNA. RNA är enkelsträngat och DNA dubbelsträngat. De två strängarna i DNA-spiralen binds samman via kvävebaserna. Varje bindning mellan två kvävebaser i DNA-spiralen kallas baspar och är antingen A-T eller G-C. Kvävebasernas kemiska struktur är utritad bredvid RNA- och DNA-molekylerna. Copyright: Gunilla Elam.
(uppdaterad 2017-11-07)
Vektorer är bärar- eller transportmolekyler som används som redskap inom gentekniken för att transportera DNA in i en cell. Virus och plasmider (små cirkulära DNA-molekyler som finns i många bakterier) används som vektorer.
Ordet vektor används också för att beskriva smittbärande insekter, till exempel är malariamyggan en vektor för malariaparasiten.
(uppdaterad 2014-09-22)
RNA är en förkortning av ribonukleinsyra (ursprungligen från engelskans ribonucleic acid). Det är det kemiska ämnet (molekylen) som bland annat fungerar som en budbärare mellan arvsanlagen (generna) och de proteiner som generna kodar för.
Så här ser RNA och DNA ut. RNA:t är den enkelsträngade molekylen till vänster. Copyright: Gunilla Elam.
(uppdaterad 2017-09-19)
En gen är en bit av arvsmassan. En gen kan vara en mall för hur ett protein ska byggas upp, men det också finns gener som ger upphov till RNA som inte översätts till proteiner.
Till genen räknas också omkringliggande DNA-sekvenser som styr hur och när genen används.
Ett exempel på en gen som kodar för ett protein. Copyright: Gunilla Elam.
Hos människan finns en gen som heter ABO blood group (transferase A, alpha 1-3-N-acetylgalactosaminyltransferase; transferase B, alpha 1-3-galactosyltransferase). Det långa och krångliga namnet brukar förkortas ABO. Denna gen kodar eller beskriver ett protein som heter Histo-blood group ABO system transferase. Genen finns i tre olika varianter eller alleler. Beroende på vilka alleler vi bär på kan vi få blodgruppen A, B, 0 eller AB. Blodgrupperna är egenskaperna i detta exempel.
(uppdaterad 2017-09-11)
Protozoer kallas ibland urdjur. Det är en grupp av encelliga eukaryota organismer. Amöbor, toffeldjur och ciliater är exempel på protozoer.
(uppdaterad 2014-09-22)
Svampar utgör ett eget rike bland levande organismer. Detta rike kallas Fungi på latin. De kan vara encelliga som till exempel jästsvampar eller flercelliga som till exempel kantareller.
Svampar är eukaryoter som har cellväggar precis som växter, men de saknar fotosyntes. Precis som djur är svampar heterotrofer, det vill säga de måste ta upp organiska ämnen, till exempel socker, för att få i sig energi.
(uppdaterad 2018-05-18)
En organism är en levande varelse med en egen ämnesomsättning, till exempel en växt, ett djur eller en bakterie. Enligt 13 kapitlet i miljöbalken så är en organism en biologisk enhet som kan föröka sig eller föra över genetiskt material.
Detta är ett av flera exempel när biologiämnet och lagstiftningen har nästan samma, men inte exakt samma definition på vad ett biologibegrepp innebär.
(uppdaterad 2016-06-28)
DNA från olika källor länkas samman. När till exempel en bakterie, växt eller ett djur modifierats med en isolerad gen och den blivit en del av organismens arvsmassa har en hybridnukleinsyra bildats.
Ett annat ord för hybridnukleinsyra är rekombinant DNA.
(uppdaterat 2018-06-26)
En resistensgen är en gen som gör en cell eller hel organism motståndskraftig mot gifter, sjukdomar, antibiotika etc. Själva ordet resistens betyder motståndskraft.
(uppdaterad 2015-02-03)
Mitokondrier är små organeller eller rum som bland annat producerar energi i till exempel växt- och djurceller.
Mitokondrie-DNA är den arvsmassa som finns i mitokondrierna. Nästan inga mitokondrier kommer från en spermie eller ett pollenkorn till det befruktade ägget. Det gör att ett barn, en djurunge eller en växt ärver allt sådant DNA från sin mamma. Det finns vissa undantag, till exempel gurka där mitokondrierna kommer från pollenet.
(uppdaterad 2017-07-04)
Vanligtvis använt om en levande organism som tillförts en eller flera nya DNA-sekvenser. I GMO-lagstiftningen är även en organism som modifierats med hjälp av ämnen som orsakar mutationer en GMO, men den undantas lagstiftningen.
Många nya tekniker för att modifiera arvsmassan har utvecklats. I vissa fall är det oklart om en viss teknik leder till en GMO som ska regleras eller inte. Detta utreds för närvarande inom EU.
GMM är en förkortning av genetiskt modifierad mikroorganism.
Läs mer på Hur definierar miljöbalken GMO?
Nytt DNA sätts in i växtcellens arvsmassa. Från denna cell kan en genetiskt modifierad växt bildas. Copyright bild: Gunilla Elam
(uppdaterad 2017-09-15)
En viss gen kan förekomma i olika former, så kallade alleler. Ett barn ärver en allel från mamman och en från pappan. Dessa alleler förhåller sig till varandra på olika sätt.
Den ena allelen kan vara dominant över den andra. Det betyder att den dominanta allelens egenskap döljer den andra allelens egenskap. Allelen för släta ärtor är till exempel dominant över allelen för skrynkliga ärtor. Om en ärtplanta bär på en allel för släta ärtor och en för skrynkliga så kommer alla ärtor att bli släta.
Recessiva allelers egenskaper döljs av de dominanta allelerna. Allelen för skrynkliga ärtor är recessiv. För att ärtorna ska bli skrynkliga måste båda allelerna vara av den skrynkliga sorten.
Ett korsningsschema som beskriver hur egenskaperna slät och skrynklig ärvs hos ärtor. Allelen R ger släta ärtor och är dominant över allelen r, som ger skrynkliga ärtor. Det räcker att det finns en kopia av allelen R för att få släta ärtor. Men, det behövs två kopior av r för att få skrynkliga ärtor. Copyright bild: Gunilla Elam
I vissa fall är allelerna co-dominanta, det vill säga ingen allel är dominant över den andra. Till exempel så är allelen för blodgrupp A co-dominant med allelen för blodgrupp B. Om en person bär på både A- och B-allelen så får den personen blodgrupp AB.
(uppdaterad 2017-07-03)
Proteiner är molekyler som består av byggstenar som kallas aminosyror. De beskrivs av arvsmassan eller DNA:t.
Proteiner har många olika funktioner i organismer, till exempel transporterar de molekyler, utför kemiska processer och bygger upp membran. Några exempel på proteiner är:
Från gen till protein. Copyright bild: Gunilla Elam
(uppdaterad 2017-11-07)
DG Santé är generaldirektoratet för hälso- och konsumentfrågor inom EU-kommissionen, och har bland annat ansvaret för GMO-frågor.
EU-kommissionen är organiserad i flera olika avdelningar, till exempel generaldirektoraten (GD). Varje GD är ansvarigt för ett visst politikområde.
(uppdaterad 2017-10-22)
Avdelningar inom EU-kommissionen. Generaldirektoraten utformar nya lagstiftningsförslag som sedan kan antas av kommissionärerna. I kommissionen sitter 28 kommissionärer, en från varje EU-land. De företräder inte sina egna länder utan ska se till hela EU:s bästa.
Generaldirektoratet för hälsa och livsmedelssäkerhet har bland annat hand om frågor som rör genetiskt modifierade organismer.
(uppdaterad 2018-05-17)
Vid sekvensbestämning tar man reda på vilka nukleotider som finns i en DNA eller RNA-molekyl och i vilken ordning de sitter. Man kan även sekvensbestämma ett protein. Då tar man reda på vilka aminosyror som proteinet är uppbyggt av och vilekn ordning de sitter.
(uppdaterad 2018-05-18)
I molekylärbiologin menar man vanligtvis ordningsföljden av byggstenarna i en molekyl när man pratar om en molekyls sekvens. Ofta är det DNA-sekvensen som beskrivs, det vill säga ordningsföljden av kvävebaserna (A, T, G och C) i en DNA-molekyl. Ibland talar man om proteinsekvensen, det vill säga i vilken ordning aminosyrorna sitter i ett protein.
(uppdaterad 2014-08-18)
Samexistens innebär att olika produktionsformer, som till exempel ekologisk odling, konventionell odling och odling av genmodifierade grödor, ska kunna existera tillsammans. I det här fallet i jordbrukslandskapet.
(uppdaterad 2015-11-19)
Ribosomerna kan beskrivas som cellens proteinfabriker.
I ribosomerna översätts (translateras) mRNA till proteiner. Translationen sker i cellerna men utanför själva cellkärnan. Ribosomerna består av rRNA (ribosomalt RNA, som är annorlunda än mRNA) och speciella ribosom-proteiner.
Ribosom, protein, aminosyror, tRNA och mRNA. Copyright: Gunilla Elam.
(uppdaterat 2017-09-18)
Resistens betyder motståndskraft. När en organism är resistent så är den motståndskraftig eller okänslig mot till exempel gifter, sjukdomar och antibiotika.
(uppdaterad 2017-04-10)
Vid somatisk genterapi förs nya gener in i kroppsceller, som är könsceller. De nya generna förs därmed inte vidare till kommande generationer.
Bilden visar ett exempel på somatisk genterapi. Celler plockas ut från en sjuk person. Med hjälp av virus förs en ny gen in i cellerna. Dessa celler förs sedan in i patienten igen. Copyright bild: Gunilla Elam
(uppdaterad 2017-09-18)
En volontärplanta är en planta som inte avsiktligt planterats. Den har uppkommit på grund av att frön spridits sig av sig självt eller till exempel via fåglar. Volontärplanta används för grödor och andra odlade växter. Inte för vilda växter.
(uppdaterad 2017-11-07)
Proteinsyntes, den process i cellen där mRNA översätts till protein.
(uppdaterad 2015-11-19)
RNA-syntes, den process i cellen när DNA läses av och RNA-molekyler bildas.
(uppdaterad 2015-11-19)
Stamceller är ospecialiserade celler. De kan genomgå ett obegränsat antal celldelningar, och har förmågan att utvecklas till olika celltyper.
Stamceller är ursprunget till alla celler i kroppen. Genom delning ger stamceller upphov till nya stamceller. De utvecklas till alla typer av celler som finns i kroppen.
Bilden visar en stamcell. Den kan dela sig ett obegränsat antal gånger och utveckla sig till alla olika celltyper. Copyright bild: Gunilla Elam
(uppdaterad 2017-09-18)
Mögelsvampar är svampar vars celler bildar långa trådar eller filament. Flera företag genmodifierar mögelsvampar så att de kan producera olika proteiner som sedan kan användas i till exempel industrier.
(uppdaterad 2015-07-28)
Neomycin phosphotransferase II- eller nptII-genen är en gen som producerar ett protein som ger resistens mot bland annat antibiotikan kanamycin.
(uppdaterad 2015-02-03)
Mögelsvampar bildar så kallade sekundära metaboliter. Vissa av dessa är giftiga och kallas mykotoxiner eller mögelgifter. Exempel på mykotoxiner är aflatoxin och fumonisin som båda är mycket giftiga för människor.
(uppdaterad 2015-07-28)
Mutationer är det samma förändringar i DNA-sekvensen. En del mutationer är tysta, det vill säga mutationen innebär ingen egentlig förändring. Andra mutationer kan bilda nya egenskaper till exempel fyllda blommor eller albinism.
Förändringen kan ske i enstaka nukleotider som byts ut, försvinner eller tillkommer. Dessa kallas punktmutationer.
Vid vissa förändringar av kromosomer kan hela segment av DNA försvinna (deletion). Eller så kan segmenten uppstå i flera kopior (duplikation). Segmenten kan dessutom kopieras och sättas in på annan plats i genomet (insertion) eller vändas upp och ned (inverteras).
Delar från olika kromosomer kan byta plats med varandra. Det kallas translokation. Till mutationer räknas ibland förändringar i kromosomtal.
(uppdaterad 2017-06-30)
Mikroorganismer är mycket små levande varelser som man vanligtvis behöver mikroskop för att kunna se. Oftast består en mikroorganism av en enda cell. Till mikroorganismerna räknas bakterier, arkéer eller arkebakterier, encelliga djur som amöbor och ciliater och encelliga alger. Svampar räknas som mikroorganismer så länge de lever som enstaka celler eller som trådar av celler, som i mögel. Mikroorganismer kallas också mikrober.
(uppdaterad 2014-08-18)
Mikroarray är en metod för att till exempel mäta och jämföra koncentrationen av mRNA från tusentals gener samtidigt.
Ibland kallas metoden DNA-chip eller mikrochip. Alla tre namnen har sitt ursprung i att 10 000-tals mikroskopiskt små punkter med DNA fästs på en yta i många och långa rader (arrays på engelska). Varje DNA-punkt kan representera en viss gen.
Det finns många olika typer av mikroarrayer.
(uppdaterad 2015-11-19)
En organism eller cell har fler än två kopior av varje kromosom.
Många av våra odlade växter är polyploida. Potatisen har till exempel fyra (tetraploid), bananen tre (triploid) och jordgubben åtta (oktaploid) kopior av varje kromosom.
Människan är diploid. Hon har två kromosomer av varje sort. Bilden föreställer de 23 kromosomparen som finns hos människa. Vi kan se att kromosomerna är från en man eftersom par 23 (längst ner till höger) har en lång kromosom (X-kromosomen) och en kort kromosom (Y-kromosomen). En bild på en individs alla kromosomer kallas karyotyp. Foto: Wikimedia Commons, National Human Genome Research Institute
(uppdaterad 2017-09-19)
En promotor är en styrsekvens. Den är en del av genen och sitter precis före det område som kommer att ge upphov till RNA. Promotorn har stor betydelse för om och hur mycket genen ska användas. Detta sker genom att olika proteiner binder till promotorn och startar, stänger av, gasar eller bromsar processen.
(uppdaterad 2015-02-03)
Prokaryoter är en grupp av organismer, till exempel bakterier, som saknar det kärnmembran som omsluter eukaryota organismers kärn-DNA. Ordet härstammar från grekiskans pro som betyder före och karyon som betyder kärna.
(uppdaterad 2014-08-25)
Pollendomen är en dom från EU-domstolen. EU-domstolen slog fast att pollen från majsen MON810 inte var godkänt som foder eller livsmedel, eller för odling inom EU. Detta trots att själva majsen MON810 är godkänd som foder eller livsmedel, eller för odling inom EU. Läs mer om detta i “Vad hände med pollenet, från genmodifierad majs, i honungen?”
(uppdaterad 2017-08-23)
Plasmider är små cirkulära DNA-molekyler som finns i många bakterier. De används som verktyg inom molekylärbiologin, till exempel vid kloning av gener. När plasmiderna används vid kloning kallas de också för vektorer.
(uppdaterad 2014-09-22)
Pesticid är ett gemensamt nämn för alla bekämpningsmedel mot skadedjur (oftast insekter), svampar och ogräs.
(uppdaterad 2015-02-03)
PCR är en förkortning av engelskans Polymerase Chain Reaction. Det är en metod där en del av en DNA-molekyl kan kopieras för att få mängder av kopior.
Bilden beskriver PCR. Längst till vänster finns en bit blått DNA. Det kan vara en gen. Med hjälp av de korta, orangea, DNA-snuttarna (så kallade primrar) kan man kopiera upp massor av kopior av DNA-biten. I detta exempel har ursprungs-DNA:t kopierats från ett original till 16 kopior (längst till höger). I verkligheten börjar man med många fler original och slutar när man har miljontals kopior. Copyright bild: Gunilla Elam
(uppdaterad 2017-09-19)
En genkanon är ett instrument som används vid genmodifiering av växter. DNA skjuts in i cellerna genom att man bombarderar växtmaterial med små kulor, vanligtvis av guld, som täckts med det DNA man vill tillföra.
Kallas också partikelkanon.
Tre metoder att föra in nytt DNA i en växtcell. Med hjälp av en genkanon eller partikelkanon kan man skjuta in DNA i växtens cellkärna. Copyright bild: Gunilla Elam
(uppdaterad 2017-09-19)
Nya tekniker är en grupp tekniker som används för att skapa förändringar i arvsmassan och som inte fanns när EU-lagstiftningen rörande GMO togs fram. Åtta av dessa nya tekniker finns på en särskild lista som en arbetsgrupp inom EU (The New Techniques Working Group of the Commission) började arbeta med 2008. Tanken vara att ta beslut om dessa åtta tekniker leder till GMO som ska regleras eller ej.
(uppdaterad 2017-11-22)
Byggstenarna i DNA och RNA. En nukleotid består av en kvävebas, ett socker och en eller flera fosfatgrupper. I DNA och RNA är det alltid en fosfatgrupp. I DNA är sockret deoxiribos och i RNA ribos. Kvävebaserna i DNA heter adenin (A), tymin (T), cytosin (C) och guanin (G). I RNA finns adenin, guanin, cytosin och uracil (U).
När nukleotiderna länkas samman som i DNA och RNA kallas molekylen en nukleinsyra.
(uppdaterad 2018-06-25)
En ordning inom klassen insekter. På svenska säger man ordningen fjärilar.
(uppdaterad 2015-02-03)
En genomredigeringsteknik som används för att göra riktade förändringar i arvsmassan.
Tekniken kan användas för att byta ut enstaka baspar i arvsmassan för att till exempel korrigera en sjukdomsgen. Den kan också användas för att skapa en mutation på en förutbestämd plats i arvsmassan så att proteinproduktionen från en viss gen stängs av eller föra in en gen på en bestämd plats i arvsmassan.
CRISPR är en förkortning av engelska Clustered Regularly Interspaced Short Palindromic Repeats.
CRISPR/Cas9 kan användas för att skapa riktade mutationer där en viss gen stängs av. Guide-RNA designas för att känna igen en specifik plats i arvsmassan och Cas9-enzymet klipper itu DNA-strängen precis där. Cellens eget reparationssystem lagar skadan, men lagningen blir inte exakt. Några få baspar försvinner eller läggs till och det skapas en mutation. Det var på detta sätt som forskare vid norska Havsforskningsinstitutet skapade sterila laxar och kinesiska forskare kashmirgetter med längre ullfibrer. Copyright: Gunilla Elam.
(uppdaterad 2018-05-18)
En herbicidtolerant gröda tål ett visst ogräsbekämpningsmedel. Det finns herbicidtoleranta grödor som förädlats fram via genetisk modifiering och de som tagits fram via konventionell växtförädling.
(uppdaterad 2018-02-25)
Inom biologin används ordet hybrid för en korsning mellan två arter eller mellan två individer som är genetiskt väldigt olika men tillhör samma art.
Hybrid används också inom gentekniken. Där är hybrid-DNA detsamma som rekombinant DNA, det vill säga två eller flera DNA-molekyler från olika källor som satts ihop till en molekyl.
Ordet hybrid kommer ursprungligen från latin och avsåg avkomman från en tam so som parat sig med en vild galt. Svenska akademins ordlista översätter ordet hybrid till korsningsform och alstrad av två arter. Oftast syftar man på något som är en blandning, till exempel kan man se hybridbilar som en blandning mellan bensinbil och elbil.
(uppdaterad 2018-06-25)
Detsamma som könsceller. Hos djur, inklusive människan, är en könscell antingen en äggcell eller en spermie.
Samma sak gäller växter, där spermiecellerna finns i pollenkornen på toppen av ståndarna och äggcellen i pistillen.
Celler som inte är könsceller kallas somatiska celler eller kroppsceller.
En mänsklig könscell innehåller bortåt 1,8 meter DNA och en somatisk cell dubbelt så mycket. Det är omöjligt att exakt säga hur många celler en människokropp består av, men enligt vissa beräkningar är det cirka 37 biljoner, alltså 37 000 000 000 000.
(uppdaterad 2018-06-25)
Förädlingsmetoder som inte innefattar genmodifiering, till exempel korsningar, massurval, mutationsförädling och kromosomfördubbling.
(uppdaterad 2015-02-03)
Kloroplaster är så kallad organeller (del av, eller ett rum, i celler) hos växter, alger och cyanobakterier. I kloroplasten sker fotosyntesen. Kloroplaster innehåller arvsmassa, kloroplast-DNA.
(uppdaterad 2018-06-25)
Kloning innebär att man skapar en identisk kopia av något.
Genom att ta sticklingar från en viss växt så klonas just den växten, till exempel så har man klonat en pelargon när man tar sticklingar från den. Bakterie- och jästceller som delar sig är varandras kloner. Inom gentekniken kan man klona en viss gen genom att isolera just den biten och sedan föröka upp den.
Kloning används också för att beskriva hur DNA-fragment sätts in i en annan DNA-molekyl, en så kallad vektor. Detta görs med hjälp av rekombinant-DNA-teknik. Vektorn, med det nya DNA-fragmentet, förs in i en cell där den kan replikeras, det vill säga kopieras upp i en större mängd.
(uppdaterad 2018-06-25)
EU-kommissionens forskningscentrum som ger stöd till EU:s beslutsfattande genom oberoende vetenskaplig rådgivning.
(uppdaterad 2018-06-25)
Ämnen som dödar insekter eller stör deras tillväxt och utveckling.
(uppdaterad 2018-06-25)
Insekter är en klass inom leddjuren och den mest artrika gruppen bland landdjur. Här finns till exempel fjärilar, skalbaggar, myror och sländor. Fullt utvecklade insekter har inte mer än tre benpar. Den som forskar på insekter kallas entomolog och forskningsområdet kallas entomologi.
Kvalster och spindlar är inte insekter. De är spindeldjur och har fyra benpar. En bra minnesregel för att skilja mellan insekter och spindeldjur är ramsan som många Mullebarn har lärt sig genom åren:
Åtta ben har spindelmor. Sex har mamma myra. Kossan går på klöveräng, hon har bara fyra. Lilla Hilda har bara två, men hon springer fort ändå!(uppdaterad 2016-05-30)
Mogna, specialiserade, till exempel hudceller, som fåtts att backat i utvecklingen och blivit stamceller. Det är möjligt genom att modifiera de mogna cellerna med fyra gener för proteiner som kallas transkriptionsfaktorer. De inducerade pluripotenta stamceller kan sedan utvecklas till olika specialiserade celltyper.
De forskare som upptäckte att specialiserade celler kan omprogrammeras till stamceller tilldelades nobelpriset i medicin eller fysiologi 2012.
(uppdaterad 2018-06-25)
Djur och människor har ett system för att skydda sig mot till exempel virus och bakterier som kallas immunsystemet. Det bygger på att kroppen känner igen (med hjälp av antikroppar) ett främmande protein (antigen) och oskadliggör det.
Växter har också sätt att skydda sig mot sjukdomar, men det fungerar annorlunda än hos djur och människor.
Hos människor och djur finns dels det medfödda immunsystemet och det som utvecklas med tiden. Ett sätt att utveckla immunförsvaret är vaccinering.
(uppdaterad 2015-02-03)
Målorganismer är en eller flera arter som en viss behandling är riktad mot. En icke-målorganism är alltså den eller de arter som behandlingen inte är riktad mot. Icke-målorganismer kallas non-target organism på engelska.
En icke-målorganism kan bli påverkad eller inte av behandlingen. Till exempel, vissa insekter ses som skadeinsekter och de är målorganismer för bekämpningsmedel. Andra insekter anses inte vara skadeinsekter och de är alltså inte målorganismer. Vissa bekämpningsmedel är mer specifika och drabbar i huvudsak målorganismerna. Andra bekämpningsmedel kan drabba både målorganismerna och icke-målorganismerna.
(uppdaterad 2018-06-25)
Gameter är ett annat ord för könsceller, det vill säga spermier och äggceller. Alla andra celler är somatiska celler.
(uppdaterad 2015-07-15)
De somatiska cellerna är alla celler i djur och människa som inte är könsceller.
En mänsklig könscell innehåller bortåt 1,8 meter DNA och en somatisk cell dubbelt så mycket. Det är omöjligt att exakt säga hur många celler en människokropp består av, men enligt beräkningar är det i storleksordningen 37 biljoner, alltså 37 000 000 000 000.
(uppdaterad 2015-07-15)
DNA-molekylen ser ut som en lång tråd. Den består av två DNA-strängar som binder till varandra och bildar en dubbel-spiral. Dubbelspiralen bygger tillsammans med andra molekyler upp kromosomerna.
(uppdaterade 2014-09-22)
Test av nya grödor eller andra levande organismer under naturliga betingelser. Till exempel odlas nya grödor på små arealer för att studera hur de fungerar under normala omständigheter på åkern.
(uppdaterad 2017-06-19)
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) ger oberoende vetenskapliga råd om risker kopplade till livsmedel och foder.
Inom EFSA finns bland annat en vetenskaplig kommitté och tio vetenskapliga paneler inom olika områden. Det finns till exempel en GMO-panel. Om det krävs mer specialiserad kunskap kan panelerna bilda arbetsgrupper med EFSA:s egna forskare och externa experter.
Här berättar EFSA om vad GMO är och hur de jobbar med GMO-frågor. De har en hel “filmkanal” som beskriver olika områden som de har hand om.
(uppdaterad 2018-06-21)
DNA är en nukleinsyra och förkortningen står för deoxiribonukleinsyra (ursprungligen från engelskans deoxyribonucleic acid). Det engelska ordet för syra är acid och i Sverige använder vi den engelska förkortningen.
DNA är det kemiska ämnet (molekylen) som bär arvsanlagen (generna).
(uppdaterad 2017-06-22)
Elektrofores är ett sätt att sortera laddade molekyler i storleksordning med hjälp av elektricitet. I gelelektrofores gjuter man ett block av gelé. Geléblocket läggs i en buffert och en elektrisk spänning tillsätts. Med hjälp av geléblocket och elektricitet kan molekyler (till exempel DNA, RNA och proteiner) sorteras. De sorterade molekylerna kan sedan analyseras i detalj.
(uppdaterad 2015-07-27)
Ett fält inom molekylärbiologin där man analyserar arvsmassan hos en organism. Inom genomiken sekvensbestämmer man DNA:t. Man tar också reda på vilka delar av DNA-molekylen som är gener och vilka delar som är så kallade icke-kodande DNA.
Från gen till protein. Copyright bild: Gunilla Elam
(uppdaterad 2017-09-11)
En eukaryot organism är en organism vars DNA finns inuti en cellkärna. Växter, djur, människor, svampar och protozoer är eukaryoter.
Ordet eukaryot kommer från grekiskans eu som betyder äkta och karyon som betyder kärna.
En schematisk bild över tre celltyper: djurcellen, växtcellen och bakteriecellen. Bilden jämför en växtcell (den gröna cellen), en djurcell (den blå cellen) och en bakterie (den lilla avlånga cellen). Djurcellen och växtcellen är exempel på eukaryota celler. Celler med cellkärna. Bakterien är en prokaryot cell. En cell utan cellkärna. Copyright bild: Gunilla Elam
(uppdaterad 2017-08-23)
E. coli är en vanligt förekommande bakterie. Den finns bland annat i människors och djurs tarmar. Speciella varianter av bakterien kan orsaka magsjuka och urinvägsinfektion.
E. coli används inom molekylärbiologin. Exempelvis för att få fram plasmider eller protein. Plasmider är små, cirkulära DNA-molekyler.
E. coli kolonier på ett fast näringsmedium i en petriskål. Foto: Wikimedia Commons, Madeleine Price Ball
(uppdaterad 2017-08-23)
EPSP-syntas är ett enzym som är viktigt för produktionen av vissa aminosyror. Detta enzym kodas av EPSPS-genen.
Ämnet glyfosat är det aktiva ämnet i vissa ogräsbekämpningsmedel. Det stoppar funktionen hos EPSP-syntas, vilket leder till att vissa aminosyror inte bildas och att växten så småningom dör.
Vissa mikroorganismer har en form av EPSP-syntas som inte påverkas av glyfosat. I vissa typer av herbicidtoleranta grödor har man tillfört en EPSPS-gen från sådana mikroorganismer. Det gör att bildandet av aminosyror fungerar normalt även om man besprutar växten med glyfosat.
(uppdaterad 2017-11-07)
En embryonal stamcell kommer från det tidiga embryot. En stamcell är en cell som ständigt delar sig. I princip kan stamceller ge upphov till alla olika slags celler i kroppen. Till exempel hudceller, nervceller och röda blodkroppar.
Copyright bild: Gunilla Elam
(uppdaterad 2017-08-22)
I ett gen- eller DNA-bibliotek sparas hela eller delar av arvsmassor. Detta görs genom att till exempel klippa sönder DNA i överlappande fragment. Dessa sätts in i en så kallad plasmid (en cirkulär DNA-molekyl). Genbibliotek används till exempel när man vill isolera en ännu okänd gen eller kartlägga och sekvensera arvsmassor. Det finns olika typer av genbibliotek, till exempel EST-bibliotek, cDNA-bibliotek, genom-bibliotek. Biblioteken brukar representera en hel art, en viss ekotyp eller en viss del av en art (till exempel ett blad).
(uppdaterad 2017-06-30)
Ett annat ord för arvsmassa, det vill säga en organisms totala mängd av genetiskt material. Alla organismer med en cellkärna har majoriteten av sin arvsmassa i kärnan, men det finns även arvsmassa i mitokondrierna. Fotosyntetiserande organismer har även arvsmassa i kloroplasterna.
(uppdaterad 2018-06-18)
Glyfosat är den verksamma beståndsdelen i vissa ogräsbekämpningsmedel, till exempel Roundup, Envision och Rambo Bio Spray. Glyfosat stör produktionen av vissa aminosyror, vilket leder till att växten dör.
Europeiska kommissionen eller EU-kommissionen har en databas över verksamma substanser. Där kan man hitta mer information om glyfosat.
(uppdaterad 2016-04-08)
Den processen som omvandlar informationen i en gen till en produkt, till exempel RNA eller protein.
Från gen till protein. När genen kopieras till ett RNA och vidare till ett protein säger man att genen uttrycks. Copyright bild: Gunilla Elam
(uppdaterad 2017-09-11)
Ett gentest är ett test för att undersöka vilken variant (allel) en individ har av en gen eller vilken genetisk förändring (mutation) som finns i arvsmassan.
(uppdaterad 2015-01-29)
En gen kan sättas på, slås av, uppregleras och nedregleras. Regleringen kan ske på DNA-, RNA- och proteinnivå.
Gener regleras på DNA-nivå. Där kan proteiner binda in till den så kallade promotorn. Dessa proteiner kan sätta på eller stänga av genen eller öka eller minska aktiviteten hos genen. Generna regleras också på RNA-nivå. RNA:t kan klippas och sättas ihop på olika sätt, då kan det bildas olika varianter av ett visst protein. RNA:t kan brytas ned helt och hållet så att inget protein bildas överhuvudtaget. Tillverkningen av proteiner kan också regleras på olika sätt. Copyright: Gunilla Elam.
(uppdaterad 2017-09-11)
De observerbara egenskaperna hos en organism, som till exempel hårfärg. Kan vara morfologiska, biokemiska, fysiologiska eller beteendemässiga. Jämför genotyp.
(uppdaterad 2015-01-29)
Aminosyror som är livsnödvändiga men som organismen inte själv kan tillverka. Av de totalt tjugo aminosyrorna som bygger upp proteiner är åtta essentiella för oss människor. Dessa är fenylalanin, isoleucin, leucin, lysin, treonin, tryptofan, valin och metionin.
(uppdaterad 2018-05-17)
En grupp av gener som producerar proteiner som är giftiga för vissa arter av insekter. Olika cry-gener har använts för att, med hjälp av genmodifiering, ta fram insektsresistenta grödor. Generna är isolerade från jordbakterien Bacillus thuringiensis och grödorna kallas därför Bt-grödor.
(uppdaterad 2016-04-18)
Cellväggar finns hos växter och bakterier och är en styv och stark yttervägg utanför cellmembranet. Cellväggen skyddar cellen från omgivningen och ger den en fast form. Växternas cellvägg består till största delen av cellulosa medan cellväggen hos bakterier huvudsakligen är uppbyggd av peptidoglykan. Vissa antibiotika verkar genom att bakteriernas cellvägg inte kan byggas upp. Djurceller saknar cellvägg.
(uppdaterad 2017-06-30)
Ett utrymme i cellen som omges av ett membran. I cellkärnan finns det mesta av arvsmassan.
Celler med cellkärna är eukaryota och celler utan cellkärna är prokaryota.
(uppdaterad 2018-05-18)
Starka och smidiga membran som avgränsar celler från sin omgivning. Cellmembranen består av fosfolipider och proteiner.
(uppdaterad 2018-05-18)
Cellen kan ses som livets minsta enhet. Det finns encelliga organismer som bakterier och amöbor. De består av en enda cell. Flercelliga organismer, som djur och växter, består av mängder av celler som måste kommunicera med varandra.
Antalet celler i människokroppen uppskattades 2013 till cirka 37 biljoner.
Cellen kan också beskrivas som ett utrymme, omslutet av ett membran, som innehåller en komplett uppsättning arvsanlag för sin art, och de proteiner och andra ämnen cellen behöver för att överleva. Man delar in celler i somatiska celler, det vill säga helt vanliga kroppsceller, och könsceller.
Ordet cell kommer från latin och betyder kammare.
Bilden jämför en växtcell (den gröna cellen), en djurcell (den blå cellen) och en bakterie (den lilla avlånga cellen). Copyright bild: Gunilla Elam
(uppdaterad 2017-06-12)
En internationell överenskommelse om biosäkerhet som lyder under FN:s konvention om biologisk mångfald. Målet med Cartagenaprotokollet är att bidra till att säkerställa en tillräcklig skyddsnivå när det gäller överföring, hantering och användning av levande modifierade organismer som framställts med hjälp av modern bioteknik och som kan få skadliga effekter på den biologiska mångfalden eller människors hälsa. Protokollet är särskilt inriktat på gränsöverskridande förflyttning.
Protokollet har införlivats i EU:s lagstiftning genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1946/2003 av den 15 juli 2003 om gränsöverskridande förflyttning av genetiskt modifierade organismer.
(uppdaterad 2018-06-21)
Budbärar-RNA är en av flera sorters RNA. Vanligtvis kallar man budbärar-RNA mRNA, efter engelskans messenger RNA.
När informationen i en gen ska användas för att bilda ett protein skapas en kopia av genen. Denna kopia kallas mRNA och fungerar som en mall för hur ett visst protein ska konstrueras.
Från gen till protein. I DNA:t finns en viss gen som kodar för ett visst RNA. Detta RNA fungerar sedan som en mall för motsvarande protein. Det är ett sådant här RNA som är ett mRNA. Copyright bild: Gunilla Elam
(uppdaterad 2017-09-15)
En gröda som genmodifierats med en eller flera cry-gener från jordbakterien Bacillus thuringiensis. I grödan översätts generna till proteiner som är giftiga för vissa arter av insekter. Genen ger därmed växterna motståndskraft mot vissa skadegörare, det vill säga grödan är insektsresistent.
(uppdaterad 2018-05-18)
Symbios är en form av samlevnad mellan två olika arter. Oftast menar man att samlevnaden ska vara mer gynnsam för de två arterna än att leva var för sig. Det finns en skala från att båda arterna gynnas i hög grad till att en eller båda arter har en liten eller ingen positiv effekt av att leva i symbios. Om den ena arten drar nytta av samlevnaden och den andra missgynnas är det inte längre symbios utan parasitism.
(uppdaterad 2018-05-18)
Bioinformatik är ett tvärvetenskapligt ämne där datavetenskap och matematik möter biologin.
Datavetenskapen och matematiken har gjort det möjligt att genomföra storskaliga analyser av biologiska data, särskilt molekylärbiologiska. Med hjälp av bioinformatik har forskare byggt upp stora databaser med information om till exempel gener och proteiner. Bioinformatiken underlättar också arbetet med att avläsa alla byggstenar i arvsmassan och att bygga modeller av hur de är uppbyggda.
(uppdaterad 2015-06-23)
En biobank är en samling av biologiskt material, som till exempel blod- och vävnadsprover. De har oftast samlats in i sjukvården och proverna kan kopplas ihop med annan information om givarnas hälsotillstånd. Storskaliga analyser av material från biobanker kan användas för att hitta till exempel gener som är kopplade till olika sjukdomar eller egenskaper.
På Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) finns det biobanker för andra organismer än människa, som till exempel hund.
(uppdaterad 2017-06-12)
Bakterier tillhör de prokaryota mikroorganismerna. De är encelliga och saknar cellkärna. Bakterieceller har cellväggar precis som växtceller. Bakterier finns troligen överallt, bland annat i is, i heta källor och där pH:t är mycket lågt.
En bakterie. Copyright bild: Gunilla Elam
(uppdaterad 2017-06-12)
Backtrav är det svenska namnet på Arabidopsis thaliana. Det är en modellväxt inom växtbiologin.
Blommande backtrav (Arabidopsis thaliana). Foto: Wikimedia Commons, Alberto Salguero
(uppdaterad 2017-06-12)
Bacillus thuringiensis är en jordbakterie som bildar proteiner som är giftiga för vissa insektsarter. De gener som uttrycker dessa proteiner kallas cry-gener och har med hjälp av genteknik förts in i bland annat majs och bomull. Dessa typer av majs och bomull kallas Bt-majs och Bt-bomull. I växterna producerar cry-generna giftiga proteinerna vilket gör att växterna blir resistenta mot de skadegörare som tillhör de insektsgrupper som är känsliga för cry-proteinerna. Cry-proteiner används även för att bekämpa myggor och i ekologiskt jordbruk för att bekämpa insekter.
(uppdaterad 2016-04-07)
För att bättre förstå hur celler, djur och växter fungerar använder sig forskarna ofta av modeller. Vanlig jäst fungerar som en modell för den eukaryota cellen. Backtrav, tillsammans med ris och poppel, är vanliga modeller för växter. För sjukdomar hos människa används ofta möss. Andra exempel på modellorganismer är zebrafisk och bananfluga.
(uppdaterad 2014-08-14)
Arabidopsis thaliana är det latinska namnet på backtrav, en modellväxt inom växtbiologin.
Blommande backtrav (Arabidopsis thaliana). Foto: Wikimedia Commons, Alberto Salguero
(uppdaterad 2017-06-12)
Peroxidaser är en sorts enzymer som finns i både djur och växter. Dessa enzymer neutraliserar fria radikaler. De är antioxidanter.
(uppdaterad 2015-06-23)
Pigmentmolekyler som ger blommor och bär blå, röd eller lila färg.
(uppdaterad 2018-05-18)
Ingår som en del i immunförsvaret hos bland annat människan. De binder till kroppsfrämmande ämnen, antigener, vilket gör att de vita blodkropparna kan upptäcka och oskadliggöra till exempel bakterier som infekterat.
(uppdaterad 2018-05-17)
Proteiner byggs upp av aminosyror. Aminosyror är molekyler som består av:
R-kedjan är specifik för varje aminosyra.
Varje aminosyra har två olika förkortningar. En typ av förkortningar består av en bokstav. Den andra typen består av tre bokstäver. I tabellen nedan finns namnen på aminosyrorna och deras förkortningar.
Tre RNA-baser, som kallas kodon, kan översättas till en aminosyra (se tabellen nedan). Till exempel så översätts kodonet UGG till aminosyran tryptofan. De flesta aminosyrorna har flera olika kodon.
Det finns totalt 20 olika aminosyror i levande organismer. Åtta aminosyror är livsnödvändiga eller essentiella för oss människor (se essentiella aminosyror). Vi människor kan inte producera dem själva. Vi får i oss dem från vår mat, till exempel baljväxter, soja, kött eller fisk. De åtta essentiella aminosyrorna heter:
Bilden visar en lista på alla aminosyror, deras förkortningar och kodon. Tabell: Gentekniknämnden.
(uppdaterad 2017-11-23)
En gen kan ha två eller flera varianter. Dessa varianter kallas alleler.
Det finns till exempel en gen som ger upphov till det så kallade ABO-blodgruppssystemet. Denna gen har tre alleler, A, B och O.
De flesta organismer har två alleler per gen, till exempel så ärver vi människor en blodgruppsallel från vår mamma och en från vår pappa.
(uppdaterad 2018-05-17)
Icke-levande faktorer som påverkar miljön, till exempel solljus, temperatur och näringsämnen. När till exempel en växt utsätts för torka utsätts den för abiotisk stress.
Agrobacterium tumefasciens är en jordbakterie som orsakar krongallsjuka, en sjukdom som yttrar sig som tumörartade utväxter på vissa växtarter. Det bakterien gör i naturen är att genmodifiera växten med gener för tillväxthormon och för ämnen som kallas opiner.
Generna för tillväxthormon gör att de celler som bakterien modifierat delar sig okontrollerat och opiner ger bakterierna näring. Genom att genmodifiera växten skaffar sig bakterierna ett eget skafferi.
Agrobacterium används som ett redskap vid genmodifiering av växter i laboratorium. Då byts de gener som bakterien normalt för över till växter ut mot de gener som forskaren vill föra över.
Jordbakterien Agrobacterium kan infektera en växt och orsakar då krongallsjuka. Copyright Gunilla Elam
(uppdaterad 2017-11-14)