DG Santé

DG Santé är generaldirektoratet för hälso- och konsumentfrågor inom EU-kommissionen, och har bland annat ansvaret för GMO-frågor. Fram tills 31 december 2014 heter motsvarade generaldirektorat DG SANCO.

EU-kommissionen är organiserad i flera olika avdelningar, till exempel generaldirektoraten (GD). Varje GD är ansvarigt för ett visst politikområde.

(uppdaterad 2017-10-22)

Genkanon

För genkanon se partikelkanon.

(uppdaterad 2017-09-19)

Stäng

Klass

För information om klass läs uppslagsordet art.

(uppdaterad 2017-09-15)

Stäng

Ordning

För information om ordning läs uppslagsordet art.

(uppdaterad 2017-09-15)

Stäng

Familj

För information om familj läs uppslagsordet art.

(uppdaterad 2017-09-15)

Stäng

Släkte

För information om släkte läs uppslagsordet art.

(uppdaterad 2017-09-15)

Stäng

Art

Art

I biologin delar man in växter och djur i olika grupper. Den lägsta gruppen är art. Alla individer inom en art är nära släkt med varandra.

En definition på art är att alla individer inom en art ska kunna korsa sig med varandra, och få en levande avkomma. Denna avkomma ska i sin tur kunna korsa sig och få avkommor. Det finns undantag. Flera arter kan korsa sig över artgränserna och få avkommor som i sin tur kan korsa sig. Det finns flera definitioner på vad en art är.

En art har ett vetenskapligt namn på latin. Detta namn består av två delar, och är det samma i hela världen.

Potatis är ett exempel på en växtart. Det vetenskapliga namnet på latin är Solanum tuberosum.

Släkte

En viss grupp av arter tillhör samma släkte. Olika arter inom ett och samma släkte är ganska nära släkt.

Potatis tillhör släktet nattskattor (Solanum). Besksöta och aubergine är två andra arter som tillhör släktet nattskattor.

Familj

Olika släkten grupperas i familjer.

Släktet nattskattor tillhör familjen potatisväxter (Solanaceae). Släktena tobak och lyktörter tillhör samma familj.

Ordning

Flera familjer är del av en ordning.

Familjen potatisväxter tillhör potatisordningen (Solanales). Hit hör också vindeväxter.

Klass

Flera ordningar utgör en klass.

Potatisordningen tillhör klassen tvåhjärtbladiga växter (Eudicotyledonae eller Trikolpater).

Det finns fler grupper. Grupperna stam, rike, domän och liv är alla grupper över eller större än klass. I varje grupp kan det finnas ytterligare indelningar. Inom en art kan det finnas underarter, sorter, ekotyper med mera. Inom släkten kan det finnas till exempel undersläkten.

Sedan Carl von Linné moderniserade sätten att systematisera växter och djur så har flera andra forskare utvecklat och förändrat vilka typer av grupper som finns och hur de ska rangordnas. Det gör att det ibland kan vara lite förvirrande när man läser olika texter där begreppen art, släkte, familj och så vidare används och beskrivs.

Dessutom, en viss art kan flyttas mellan olika släkten, familjer och så vidare. Förr kategoriserade man tomat som en art inom släktet nattskattor. Sedan blev det en art inom släktet tomater. Nu är den åter en art i släktet nattskattor.

Exemplet majsmott

Majsmott är en insekt. Den kan orsaka skador på majs.

  • Art: majsmott, Ostrinia nubilalis (på engelska European corn borer)
  • Släkte: Ostrinia
  • Familj: Mott, Pyralidae
  • Ordning: Fjärilar, Lepidoptera
  • Klass: Insekter, insecta

Referenser

  • Nationalencyklopedin, art. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/art (hämtad 2017-09-15)
  • Nationalencyklopedin, släkte. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/släkte (hämtad 2017-09-15)
  • Nationalencyklopedin, familj. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/familj-(biol-hierarkiska-systemet) (hämtad 2017-09-15)
  • Nationalencyklopedin, ordning. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ordning (hämtad 2017-09-15)
  • Nationalencyklopedin, klass. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/klass-(2) (hämtad 2017-09-15)
  • Nationalencyklopedin, potatis. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/potatis (hämtad 2017-09-15)
  • Den virtuella floran, Naturhistoriska riksmuseet, potatis. http://linnaeus.nrm.se/flora/di/solana/solan/solatub.html (hämtad 2017-09-15)
  • Nationalencyklopedin, majsmott. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/majsmott (hämtad 2017-09-15)

(uppdaterad 2017-09-18)

Stäng

Pollen

Pollen kallas också frömjöl eller ståndarmjöl. Det innehåller bland annat spermakärnorna. Pollenet befruktar fröämnet (eller ägget) så att ett frö kan bildas. Från fröet bildas sedan en ny växt.

Referens

  • Nationalencyklopedin, pollen. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/pollen (hämtad 2016-08-24)

(uppdaterad 2016-08-24)

Stäng

In vivo

In vivo betyder i livet eller i levande.  Det betyder att man studerar något eller gör ett experiment i en naturlig miljö. Jämför in vitro som betyder i glaset och betecknar ett experiment eller liknande i konstgjord miljö, till exempel ett provrör.

(uppdaterad 2016-07-02)

Stäng

In vitro

In vitro betyder i glaset och betecknar ett experiment eller liknande i konstgjord miljö, till exempel ett provrör. In vitro står i motsättning till in vivo (som betyder i livet, i levande) alltså i naturlig miljö.

(uppdaterad 2016-07-02)

Stäng

Hybridomceller

Hybridomceller är resultatet av en cellfusion mellan två olika celltyper. Den ena typen är en B-cell eller B-lymfocyt som är aktiv i immunförsvaret. Den andra är en sorts cancercell som kallas myelom.

Syfte med att ta fram hybridomceller är att bilda identiska antikroppar, så kallade monoklonala antikroppar.

(uppdaterad 2017-06-29)

Stäng

Insert

Ett insert är ett genetiskt material som har förts in i en mottagarorganism med hjälp av en vektor.

(uppdaterad 2016-07-02)

Stäng

Konjugation

Konjugation är överföring av genetiskt material mellan två bakterier. Detta sker naturligt, och antas vara ett sätt att öka den genetiska variationen hos bakterier.

Eftersom detta sker i naturen så räknas inte den resulterande bakterien som GMO enligt lagstiftningen. Detta gäller så länge ingen av bakterierna är GMO från början.

(uppdaterad 2016-06-28)

Stäng

Markörgen

En markörgen är en gen som används för att underlätta urvalet av de organismer som fått den gen som man har velat sätta in. Markörgenen är alltså inte den gen som man i första hand är intresserad av. Markörgenen kan också användas för att särskilja GMO i en blandning av icke modifierade organismer och GMO.

(uppdaterad 2016-06-28)

Stäng

Makroinjektion

Inom gentekniken är makroinjektion injektion av nukleinsyra i vävnad, till exempel i muskel, stjälk eller stam. För att få så kallat transient uttryck i tobaksblad kan man använda sig av makroinjektion.

(uppdaterad 2017-06-29)

Stäng

Mikroinjektion

I gentekniksammanhang innebär mikroinjektion injektion av nukleinsyra direkt i en cell. Mikroinjektion är ett sätt att genmodifiera till exempel möss.

(uppdaterad 2016-06-28)

Stäng

Mottagarorganism

I gentekniksammanhang är en mottagarorganism en organism som fått främmande genetiskt material. Mottagarorganismer kallas också recipient, värdorganism eller moderorganism.

(uppdaterad 2016-06-28)

Stäng

Mutagenes

Mutagenes är en grupp av metoder som inducera mutationer i arvsmassan. Klassisk mutagenes omfattar fysikaliska (till exempel radioaktiv strålning eller ultraviolett strålning) och kemiska metoder (till exempel EMS). Moderna mutagenes omfattar genteknik och genediterings tekniker.

En schematisk bild som visar tre grupper av metoder som skapar mutationer i arvsmassan.

Bilden visar tre grupper av metoder som inducera mutationer i arvsmassan. Ett, rekombinant-DNA (till exempel klassisk genteknik). Två, slumpmässiga mutationer eller fysikalisk mutagenes (till exempel radioaktiv strålning och EMS). Tre, riktad mutation eller geneditering (till exempel TALEN, CRISPR, ZFN). Copyright bild: Gunilla Elam

(uppdaterad 2017-06-28)

Stäng

Population

En population är samling individer av en art inom ett visst område. Individerna i en population har betydligt högre sannolikhet att reproducera sig med varandra än med individer från en annan population. Ofta är individerna från samma population mer genetiskt lika varandra än individer från en annan population.

(uppdaterad 2016-06-28)

Stäng

Självkloning

Vid självkloning tar man ut nukleinsyra (DNA eller RNA) från en organism. Sedan sätter man tillbaka hela eller delar av den. Man får inte tillföra nukleinsyra från någon annan organism. Organismen eller nukleinsyran får dessutom inte vara rekombinant.

Referens

(uppdaterad 2017-08-23)

Stäng

Bakteriofager

Bakteriofager är virus som angriper bakterier.

(uppdaterad 2016-06-28)

Stäng

Transduktion

Transduktion innebär en överföring av DNA mellan olika bakterier med hjälp av bakteriofager. Bakteriofager är virus som angriper bakterier. Detta räknas som en naturlig process i lagstiftningen, så länge bakteriofagerna eller bakterierna inte innehåller rekombinant-DNA.

(uppdaterad 2016-06-28)

Stäng

Viroid

Viroider är infektiösa, korta RNA-strukturer som liknar virus. De kan inte föröka sig utan en värdcell, precis som virus. Men, de är mycket mindre än virus och saknar proteinhölje.

(uppdaterad 2016-06-28)

Stäng

Direktiv

För direktiv se EU-direktiv.

(uppdaterad 2016-06-21)

Stäng

EU-direktiv

EU-direktiv (förr EG-direktiv) är en typ av EU-gemensam lag som sätter upp vilka mål som medlemsländerna ska uppnå. Länderna får själva bestämma hur dessa mål ska uppnås.

EU-länderna har antagit två direktiv om genetiskt modifierade organismer. Direktiv 90/219/EEG, ändrat genom 98/81/EG, som handlar om innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer (GMM). Direktiv 2001/18/EG som behandlar avsiktlig utsättning av GMO i miljön och utsläppande på marknaden. Lagar som handlar om genteknik i EU:s medlemsländer har anpassats efter dessa direktiv.

Referens

(uppdaterad 2017-06-29)

Stäng

Cellfusion

Sammansmältning av två eller flera celler.

(uppdaterad 2016-06-21)

Stäng

Target organism

För target organism se Målorganism (target organism).

(uppdaterad 2015-11-23)

Stäng

Non-target organism

För non-target organism se Icke-målorganism (non-target organism).

(uppdaterad 2015-11-23)

Stäng

Essentiella fettsyror

För essentiella fettsyror se Essentiella aminosyror.

(uppdaterad 2016-01-19)

Stäng

E. coli

För E. coli se Escherichia coli (kolibakterie eller E. coli bakterie).

(uppdaterad 2015-11-23)

Stäng

Kolibakterie

För kolibakterie se Escherichia coli (kolibakterie eller E. coli bakterie).

(uppdaterad 2015-11-23)

Stäng

Science for Life Lab (SciLifeLab)

Science for Life Lab (SciLifeLab) är en nationell infrastruktur för forskning.

(uppdaterad 2015-11-23)

Stäng

Regenerativ medicin

Regenerativ medicin är behandlingar där skadade celler eller organ ersätts med stamceller, utvecklade celler eller odlad vävnad.

(uppdaterad 2015-11-23)

 

Stäng

Plasma

För plasma se Blodplasma.

(uppdaterad 2015-11-23)

Stäng

Omprogrammerade celler

Omprogrammerade celler är celler där utvecklingen styrs om från en celltyp till en annan celltyp. Se Inducerade pluripotenta stamceller.

(uppdaterade 2015-11-23)

Stäng

Mikrobiologi

Mikrobiologi är läran om eller vetenskapen som omfattar studiet av mikroorganismer.

(uppdaterad 2015-11-23)

Stäng

Immunsystem

Immunsystemet är de flercelliga organismernas försvarssystem. Ett skydd mot infektioner. Vanligtvis menar man människors och djurs försvarssystem när man använder begreppet immunsystem. Immunsystem används sällan när man pratar om växter. Växters och djurs immunsystem är olika.

(uppdaterad 2015-11-23)

 

Stäng

Homo sapiens

Homo sapiens är det latinska och vetenskapliga namnet på den så kallade anatomiskt moderna människan, det vill säga vi människor som finns på jorden just nu.

(uppdaterad 2016-05-30)

 

Stäng

Gliacell

Gliaceller är en typ av nervceller. De kallas också för stödjeceller. Gliaceller kan bilda stödjevävnad i hjärnan och ryggmärgen.

(uppdaterad 2015-11-23)

 

Stäng

Genetiskt modifierad

För genetiskt modifierad se genmodifiering eller genmanipulation.

(uppdaterad 2015-11-23)

Stäng

Domesticerad

Domesticeringen är alla de förändringar av en vild djur- eller växtart som de genomgår när de via mänsklig påverkan blir mer eller mindre beroende av människan. Husdjur och odlade grödor är domesticerade.

(uppdaterad 2015-11-23)

Stäng

Blodstamcell

Blodstamcellen är en typ av stamcell som kan utveckla sig till de olika cellerna som finns i blodet. Jämför stamcell.

(uppdaterad 2015-11-23)

 

Stäng

Blodplasma

Blodplasma, eller enbart plasma, är det som återstår av blodet när alla celler har tagits bort. Blodplasmans funktion är att transportera ämnen som cellerna behöver och att transportera bort de restprodukterna som avges från cellerna.

(uppdaterad 2015-11-23)

Stäng

Astrocyter

Astrocyter är en sorts nervceller. De är den största typen av gliaceller. Namnet kommer av att de är stjärnformade.

Astrocyter har många utskott som går från cellkroppen. Utskotten kontaktar andra astrocyter, nervceller, synapser, hjärnyta eller blodkärlsväggar. Se även gliacell.

(uppdaterad 2015-11-23)

 

Stäng

X-kromosomen

Honor hos däggdjur och groddjur har två X-kromosomer som könskromosomer.

(uppdaterad 2015-11-23)

Stäng

Y-kromosom

Y-kromosom är den ena av de två könskromosomerna hos hanar av däggdjur och groddjur. Den andra är X-kromosomen.

(uppdaterad 2015-11-23)

Stäng

Virus

Virus är de minsta biologiska enheterna och de kan infektera levande organismer. Virus förökar sig genom att med värdens hjälp tillverka fler viruspartiklar. Arvsmassan kan bestå av DNA eller RNA.

(uppdaterad 2015-11-23)

Stäng

T-cell

T-celler är en typ av vita blodceller som spelar en viktig roll i immunförsvaret.

(uppdaterad 2015-11-23)

Stäng

TALEN

TALEN är en metod för att introducera riktade förändringar i arvsmassan.

(uppdaterad 2015-11-23)

Stäng

Organspecifika celler

Organspecifika celler är celler som bara förekommer i ett visst organ.

(uppdaterad 2015-11-23)

Stäng

Organoid

En organoid är ett mini-organ som kan odlas fram från stamceller för att studera vävnaders funktion eller för att utvärdera läkemedel.

(uppdaterad 2015-11-23)

Stäng

Neandertalare

Neandertalare (Homo neanderthalensis) är en förhistorisk människa som levde i Europa och de västra delarna av Asien. De levde för ungefär 350 000 år sedan, fram till för ungefär 30 000 år sedan. Namngiven efter Neandertal i Tyskland där man hittade det första fossilet.

(uppdaterad 2015-11-23)

Stäng

Mikrobiom

Ordet mikrobiom används för att beskriva alla mikroorganismer eller den sammanlagda arvsmassan av alla mikroorganismer i en viss miljö.

(uppdaterad 2015-11-23)

Stäng

Metagenomik

Metagenomik är när man sekvensbestämmer och analyserar arvsmassan hos alla organismer i en viss miljö.

(uppdaterad 2015-11-23)

Stäng

Kontrollgrupp

En kontrollgrupp är en grupp som ingår som jämförelse i en vetenskaplig studie.

(uppdaterad 2015-11-23)

Stäng

Klinisk prövning

Klinisk prövning  är en undersökning på människor för att studera hur effektivt och säkert till exempel ett läkemedel är.

(uppdaterad 2015-11-23)

Stäng

Individanpassad behandling

Vid individanpassad behandling anpassas valet av läkemedel eller behandlingsmetod efter till exempel en individs genetiska profil.

(uppdaterad 2015-11-22)

Stäng

Hemoglobin

Hemoglobin är ett protein som finns i röda blodkroppar hos människan och många djur. Hemoglobinet transporterar syre i blodet.

(uppdaterad 2015-11-22)

Stäng

Europeiska myndigheten för livsmedel

Europeiska myndigheten för livsmedel eller Europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten se EFSA.

(uppdaterad 2015-11-22)

Stäng

Fertil

Att vara fertil är att ha förmågan till fortplantning.

(uppdaterad 2015-11-22)

Stäng

Embryo

Embryo är ett tidigt stadium i ett djurs eller en växts utveckling.

(uppdaterad 2015-11-22)

Stäng

Dopamin

Dopamin är en signalsubstanserna i det centrala nervsystemet.

(uppdaterad 2015-11-22)

Stäng

Denisovamänniskor

Denisovamänniskor är arkaiska människor som levde för ungefär 41 000 år sedan. Kvarlevor av en individ upptäcktes i Denisovagrottan i Sibirien.

(uppdaterad 2015-11-22)

Stäng

Betaceller

Betaceller är en celltyp som finns i bukspottskörteln och som producerar insulin.

(uppdaterad 2015-11-21)

Stäng

Cry-protein

För Cry-protein se Cry-gener.

(uppdaterad 2015-11-21)

Stäng

Zinkfingerteknik (ZFN)

Zinkfingertekniken (ZFN) är en teknik som används för att skapa mutationer på en förutbestämd plats i arvsmassa. Den används också för att föra in nya gener på en bestämd plats i arvsmassan.

Jämför med CRISPR och TALEN.

(uppdaterad 2017-09-15)

Stäng

Xenotransplantation

Xenotransplantation är transplantation över artgränser.

(uppdaterad 2015-11-21)

Stäng

Vuxna stamceller

Vuxna stamceller är celler i kroppen hos en vuxen människa som inte är specialiserade. De delar sig och ger upphov till en nya stamceller. Eller så ger de upphov till celler som utvecklas mot en specialiserad cell.

Bilden visar stamceller och specialiserade celler.

Stamceller kan utvecklas till specialiserade celler. Copyright bild: Gunilla Elam

(uppdaterad 2017-09-18)

Stäng

Stärkelse

Stärkelse består av två typer av långa kedjor av glukos. Den ena sortens kedja är amylopektin som är är en grenad molekyl och den andra kedjan är amylos som är till största delen ogrenad. Amylopektin och amylos används på olika sätt inom industrin.

(uppdaterad 2017-08-21)

Stäng

Shotgun-teknik

Shotgun-tekniken är ett sätt att sekvensbestämma arvsmassa. Långa stycken av DNA klipps i små bitar som sekvensbestäms var för sig. Datorprogram pusslar ihop de olika bitarna av sekvenser med varandra.

(uppdaterad 2015-11-21)

Stäng

Selektionsmarkör

En selektionsmarkör är en gen, till exempel en antibiotikaresistens- eller herbicidtoleransgen, som används för att hitta de celler som tagit upp den gen som man vill tillföra.

(uppdaterad 2016-05-09)

Stäng

RNA interferens (RNAi)

RNA interferens (RNAi) är en mekanism i växter, djur och människor som reglerar genaktiviteten. Via RNAi hämmas specifika gener så att inget eller mycket lite protein bildas. RNAi har bland annat använts för att, med hjälp av genmodifiering, få virus- och insektsresistenta grödor.

Läs mer

(uppdaterad 2017-10-12)

Stäng

pat-gen

pat-genen är en gen som ger tolerans mot ogräsmedel baserade på glufosinatammonium.

(uppdaterad 2017-06-29)

Stäng

Nukleinsyra

Nukleinsyra är en molekyl som består av en lång kedja av nukleotider, till exempel DNA.

(uppdaterad 2015-11-21)

Stäng

Kvävebas

Kvävebas är det gemensamma namnet  för de molekyler (förkortade A, T, G och C) som bygger upp DNA och RNA.

(uppdaterad 2015-11-21)

Stäng

Kanamycin

Kanamycin är en sorts antibiotika som, inom växtgenetiken, används för att selektera fram celler som tagit upp en tillförd gen. Läs också om selektionsmarkör och nptII-gen.

(uppdaterad 2015-11-21)

Stäng

Isogen linje

Isogena linjer eller sorter är genetiskt identiska.

(uppdaterad 2015-11-21)

Stäng

Genflöde

Genflöde är ett begrepp som används vid överföring av gener via pollen från en individ eller population till en närbesläktad individ eller population.

(uppdaterad 2015-11-21)

Stäng

Fytoremediering

Fytoremediering innebär att man med hjälp av växter renar jordar, vatten eller luft från giftiga ämnen som tungmetaller, pesticider, lösningsmedel och sprängämnen. Fytosanering är en synonym till fytoremediering.

(uppdaterad 2015-11-21)

Stäng

Rekombinant DNA-teknik

Se hybrid DNA-teknik.

(uppdaterad 2015-11-19)

Stäng

Genetiskt modifierad organism (GMO)

Se GMO.

Stäng

Budbärar-RNA

Stäng

Överuttryck

En överuttryckt gen är en gen som är påslagen hela tiden och har en hög produktion.

Överuttryck är ett begrep som vanligtvis används inom forskningen när man muterar gener med hjälp av genteknik.

En gen kan tystas helt och hållet. På engelska brukar man kalla det för loss-of-function eller knock-out. Genens funktion har helt enkelt försvunnit.

Ett annat exempel på loss-of-function är knock-down. Då är genen inte helt avstängd utan dess uttryck har minskat, ungefär som när man skruvar ner volymen.

Överuttryck är ett exempel på gain-of-function, det vill säga arvsmassan har fått en ny funktion. Gain-of-function kan var en ny gen från samma art eller en ny gen från en annan art. Det kan också var hur den nya genen eller en befintlig gen regleras. Det vill säga kommer genen överuttryckas eller uttryckas i en viss vävnad eller vid en viss tidpunkt.

(uppdaterad 2017-07-04)

Stäng

Transkriptom

Transkriptomet är allt RNA i en viss vävnad vid en viss tidpunkt. Transkriptomet är en beskrivning av vilka gener som är aktiva och hur aktiva de är.

En schematisk bild som beskriver vad ett transkriptom är.

DNA:t består av massor med gener. Generna kan vara påslagna eller avstängda. En påslagen gen ger vanligtvis upphov till RNA. Allt RNA, oavsett vilken gen som är ursprunget, kallas gemensamt för ett transkriptom. Copyright bild: Gunilla Elam

(uppdaterad 2017-09-18)

Stäng

Molekyl

En molekyl är en elektriskt neutral enhet som består av minst två atomer sammanbundna av en kovalent bindning.

(uppdaterad 2015-11-19)

Stäng

Metabolit

En metabolit är en ämnesomsättningsprodukt, det vill säga ett ämne som uppstår genom en kemisk process i cellerna hos olika organismer.

När vi människor äter mat bryter kroppen ner maten. Produkterna från denna nedbrytning kallas metaboliter. Kolhydraterna som växterna tillverkar tack vare fotosyntesen är också exempel på metaboliter.

(uppdaterad 2016-05-09)

Stäng

Trisomi

Trisomi är det samma som att ett kromosompar består av tre i stället för två kromosomer.

Vanligen ärver vi människor hälften av våra kromosomer från våra mammor och hälften från våra pappor. Varje kromosom från mamman bildar ett par med motsvarande kromosom från pappan. I bland sorteras kromosomerna på ett felaktigt sätt vid celldelningen. Då kan ett kromosompar helt plötsligt bestå av tre i stället för två kromosomer.

En schematisk bild som visar sex olika exempel på mutationer.

Kromosomer kan förändras och skadas på olika sätt. Vanligen har till exempel människor två kromosomer av varje sort. En som man fått från sin mamma och en som man har fått från sin pappa. Ibland uppstår fel vid celldelningen så att det i ett kromosompar kan finnas tre kromosomer istället för två. Detta kallas trisomi. Copyright: Gunilla Elam.

(uppdaterad 2017-09-18)

Stäng

Diptera

Diptera är en ordning inom klassen insekter. På svenska säger man tvåvingar. Till tvåvingarna tillhör till exempel flugor och myggor.

(uppdaterad 2015-06-23)

Stäng

tRNA eller transport-RNA

Det finns flera sorters RNA. De så kallade tRNA:na (från engelskans transfer RNA) transporterar aminosyror till ribosomen så att nya proteiner kan tillverkas.

En schematisk skiss på en ribosom som med hjälp av mRNA, tRNA och amniosyror tillverkar ett protein.

De gröna banden representerar tRNA. De transporterar aminosyror (orangea bollar) till ribosomen. Där läser tRNA:t av mRNA:t (det blå bandet). Copyright: Gunilla Elam.

(uppdaterad 2017-09-18)

Stäng

Recessiv

För en förklaring av recessiv se Dominant, co-dominant och recessiv.

(uppdaterad 2017-04-04)

Stäng

Co-dominant

För en förklaring av co-dominant se Dominant, co-dominant och recessiv.

(uppdaterad 2017-04-04)

Stäng

Intron

Intronerna är delar av en gen. De är icke-kodande, det vill säga de innehåller ingen information om hur proteinet, som genen kodar, för ska se ut.

Jämför promotor, exon och terminatorsekvens.

(uppdaterad 2015-04-07)

Stäng

Exon

En gen består av många olika DNA-element (bland annat exoner). Alla dessa DNA-element behövs för att genen ska fungera.

Exonerna är de delar av genen som tillsammans kodar för ett protein. De bildar det färdiga mRNA:t.

Jämför promotor, intron och terminatorsekvens.

En skiss som visar hur DNA, RNA och protein förhåller sig till varandra.

I bilden ser vi en gen med promotor, exoner och introner. Copyright: Gunilla Elam.

(uppdaterad 2017-08-22)

Stäng

Terminatorsekvens

Terminator har sitt ursprung i latin och betyder ungefär avsluta. En terminatorsekvens är en DNA-sekvens som avslutar en gen.

(uppdaterad 2015-04-07)

Stäng

Genotyp

En genotyp är en viss genetisk uppsättning. Genotypen påverkar fenotypen.

Jämför AB0-systemet.

(uppdaterad 2015-04-02)

Stäng

Cytoplasma

Cytoplasman är allt som finns innanför cellmembranet, det vill säga innehållet i cellen.

(uppdaterad 2015-04-02)

Stäng

Organell

En organell är en del av en eukaryot cell. Organellen har vanligen ett membran och bildar på så sätt ett utrymme inom cellen. Cellkärnan, mitokondrierna och kloroplasterna är exempel på organeller.

(uppdaterad 2015-04-02)

Stäng

Cisgen

Ordet cisgen används på två sätt:

  • En cisgen kan var en organism som bär på en DNA-bit från en annan individ inom samma art eller från en art som är sexuellt kompatibel (det vill säga en art som kan korsas in) och som har satts in i arvsmassan (jämför engelskans cisgenic). En cisgen mus är en genmodifierad mus som bär på en gen från en annan mus.
  • Dessutom är själva DNA-biten som satts in en cisgen (jämför engelskans cisgene). Denna DNA-bit ska vara en exakt kopia av ursprungs DNA:t. Det kan vara en gen med alla exoner och introner och dess promotor och terminatorsekvens.

Ordet cis är latin och betyder bland annat “på denna sidan”. I det här sammanhanget blir betydelsen:

  • En gen från samma organism eller art, eller en art som är nära släkt.
  • En organism som bär på en gen från samma organism eller art, eller en art som är nära släkt.

Det finns dessutom något som kallas cisregulatoriskt element (på engelska cis-regulatory elements eller cis-acting elements). Detta är delar av DNA:t som inte kodar för proteiner och som har betydelse för regleringen av gener. De sitter nära eller bredvid generna de reglerar, alltså “på samma sida” som genen de reglerar. Men, de är inte cisgener.

Jämför transgen.

(uppdaterad 2016-05-30)

Stäng

Chimär

Ordet chimär betyder flera olika saker:

  • Chimär kan betyda inbillningsfoster eller hjärnspöke.
  • Chimär är också ett grekiskt sagodjur som är ihopsatt av ett lejon, en get och en drake eller en orm.
  • I biologin och medicinen så används ordet för att beskriva en individ som innehåller celler från två genetiskt olika individer.

I naturen kan en äggcell befruktas av två spermier. Då uppstår en chimär. Ett träd som har ympade grenar är en chimär. En person som har fått ett organ transplanterat är en chimär. När embryonala stamceller sätts in i en blastocyst, som i exemplet med genmodifiering av möss, blir den individ som föds en chimär.

(uppdaterad 2016-05-20)

Stäng

Kodar för

Inom gentekniken används begreppet “kodar för” när man vill beskriva vad en gen gör.

Till exempel “X-genen kodar för X-proteinet som…”. Det är samma sak som att säga “genen X uttrycker proteinet X”.

(uppdaterad 2015-06-23)

Stäng

Heterozygot

Vanligtvis förekommer gener i olika varianter, så kallade alleler. Genen för ärtors form har allelen slät ärta (R) och skrynklig ärta (r).

Många organismer har två kromosomer, en från mamma och en från pappa. Det innebär att varje gen finns i två kopior, en kopia på varje kromosom. En viss ärta kan alltså ha någon av följande kombinationer för genen för ärtors form:

  • RR
  • Rr
  • rr

När en viss individ har samma alleler på båda gen-kopiorna (till exempel RR eller rr) så är den homozygot för just den genen. Har individen istället olika alleler (till exempel Rr) så är den heterozygot för den allelen.

Ett korsningsschema där ärtor korsas.
Ett korsningsschema som beskriver hur egenskaperna slät och skrynklig ärvs hos ärta. Allelen R är dominant över allelen r. Genotyperna RR och Rr ger upphov till egenskapen eller fenotypen slät ärta. Genotypen rr ger upphov till fenotypen skrynklig ärta. Copyright bild: Gunilla Elam

Ordet zygot kommer från grekiskan och betyder “förenad” eller “sammanokad”. Begreppet zygot används inom biologin för att beskriva det befruktade ägget, det vill säga den cell som uppstått genom att äggcellen och spermien smält samman. Ordet hetero har sitt ursprung i grekiskan, och betyder ungefär “det som är olikt”, “olikheter”, “skillnader”. En heterozygot är en cell med olika alleler för en viss gen. Ordet homo kommer också från grekiskan. Det betyder “samma” eller “identisk”. En homozygot är en cell med identiska alleler för en viss gen.

Referenser

  • Nationalencyklopedin, hetero-. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/hetero- (hämtad 2016-06-17)
  • Nationalencyklopedin, heterozygoti. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/heterozygoti (hämtad 2016-06-17)
  • Nationalencyklopedin, homo-. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/homo- (hämtad 2016-06-17)
  • Nationalencyklopedin, homozygot. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/homozygot (hämtad 2016-06-17)
  • Nationalencyklopedin, zygot. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/zygot (hämtad 2016-06-17)

(uppdaterad 2017-09-15)

Stäng

Homozygot

För en definition på homozygot se Heterozygot.

(uppdaterad 2016-06-21)

Stäng

Transgen

Ordet transgen används på två sätt:

  • En transgen kan var en organism som bär på en främmande DNA-bit som har satts in i arvsmassan (jämför engelskans transgenic). En transgen mus är en genmodifierad mus.
  • Dessutom är den främmande DNA-biten som satts in en transgen (jämför engelskans transgene).

Ordet trans är latin och betyder bland annat “på andra sidan”. I det här sammanhanget blir betydelsen:

  • En gen från en annan organism eller art.
  • En organism som bär på en gen från en annan organism eller art.

Jämför cisgen.

(uppdaterad 2015-04-10)

Stäng

Avel

Inom aveln väljer man ut föräldradjur med önskade egenskaper för att få en population av djur med de önskade egenskaperna. Urvalen av egenskaper och föräldrar görs systematiskt. Man avlar vidare på de ungar som har de önskade egenskaperna.

Egenskaperna som man avlar på kan vara mycket mjölk om det är mjölkkor eller en viss pälsfärg om det är hundar.

Man bedriver inte avel på växter. Växter växtförädlas, men principen är den samma som för avel.

(uppdaterad 2016-05-09)

Stäng

Blastocyst

Blastocyster är befruktade äggceller hos däggdjur som har hunnit dela sig några gånger. De är ett mycket tidiga embryon.

(2015-03-31)

Stäng

Jästsvamp

Jästsvampen är en encellig mikroorganism som används som modellorganism i forskningen. Jäst heter Saccharomyces cerevisiae på latin.

(uppdaterad 2015-03-20)

Stäng

Bioteknik

Bioteknik är ett teknikområde som innefattar bland annat genteknik. Det är helt enkelt tekniska tillämpningar av biologin, där man använder organismer eller delar av organismer för att utföra något. Ett exempel på bioteknik är öltillverkning där man använder en organism (jästsvamp) för att jäsa ölet. Några andra exempel på bioteknik än genteknik är:

  • Att använda jäst för att baka bröd och tillverka vin.
  • Att använda enzymer i tvättmedel för att bryta ner smuts.
  • Att använda Bt-protein som bekämpningsmedel mot insekter.

(uppdaterad 2016-06-21)

 

Stäng

Kromosom

Kromosomen är en struktur i cellen som är uppbyggd av långa dubbelspiraler av DNA. Det är kromosomerna som innehåller arvsmassan.

De 23 kromosomparen ser ut som snörstumpar av olika storlek och form.

Bilden visar de 23 kromosomparen som finns hos människa. Vi kan se att kromosomerna är från en man eftersom par 23 (längst ner till höger) har en lång kromosom (X-kromosomen) och en kort kromosom (Y-kromosomen). En bild på en individs alla kromosomer kallas karyotyp. Foto: Wikimedia Commons, National Human Genome Research Institute

(uppdaterad 2015-03-19)

Stäng

Målorganism (target organism)

Målorganismer är en eller flera arter som en viss behandling är riktad mot. Målorganismer kallas target organism på engelska. Jämför icke-målorganism.

(uppdaterad 2015-02-03)

Stäng

Sjukdomsmodell

En sjukdomsmodell är celler eller djur som används för att studera sjukdomar hos människa. Cellerna eller djuren ska ha motsvarande sjukdom eller mutation som den som man vill studera.

(uppdaterad 2015-07-23)

Stäng

Löpmage

Löpmagen är en av de fyra magarna hos idisslande djur. De övriga tre magarna är våm, bladmage och nätmage. Får och kor är exempel på idisslare.

(uppdaterad 2017-09-15)

Stäng

Tillväxthormon

Tillväxthormon är ett protein som signalerar åt kroppens olika delar att växa. De människor som bär på en mutation i någon gen som är viktig för tillverkning av hormonet blir bland annat kortväxta.

Mellan åren 1963 och 1985 gavs cirka 27 000 barn runt om i världen tillväxthormon som renats fram från hypofysen hos avlidna människor. Då rapporterades det om några fall i USA där unga vuxna som behandlas med tillväxthormon på 1960-talet drabbats av Creutzfeldt-Jakobs sjukdom. Liksom galna ko-sjukan kan Creutzfeldt-Jakobs sjukdom orsakas av prioner.   Kopplingen till personer som fått tillväxthormon gjorde att man slutade behandla med hormon från hypofysen. Sedan dess har tillväxthormon som produceras av genmodifierade bakterier använts.

(uppdaterad 2016-04-18)

Stäng

Baspar

I DNA-spiralen bildar nukleotiderna, via kvävebaserna, så kallade baspar. Baspar förkortas bp.

Kvävebasen adenin (A) binder alltid till kvävebasen tymin (T) och bildar basparet A-T. Kvävebasen guanin (G) binder till kvävebasen cytosin (C) och de bildar i sin tur basparet G-C.

En schematisk bild som visar DNA-spiralen med dess baspar och jämför den med RNA-molekylen.

En jämförelse mellan RNA och DNA. RNA är enkelsträngat och DNA dubbelsträngat. De två strängarna i DNA-spiralen binds samman via kvävebaserna. Varje bindning mellan två kvävebaser i DNA-spiralen kallas baspar och är antingen A-T eller G-C. Kvävebasernas kemiska struktur är utritad bredvid RNA- och DNA-molekylerna. Copyright: Gunilla Elam.

(uppdaterad 2017-06-12)

Stäng

Biopsi

En biopsi är ett vävnadsprov som tas från kroppen för att undersöka om det till exempel finns några sjukliga förändringar. Biopsier tas både på människor och djur.

(uppdaterad 2014-11-06)

Stäng

Insulin

Insulin är ett enzym som bryter ned socker för att regleringen av socker och fett ska bli rätt. Själva insulinet tillverkas i bukspottskörteln av en speciell typ av celler som heter beta-celler. Hos diabetiker har beta-cellerna tagit skada och inget eller lite insulin produceras beroende på vilken typ av diabetes man har.

Under lång tid behandlades diabetiker med insulin från gris. År 1987 lyckades forskaren Herbert Boyer att transformera E. coli med den mänskliga genen för insulin. Bakterierna framställde kopior av mänskligt insulin.

(uppdaterad 2017-09-15)

Stäng

Vektor

Vektorer är bärar- eller transportmolekyler som används som redskap inom gentekniken för att transportera DNA in i en cell. Virus och plasmider (små cirkulära DNA-molekyler som finns i många bakterier) används som vektorer.

Ordet vektor används också för att beskriva smittbärande insekter, till exempel är malariamyggan en vektor för malariaparasiten.

(uppdaterad 2014-09-22)

Stäng

RNA

RNA är en förkortning av ribonukleinsyra (ursprungligen från engelskans ribonucleic acid). Det är det kemiska ämnet (molekylen) som bland annat fungerar som en budbärare mellan arvsanlagen (generna) och de proteiner som generna kodar för.

Två modeller som visar RNA- och DNA-molekylerna.

Så här ser RNA och DNA ut. RNA:t är den enkelsträngade molekylen till vänster. Copyright: Gunilla Elam.

(uppdaterad 2017-09-19)

Stäng

Gen

En gen är en bit av arvsmassan. Ofta beskriver en gen ett protein, men det finns gener som ger upphov till RNA som inte översätts till proteiner.

Genen är den delen av DNA-molekylen som beskriver en RNA-molekyl. Till genen räknas också omkringliggande DNA-sekvenser som styr hur och när genen används.

En schematisk bild över en gen som kodar för ett protein.

Ett exempel på en gen som kodar för ett protein. Copyright: Gunilla Elam.

Hos människan finns en gen som heter ABO blood group (transferase A, alpha 1-3-N-acetylgalactosaminyltransferase; transferase B, alpha 1-3-galactosyltransferase). Det långa och krångliga namnet brukar förkortas ABO. Denna gen kodar eller beskriver ett protein som heter Histo-blood group ABO system transferase. Genen finns i tre olika varianter eller alleler. Beroende på vilka alleler vi bär på kan vi få blodgruppen A, B, 0 eller AB. Blodgrupperna är egenskaperna i detta exempel.

(uppdaterad 2017-09-11)

Stäng

Diagnos

En betydelse av ordet diagnos är att fastställa och bestämma en sjukdom.

(uppdaterad 2015-04-07)

Stäng

Evolution

Evolution betyder utveckling. När man använder begreppet evolution inom biologin så brukar man tänka på de förändringar som sker hos en art över tid.

(uppdaterad 2014-08-13)

Stäng

Makroskopisk

Makroskopisk är det samma som synlig för blotta ögat.

(uppdaterad 2014-08-13)

Stäng

Protozoer

Protozoer kallas ibland urdjur. Det är en grupp av encelliga eukaryota organismer. Amöbor, toffeldjur och ciliater är exempel på protozoer.

(uppdaterad 2014-09-22)

Stäng

Svampar

Svampar utgör ett eget rike bland levande organismer. Detta rike kalls Fungi på latin. De kan vara encelliga som till exempel jästsvampar eller flercelliga som till exempel kantareller.

Svampar är eukaryoter som har cellväggar precis som växter, men de saknar fotosyntes. Precis som djur är svampar heterotrofer, det vill säga de måste ta upp organiska ämnen, till exempel socker, för att få i sig energi.

(uppdaterad 2014-08-13)

Stäng

Alger

Alger är, precis som växter, fotosyntetiserande eukaryota organismer. De allra flesta arterna finns i vatten. Alger kan vara encelliga som kiselalgerna (diatoméer) eller flercelliga som kelp.

(uppdaterad 2016-05-30)

Stäng

Organism

En organism är en levande varelse med en egen ämnesomsättning, till exempel en växt, ett djur eller en bakterie. Enligt 13 kapitlet i miljöbalken så är en organism en biologisk enhet som kan föröka sig eller föra över genetiskt material.

Detta är ett av flera exempel när biologiämnet och lagstiftningen har nästan samma, men inte exakt samma definition på vad ett biologibegrepp innebär.

(uppdaterad 2016-06-28)

Stäng

Rekombinant DNA

Rekombinant DNA är det samma som hybridnukleinsyra.

Det innebär att DNA från olika individer eller arter sätts samman. Till exempel när man modifierat en växt med en gen, och den genen blivit en del av växtens arvsmassa.

(uppdaterat 2017-09-19)

Stäng

Zygotisk genterapi

Vid zygotisk genterapi förs nya gener in i könsceller. De nya generna går då i arv till kommande generationer. Jämför somatisk genterapi.

Försök i forsknings- eller behandlingssyfte som gör att de genetiska förändringarna går i arv är i Sverige förbjudet enligt lagen om genetisk integritet.

(uppdaterad 2015-11-19)

Stäng

Resistensgen

En resistensgen är en gen som gör en cell eller hel organism motståndskraftig mot gifter, sjukdomar, antibiotika etc. Själva ordet resistens betyder motståndskraft.

(uppdaterad 2015-02-03)

Stäng

Mitokondrier och mitokondrie-DNA

Mitokondrier är små organeller eller rum som bland annat producerar energi i till exempel växt- och djurceller.

Mitokondrie-DNA är den arvsmassa som finns i mitokondrierna. Nästan inga mitokondrier kommer från en spermie eller ett pollenkorn till det befruktade ägget. Det gör att ett barn, en djurunge eller en växt ärver allt sådant DNA från sin mamma. Det finns vissa undantag, till exempel gurka där mitokondrierna kommer från pollenet.

(uppdaterad 2017-07-04)

Stäng

GMO

GMO är en förkortning av genetiskt modifierad organism. Vanligtvis använt om en levande organism som tillförts en eller flera nya DNA-sekvenser. I GMO-lagstiftningen är även en organism som modifierats med hjälp av ämnen som orsakar mutationer en GMO, men den undantas lagstiftningen.

Många nya tekniker för att modifiera arvsmassan har utvecklats. I vissa fall är det oklart om en viss teknik leder till en GMO som ska regleras eller inte. Detta utreds för närvarande inom EU.

GMM är en förkortning av genetiskt modifierad mikroorganism.

GM-gröda är en förkortning av genetiskt modifierad gröda.

Läs mer på Hur definierar miljöbalken GMO?

En schematisk bild som visar genetisk modifiering.

Nytt DNA sätts in i växtcellens arvsmassa. Från denna cell kan en genetiskt modifierad växt bildas. Copyright bild: Gunilla Elam

(uppdaterad 2017-09-15)

 

Stäng

Fosterdiagnostik

Fosterdiagnostik är ett gemensamt begrepp för undersökningar av ett fosters hälsa. Alla blivande mammor informeras idag om möjligheten till fosterdiagnostik. Fosterdiagnostik kan ske med hjälp av olika metoder. Den rutinmässiga undersökningen med hjälp av ultraljud är i första hand till för att bestämma hur långt graviditeten har kommit. Under ultraljudsundersökningen kan tecken på vissa missbildningar och kromosomavvikelser observeras. Om mamman önskar riskskattning för kromosomavvikelse så kombineras ultraljudet med analyser av blodprover. Om man misstänker kromosomavvikelser eller missbildningar erbjuds undersökningar med prov från fostervattnet eller moderkakan som gör det möjligt att analysera kromosomerna i fostrets celler.

(uppdaterad 2017-08-23)

 

Stäng

Forskningsetisk nämnd

Sedan 2004 finns det en lag (SFS 2003:460) som innebär att nästan all forskning med människor ska granskas av en etikprövningsnämnd. Det finns sex regionala nämnder och en central nämnd som prövar sådan forskning. Den centrala nämnden är en överklagandeinstans.

De forskningsetiska nämnderna är självständiga myndigheter. De regionala nämnderna har tio erfarna forskare och fem allmänrepresentanter som ledamöter. Ordföranden är en erfaren domare.

Nämnderna ska väga nyttan med forskningen mot olika tänkbara risker och obehag. Läs mer på etikprövningsnämndernas egen webbplats: www. epn.se.

(uppdaterad 2017-08-22)

Stäng

Artikel 30-kommittén

I artikel 30-kommittén utbyter EU-kommissionen och medlemsländerna information och erfarenheter i till exempel frågor som handlar om att förebygga risker som rör genetiskt modifierade organismer (GMO).

Här sker också omröstningen bland medlemsländerna när kommissionen lägger fram ett förslag om att godkänna en viss GMO. Det gäller bara om ansökan lämnats in under direktivet 2001/18/EG om avsiktlig utsättning i miljön. Har ansökan lämnats in under förordningen (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder sker omröstningen i Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa (SKLD).

(uppdaterad 2017-06-12)

Stäng

Dominant, co-dominant och recessiv

En viss gen kan förekomma i olika former, så kallade alleler. Ett barn ärver en allel från mamman och en från pappan. Dessa alleler förhåller sig till varandra på olika sätt.

Den ena allelen kan vara dominant över den andra. Det betyder att den dominanta allelens egenskap döljer den andra allelens egenskap.  Allelen för släta ärtor är till exempel dominant över allelen för skrynkliga ärtor. Om en ärtplanta bär på en allel för släta ärtor och en för skrynkliga så kommer alla ärtor att bli släta.

Recessiva allelers egenskaper döljs av de dominanta allelerna. Allelen för skrynkliga ärtor är recessiv. För att ärtorna ska bli skrynkliga måste båda allelerna vara av den skrynkliga sorten.

Bilden visar ett korsningsschema för ärta.

Ett korsningsschema som beskriver hur egenskaperna slät och skrynklig ärvs hos ärtor. Allelen R ger släta ärtor och är dominant över allelen r, som ger skrynkliga ärtor. Det räcker att det finns en kopia av allelen R för att få släta ärtor. Men, det behövs två kopior av r för att få skrynkliga ärtor. Copyright bild: Gunilla Elam

I vissa fall är allelerna co-dominanta, det vill säga ingen allel är dominant över den andra. Till exempel så är allelen för blodgrupp A co-dominant med allelen för blodgrupp B. Om en person bär på både A- och B-allelen så får den personen blodgrupp AB.

(uppdaterad 2017-07-03)

Stäng

Proteiner

Proteiner är molekyler som består av byggstenar som kallas aminosyror. De beskrivs av arvsmassan eller DNA:t.

Proteiner har många olika funktioner i organismer, till exempel transporterar de molekyler, utför kemiska processer och bygger upp membran. Några exempel på proteiner är hemoglobin, som transporterar syre, fotosystem II, som omvandlar solljus till energi, och stavarna och tapparna i ögat som gör att vi kan se.

En schematisk bild som visar hur DNA, RNA och proteiner förhåller sig till varandra.

Från gen till protein. Copyright bild: Gunilla Elam

(uppdaterad 2017-09-19)

Stäng

Directorates-General (DG)

EU-kommissionen är organiserad i flera olika avdelningar till exempel generaldirektoraten (GD eller Directorates-General, DG). Varje direktorat leds av en kommissionär och är ansvarigt för ett visst politikområde.

DG Santé eller bara Santé är generaldirektoratet för hälso- och konsumentfrågor. Det har bland annat hand om frågor som rör GMO. DG ENV är generaldirektoratet för miljö.

(uppdaterad 2017-06-22)

Stäng

DG Santé

DG Santé är generaldirektoratet för hälso- och konsumentfrågor inom EU-kommissionen, och har bland annat ansvaret för GMO-frågor. Fram tills 31 december 2014 heter motsvarade generaldirektorat DG SANCO.

EU-kommissionen är organiserad i flera olika avdelningar, till exempel generaldirektoraten (GD). Varje GD är ansvarigt för ett visst politikområde.

(uppdaterad 2017-10-22)

Stäng

Generaldirektorat, GD eller DG

EU kommissionen är organiserad i flera olika avdelningar till exempel generaldirektoraten (GD eller Directorates-General, DG). Varje GD är ansvarigt för ett visst politikområde.

DG SANTE eller bara SANTE är generaldirektoratet för hälso- och livsmedelsfrågor. Det har hand om frågor som rör GMO. DG ENV är generaldirektoratet för miljö.

(uppdaterad 2015-07-27)

Stäng

SKLD

SKLD är en förkortning av Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.  Inom SKLD behandlas alla frågor som har med livsmedelskedjan att göra, från djurhälsan på gården till produkterna på konsumenternas bord. I SKLD:s uppdrag ingår frågor som rör GMO. Bland annat är det i SKLD som medlemsländerna  röstar när kommissionen lägger fram ett förslag om att godkänna en viss GM-gröda för till exempel import och bearbetning. Det gäller bara om ansökan lämnats in under förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder. Har ansökan lämnats in under direktiv 2001/18/EG om avsiktlig utsättning av GMO i miljön sker omröstningen i artikel 30-kommittén .

(uppdaterad 2017-09-18)

Stäng

Vaccin

Vaccin är ett ämne som liknar ett smittämne (till exempel virus) och som sprutas in i kroppen. Genom att immunförsvaret reagerar mot vaccinet kan man bli immun mot smittämnet, eftersom immunförsvaret är förberett.

(uppdaterad 2014-07-08)

Stäng

Rapid Trait Development System (RTDS)

RTDS är en teknik som utvecklats av företaget Cibus och som används för att skapa enstaka mutationer på en på förhand bestämd plats i arvsmassan. I USA anses tekniken inte leda till en GMO som ska regleras. Inom EU utreds frågan.

(uppdaterad 2017-09-19)

Stäng

Stacked events

Se staplade gener.

(uppdaterad 2015-07-30)

Stäng

Sekvensbestämning

Vid sekvensbestämning tar man reda på vilka nukleotider som finns i en DNA eller RNA-molekyl och i vilken ordning de sitter. Det går också att sekvensbestämma ett protein. Ibland används även ordet sekvensering.

(uppdaterad 2014-08-18)

Stäng

Sekvens

I molekylärbiologin menar man vanligtvis ordningsföljden av byggstenarna i en molekyl när man pratar om en molekyls sekvens. Ofta är det DNA-sekvensen som beskrivs, det vill säga ordningsföljden av kvävebaserna (A, T, G och C) i en DNA-molekyl. Ibland talar man om proteinsekvensen, det vill säga i vilken ordning aminosyrorna sitter i ett protein.

(uppdaterad 2014-08-18)

Stäng

Samexistens

Samexistens innebär att olika produktionsformer, som till exempel ekologisk odling, konventionell odling och odling av genmodifierade grödor, ska kunna existera tillsammans. I det här fallet i jordbrukslandskapet.

(uppdaterad 2015-11-19)

Stäng

Ribosom

Ribosomerna kan beskrivas som cellens proteinfabriker.

I ribosomerna översätts (translateras) mRNA till proteiner. Translationen sker i cellerna men utanför själva cellkärnan. Ribosomerna består av rRNA (ribosomalt RNA, som är annorlunda än mRNA) och speciella ribosom-proteiner.

En schematisk skiss på en ribosom som med hjälp av mRNA, tRNA och amniosyror tillverkar ett protein.

Ribosom, protein, aminosyror, tRNA och mRNA. Copyright: Gunilla Elam.

(uppdaterat 2017-09-18)

Stäng

Restriktionsenzym

Restriktionsenzymer är proteiner som kan klippa DNA-molekyler vid speciella igenkänningssekvenser.

(uppdaterad 2015-11-19)

Stäng

Resistens

Resistens betyder motståndskraft. När en organism är resistent så är den motståndskraftig eller okänslig mot till exempel gifter, sjukdomar och antibiotika.

(uppdaterad 2017-04-10)

Stäng

Somatisk genterapi

Vid somatisk genterapi förs nya gener in i kroppsceller, som inte kan utvecklas till könsceller. De nya generna förs därmed inte vidare till kommande generationer.

Vid zygotisk genterapi förs nya gener in på ett sådant sätt att de nya generna kan gå i arv till kommande generationer.

Vid genterapi förändras arvsanlag för att bota sjukdomar.

Bilden visar en teckning på en människa vars celler plockas ut och behandlas med hjälp av genterapi.

Bilden visar ett exempel på somatisk genterapi. Celler plockas ut från en sjuk person. Med hjälp av virus förs en ny gen in i cellerna. Dessa celler förs sedan in i patienten igen. Copyright bild: Gunilla Elam

(uppdaterad 2017-09-18)

Stäng

Volontärplanta

En volontärplanta är en planta som inte avsiktligt planterats, utan som uppkommit på grund av att frön spridits sig av sig självt eller till exempel via fåglar.

(uppdaterad 2015-07-28)

Stäng

Translation

Translation är den process i cellen där mRNA översätts till protein.

(uppdaterad 2015-11-19)

Stäng

Transkription

Transkription är den process i cellen när DNA kopieras till RNA-molekyler.

(uppdaterad 2015-11-19)

Stäng

Transformation

Transformation är det begrepp inom gentekniken som beskriver hur man för in en ny gen eller DNA-bit i en cell.

(uppdaterad 2015-03-20)

Stäng

Stamceller

Stamceller är ospecialiserade celler. De kan genomgå ett obegränsat antal celldelningar, och har förmågan att utvecklas till olika celltyper.

Stamceller är ursprunget till alla celler i kroppen. Genom delning ger stamceller upphov till nya stamceller. De utvecklas till alla typer av celler som finns i kroppen.

Bilden visar stamceller och specialiserade celler.

Bilden visar en stamcell. Den kan dela sig ett obegränsat antal gånger och utveckla sig till alla olika celltyper. Copyright bild: Gunilla Elam

(uppdaterad 2017-09-18)

Stäng

Staplade gener

När två genmodifierade grödor, med vardera en genmodifierad egenskap eller gen, korsas får avkomman två genmodifierade egenskaper eller gener. Dessa avkommor beskrivs som att de innehåller staplade gener.

En gröda där man har satt in två eller fler gener redan från början beskrivs också som att den innehåller staplade gener.

Staplade gener motsvaras av engelskans stacked events.

(uppdaterad 2015-07-30)

Stäng

Mögelsvamp

Mögelsvampar är svampar vars celler bildar långa trådar eller filament. Flera företag genmodifierar mögelsvampar så att de kan producera olika proteiner som sedan kan användas i till exempel industrier.

(uppdaterad 2015-07-28)

Stäng

nptII-gen

Neomycin phosphotransferase II- eller nptII-genen är en gen som producerar ett protein som ger resistens mot bland annat antibiotikan kanamycin.

(uppdaterad 2015-02-03)

Stäng

Mykotoxin

Mögelsvampar bildar så kallade sekundära metaboliter. Vissa av dessa är giftiga och kallas mykotoxiner eller mögelgifter. Exempel på mykotoxiner är aflatoxin och fumonisin som båda är mycket giftiga för människor.

(uppdaterad 2015-07-28)

Stäng

Mutation

Mutationer är det samma förändringar i DNA-sekvensen. En del mutationer är tysta, det vill säga mutationen innebär ingen egentlig förändring. Andra mutationer kan bilda nya egenskaper till exempel fyllda blommor eller albinism.

Förändringen kan ske i enstaka nukleotider som byts ut, försvinner eller tillkommer. Dessa kallas punktmutationer.

Vid vissa förändringar av kromosomer kan hela segment av DNA försvinna (deletion). Eller så kan segmenten uppstå i flera kopior (duplikation). Segmenten kan dessutom kopieras och sättas in på annan plats i genomet (insertion) eller vändas upp och ned (inverteras).

Delar från olika kromosomer kan byta plats med varandra. Det kallas translokation. Till mutationer räknas ibland förändringar i kromosomtal.

(uppdaterad 2017-06-30)

Stäng

Mikroorganism

Mikroorganismer är mycket små levande varelser som man vanligtvis behöver mikroskop för att kunna se. Oftast består en mikroorganism av en enda cell.  Till mikroorganismerna räknas bakterier, arkéer eller arkebakterier, encelliga djur som amöbor och ciliater och encelliga alger. Svampar räknas som mikroorganismer så länge de lever som enstaka celler eller som trådar av celler, som i mögel. Mikroorganismer kallas också mikrober.

(uppdaterad 2014-08-18)

Stäng

Mikroarray

Mikroarray är en metod för att till exempel mäta och jämföra koncentrationen av mRNA från tusentals gener samtidigt.

Ibland kallas metoden DNA-chip eller mikrochip. Alla tre namnen har sitt ursprung i att 10 000-tals mikroskopiskt små punkter med DNA fästs på en yta i många och långa rader (arrays på engelska). Varje DNA-punkt kan representera en viss gen.

Det finns många olika typer av mikroarrayer.

(uppdaterad 2015-11-19)

Stäng

Polyploid

En polyploid organism eller cell har fler än två kopior av varje kromosom. Det vill säga de har fler än två likadana kromosomuppsättningar.

Människan har två kromosomuppsättningar (2 uppsättningar x 23 kromosomer = totalt 46 kromosomer), medan vete har sex uppsättningar (6 uppsättningar x 7 kromosomer = totalt 42 kromosomer). Många av våra odlade växter är polyploida. Potatisen har till exempel fyra (tetraploid), bananen tre (triploid) och jordgubben åtta (oktaploid) kopior av varje kromosom.

Bilden föreställer 23 kromosompar. Kromsomerna kommer från en man.

Människan är diploid. Hon har två kromosomer av varje sort. Bilden föreställer de 23 kromosomparen som finns hos människa. Vi kan se att kromosomerna är från en man eftersom par 23 (längst ner till höger) har en lång kromosom (X-kromosomen) och en kort kromosom (Y-kromosomen). En bild på en individs alla kromosomer kallas karyotyp. Foto: Wikimedia Commons, National Human Genome Research Institute

(uppdaterad 2017-09-19)

Stäng

Promotor

En promotor är en styrsekvens. Den är en del av genen och sitter precis före det område som kommer att ge upphov till RNA. Promotorn har stor betydelse för om och hur mycket genen ska användas. Detta sker genom att olika proteiner binder till promotorn och startar, stänger av, gasar eller bromsar processen.

(uppdaterad 2015-02-03)

Stäng

Prokaryot

Prokaryoter är en grupp av organismer, till exempel bakterier, som saknar det kärnmembran som omsluter eukaryota organismers kärn-DNA. Ordet härstammar från grekiskans pro som betyder före och karyon som betyder kärna.

(uppdaterad 2014-08-25)

Stäng

Pollendomen

Pollendomen är en dom från EU-domstolen. EU-domstolen slog fast att pollen från majsen MON810 inte var godkänt som foder eller livsmedel, eller för odling inom EU. Detta trots att själva majsen MON810 är godkänd som foder eller livsmedel, eller för odling inom EU. Läs mer om detta i “Vad hände med pollenet, från genmodifierad majs, i honungen?

(uppdaterad 2017-08-23)

Stäng

Plasmid

Plasmider är små cirkulära DNA-molekyler som finns i många bakterier. De används som verktyg inom molekylärbiologin, till exempel vid kloning av gener. När plasmiderna används vid kloning kallas de också för vektorer.

(uppdaterad 2014-09-22)

Stäng

Pesticid

Pesticid är ett gemensamt nämn för alla bekämpningsmedel mot skadedjur (oftast insekter), svampar och ogräs.

(uppdaterad 2015-02-03)

Stäng

PCR

PCR är en förkortning av engelskans Polymerase Chain Reaction. Det är en metod där en del av en DNA-molekyl kan kopieras för att få mängder av kopior.

Översiktsbild som visar idén bakom PCR.

Bilden beskriver PCR. Längst till vänster finns en bit blått DNA. Det kan vara en gen. Med hjälp av de korta, orangea, DNA-snuttarna (så kallade primrar) kan man kopiera upp massor av kopior av DNA-biten. I detta exempel har ursprungs-DNA:t kopierats från ett original till 16 kopior (längst till höger). I verkligheten börjar man med många fler original och slutar när man har miljontals kopior. Copyright bild: Gunilla Elam

(uppdaterad 2017-09-19)

Stäng

Patogen

En patogen är en organism som orsakar en sjukdom.

(uppdaterad 2015-02-03)

Stäng

Partikelkanon

En partikelkanon är ett instrument som används vid genmodifiering av växter. DNA skjuts in i cellerna genom att man bombarderar växtmaterial med små kulor, vanligtvis av guld, som täckts med det DNA man vill tillföra.

Partikelkanon kallas också genkanon.

Konstnärlig tolkning av att föra in DNA i en växtcell. Visar bland annat en genkanon.

Tre metoder att föra in nytt DNA i en växtcell. Med hjälp av en genkanon eller partikelkanon kan man skjuta in DNA i växtens cellkärna. Copyright bild: Gunilla Elam

(uppdaterad 2017-09-19)

Stäng

Nya tekniker

Nya tekniker är en grupp tekniker som används för att skapa förändringar i arvsmassan och som inte fanns när EU-lagstiftningen rörande GMO togs fram. Åtta av dessa nya tekniker finns på en särskild lista som en arbetsgrupp inom EU (The New Techniques Working Group of the Commission) började arbeta med 2008. Tanken vara att ta beslut om dessa åtta tekniker leder till GMO som ska regleras eller ej.

Referens

(uppdaterad 2017-07-18)

Stäng

Nukleotid

Nukleotider är byggstenarna i DNA och RNA. En nukleotid består av en kvävebas, ett socker och en eller flera fosfatgrupper. I DNA och RNA är det alltid en fosfatgrupp. I DNA är sockret deoxiribos och i RNA ribos. Kvävebaserna i DNA heter adenin (A), tymin (T), cytosin (C) och guanin (G). I RNA finns adenin, guanin, cytosin och uracil (U).

När nukleotiderna länkas samman som i DNA och RNA kallas molekylen en nukleinsyra.

 (uppdaterad 2016-05-30)

 

Stäng

Kultivar

Växter delas in i arter och dessa arter kan i sin tur delas in i olika undergrupper, till exempel ekotyper. En annan sådan indelning av undergrupper är kultivar.

En kultivar är vanligtvis framtagen av människor via växtförädling. Av växten backtrav finns det många olika ekotyper som har samlats in i hela världen. Medan till exempel växtförädlare har tagit fram många olika sorter eller kultivarer av tehybridrosor.

(uppdaterad 2017-09-15)

Stäng

Lepidoptera

Lepidoptera är en av ordningarna inom klassen insekter. På svenska säger man ordningen fjärilar.

(uppdaterad 2015-02-03)

Stäng

CRISPR/Cas9

CRISPR är en teknik som används för att göra riktade förändringar i arvsmassan. Ordet CRISPR är en förkortning av Clustered Regularly Interspaced Short Palindromic Repeats. Tekniken bygger på en metod som många bakterier använder sig av för att skydda sig mot till exempel virusangrepp.

Först binder en målsökande RNA-molekyl till en specifik del i virusets arvsmassa. Sedan klipper ett enzym, som kallas Cas9, itu arvsmassan bredvid den plats där RNA-molekylen har bundit in. På detta sätt oskadliggörs viruset. Detta system används i en modifierad form för att på olika sätt förändra arvsmassan i en rad olika organismer, allt från bakterier till växter.

En schematisk bild som visar hur CRISPR/Cas9 fungerar.

CRISPR/Cas9 kan användas för att skapa riktade mutationer där en viss gen stängs av. Guide-RNA designas för att känna igen en specifik plats i arvsmassan och Cas9-enzymet klipper itu DNA-strängen precis där. Cellens eget reparationssystem lagar skadan, men lagningen blir inte exakt. Några få baspar försvinner eller läggs till och det skapas en mutation. Det var på detta sätt som forskare vid norska Havsforskningsinstitutet skapade sterila laxar och kinesiska forskare kashmirgetter med längre ullfibrer. Copyright: Gunilla Elam.

(uppdaterad 2017-06-20)

Stäng

Herbicidtolerant gröda

En herbicidtolerant gröda tål ogräsbekämpningsmedel, till exempel ogräsbekämpningsmedel som innehåller glyfosat eller glufosinatammonium. Herbicidtoleranta grödor kan fås med hjälp av genmodifiering eller växtförädling.

(uppdaterad 2015-02-03)

Stäng

Herbicid

Herbicid är det samma som ogräsbekämpningsmedel.

(uppdaterad 2015-02-03)

Stäng

Hektar

Hektar är en ytenhet som förkortas Ha. 1 Ha = 10 000 m2.

(uppdaterad 2015-07-27)

Stäng

Ha

Hektar är en ytenhet som förkortas Ha. 1 Ha = 10 000 m2.

(uppdaterad 2015-07-27)

Stäng

Hybrid

Inom biologin används ordet hybrid för en korsning mellan två arter eller mellan två individer som är genetiskt väldigt olika men tillhör samma art.

Hybrid används också inom gentekniken. Där är hybrid-DNA detsamma som rekombinant DNA, det vill säga två eller flera DNA-molekyler från olika källor som satts ihop till en molekyl.

Ordet hybrid kommer ursprungligen från latin och avsåg avkomman från en tam so som parat sig med en vild galt. Svenska akademins ordlista översätter ordet hybrid till korsningsform och alstrad av två arter. Oftast syftar man vanligen på något som är en blandning, till exempel kan man se hybridbilar som en blandning mellan bensinbil och elbil.

(uppdaterad 2015-07-28)

Stäng

HUGO-projektet

HUGO-projektet, också kallat HGP, var ett projekt under 1990-talet där arvsmassan hos människa sekvensbestämdes, det vill säga varje bokstav i DNA:t avlästes. HUGO är en engelsk förkortning och står för human genome organisation. Projektet slutfördes 2003.

(uppdaterad 2015-07-30)

Stäng

Könsceller

Könsceller kallas också gameter. Hos djur, inklusive människan, är en könscell antingen en äggcell eller en spermie.

Samma sak gäller växter, där spermiecellerna finns i pollenkornen på toppen av ståndarna och äggcellen i pistillen.

Celler som inte är könsceller kallas somatiska celler eller kroppsceller.

En mänsklig könscell innehåller bortåt 1,8 meter DNA och en somatisk cell dubbelt så mycket. Det är omöjligt att exakt säga hur många celler en människokropp består av, men enligt beräkningar är det 37 biljoner, alltså 37 000 000 000 000.

(uppdaterad 2017-06-30)

Stäng

Kromosomavvikelse

En kromosomavvikelse innebär att antalet kromosomer hos en individ avviker från det förväntade normala antalet kromosomer eller att en eller flera kromosomer har förändrad struktur. Det kan betyda att man har för många kromosomer (till exempel trisomi 21 eller 18). Eller så har man för få kromosomer. Dessutom kan delar av kromosomer ha försvunnit eller bytt plats med varandra (till exempel Burkitts lymfom).

(uppdaterad 2017-07-04)

Stäng

Konventionell växtförädling

Förädlingsmetoder som inte innefattar genmodifiering, till exempel korsningar, massurval, mutationsförädling och kromosomfördubbling.

(uppdaterad 2015-02-03)

Stäng

Kloroplast och kloroplast-DNA

Kloroplaster är så kallad organeller (del av, eller ett rum, i celler) hos växter, alger och cyanobakterier. I kloroplasten sker fotosyntesen. Kloroplaster innehåller också arvsmassa, ibland kallat kloroplast-DNA.

(uppdaterad 2015-11-23)

Stäng

Kloning

Kloning innebär att man skapar en identisk kopia av något. Grunddefinitionen av kloning inom biologin är att skapa en population av genetiskt identiska individer.

Genom att ta sticklingar från en viss växt så klonas just den växten, till exempel så har man klonat en pelargon när man tar sticklingar från den. Bakterie- och jästceller som delar sig är varandras kloner. Inom gentekniken kan man klona en viss gen eller DNA-bit genom att isolera just den biten och sedan föröka upp den.

Kloning används också för att beskriva hur DNA-fragment sätts in i en annan DNA-molekyl, en så kallad vektor. Detta görs med hjälp av rekombinant-DNA-teknik. Vektorn, med det nya DNA-fragmentet, förs in i en cell där den kan replikeras, det vill säga kopieras upp i en större mängd.

(uppdaterad 2017-06-28)

Stäng

Karotenoider

Karotenoider är en grupp av molekyler eller pigment som produceras av fotosyntetiserande organismer, till exempel växter. De är antioxidanter. Från karotenoider får man vitamin A. I växter skyddar karotenoiderna kloroplasterna från negativa effekter från fotosyntesen. Dessutom ger karotenoider gula, orangea och röda färger till växter.

(uppdaterad 2015-06-23)

Stäng

Joint Research Center, JRC

JRC eller Gemensamma forskningscentret är ett Generaldirektorat inom EU-kommissionen. Det tar fram vetenskapliga underlag till kommissionen, och är alltså inte ansvarigt för ett politikområde.

(uppdaterad 2015-07-27)

Stäng

Insekticid

Insekticider är ämnen som dödar insekter eller stör deras tillväxt och utveckling.

(uppdaterad 2015-02-03)

Stäng

Insekter

Insekter är en klass inom leddjuren och den mest artrika gruppen bland landdjur. Här finns till exempel fjärilar, skalbaggar, myror och sländor. Fullt utvecklade insekter har inte mer än tre benpar. Den som forskar på insekter kallas entomolog och forskningsområdet kallas entomologi.

Kvalster och spindlar är inte insekter. De är spindeldjur och har fyra benpar. En bra minnesregel för att skilja mellan insekter och spindeldjur är ramsan som många Mullebarn har lärt sig genom åren:

 Åtta ben har spindelmor.
Sex har mamma myra.
Kossan går på klöveräng,
hon har bara fyra.
Lilla Hilda har bara två,
men hon springer fort ändå!

(uppdaterad 2016-05-30)

Stäng

Inducerade pluripotenta stamceller

Inducerade pluripotenta stamceller eller iPS är specialiserade celler som omprogrammerats till stamceller.

Modifieringen sker genom att fyra gener förändrats. iPS kan i sin tur utvecklas till olika typer av celler. Än så länge är detta en metod som forskare använder sig av i sina laboratorium för att bättre förstå celler och sjukdomar.

(uppdaterad 2017-09-15)

Stäng

Immunförsvar

Djur och människor har ett system för att skydda sig mot till exempel virus och bakterier som kallas immunsystemet. Det bygger på att kroppen känner igen (med hjälp av antikroppar) ett främmande protein (antigen) och oskadliggör det.

Växter har också sätt att skydda sig mot sjukdomar, men det fungerar annorlunda än hos djur och människor.

Hos människor och djur finns dels det medfödda immunsystemet och det som utvecklas med tiden. Ett sätt att utveckla immunförsvaret är vaccinering.

(uppdaterad 2015-02-03)

Stäng

Icke-målorganism (non-target organism)

Målorganismer är en eller flera arter som en viss behandling är riktad mot. En icke-målorganism är alltså den eller de arter som nyss nämnda behandling inte är riktad mot. Icke-målorganismer kallas non-target organism på engelska.

En icke-målorganism kan bli påverkad eller inte av behandlingen.

Till exempel, vissa insekter ses som skadeinsekter och de är målorganismer för bekämpningsmedel. Andra insekter anses inte vara skadeinsekter och de är alltså inte målorganismer. Vissa bekämpningsmedel är mer specifika och drabbar i huvudsak målorganismerna. Andra bekämpningsmedel kan drabba både målorganismerna och icke-målorganismerna.

(uppdaterad 2016-04-08)

Stäng

Ligas

Ligas är ett enzym som kan sätta ihop DNA-molekyler med varandra.

(uppdaterad 2015-11-19)

Stäng

Gamet

Gameter är ett annat ord för könsceller, det vill säga spermier och äggceller. Alla andra celler är somatiska celler.

(uppdaterad 2015-07-15)

Stäng

Somatisk cell

De somatiska cellerna är alla celler i djur och människa som inte är könsceller.

En mänsklig könscell innehåller bortåt 1,8 meter DNA och en somatisk cell dubbelt så mycket. Det är omöjligt att exakt säga hur många celler en människokropp består av, men enligt beräkningar är det i storleksordningen 37 biljoner, alltså 37 000 000 000 000.

(uppdaterad 2015-07-15)

Stäng

Hybrid DNA-teknik

Hybrid DNA-teknik är namnet på en metod för att göra genmodifierade organismer. DNA-molekyler från olika individer eller arter sätts samman till en ny DNA-molekyl. Rekombinant DNA-teknik brukar användas som en synonym.

(uppdaterad 2015-11-19)

 

Stäng

DNA-sträng

DNA-molekylen ser ut som en lång tråd. Den består av två DNA-strängar som binder till varandra och bildar en dubbel-spiral. Dubbelspiralen bygger tillsammans med andra molekyler upp kromosomerna.

(uppdaterade 2014-09-22)

Stäng

Fältförsök

Fältförsök är test av nya grödor eller andra levande organismer under naturliga betingelser. Till exempel odlas nya grödor på små arealer för att studera hur de fungerar under normala omständigheter på åkern.

(uppdaterad 2017-06-19)

Stäng

Ekotyp

En och samma art kan finns på olika platser, till exempel på en ö respektive på fastlandet, i olika världsdelar, i en dal och på en bergstopp. Arten har anpassat sig till dessa olika miljöer och ekologiska nischer. De olika anpassningarna gör att de är lite olika, det vill säga de är olika ekotyper. Om dessa skillnader blir tillräckligt stora eller många kan man tala om olika arter istället för olika ekotyper.

(uppdaterad 2015-01-29)

Stäng

EFSA

EFSA (European Food Safety Authority) är den Europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten (European Food Safety Authority). EFSA är uppdelat i ett antal grupper, så kallade paneler. Det finns en GMO-panel som utvärderar genmodifierade organismer som regleras av EU-lagarna 2001/18/EG och (EG) nr 1829/2003.

Här berättar EFSA om vad GMO är och hur de jobbar med GMO-frågor. De har en hel “filmkanal” som beskriver olika områden som de har hand om.

(uppdaterad 2017-06-30)

Stäng

DNA

DNA är en nukleinsyra och förkortningen står för deoxiribonukleinsyra (ursprungligen från engelskans deoxyribonucleic acid). Det engelska ordet för syra är acid och i Sverige använder vi den engelska förkortningen.

DNA är det kemiska ämnet (molekylen) som bär arvsanlagen (generna).

(uppdaterad 2017-06-22)

Stäng

Entomologi

Entomologi är läran om insekter.

(uppdaterad 2015-01-29)

Stäng

Gelelektrofores

Elektrofores är ett sätt att sortera laddade molekyler i storleksordning med hjälp av elektricitet. I gelelektrofores gjuter man ett block av gelé. Geléblocket läggs i en buffert och en elektrisk spänning tillsätts. Med hjälp av geléblocket och elektricitet kan molekyler (till exempel DNA, RNA och proteiner) sorteras. De sorterade molekylerna kan sedan analyseras i detalj.

(uppdaterad 2015-07-27)

Stäng

Genomik

Genomik är ett fält inom molekylärbiologin där man analyserar hela arvsmassan hos en organism. Inom genomiken sekvensbestämmer man DNA:t. Man tar också reda på vilka delar av DNA-molekylen som är gener och vilka delar som är så kallade icke-kodande DNA.

Från gen till protein, en schematisk bild som visar hur DNA förhåller sig till RNA, och hur RNA förhåller sig till protein.

Från gen till protein. Copyright bild: Gunilla Elam

(uppdaterad 2017-09-11)

Stäng

Fosfat

Fosfat är en molekyl eller jon som består av grundämnena fosfor (P) och syre (O2). Beroende på vilket pH eller surhetsgrad som finns i miljön eller lösningen kan fosfatjonen ha olika kemiska formler, till exempel (PO4)3-, (HPO4)2-, H2PO4-. Fosfat är en av de molekyler som bygger upp DNA.

(uppdaterad 2015-01-29)

Stäng

Foder

Foder är det samma som mat till djur. Kallas feed på engelska.

(uppdaterad 2017-08-22)

Stäng

Fleromättade fettsyror

Se Fettsyror för information om fleromättade fettsyror.

(uppdaterad 2016-06-17)

Stäng

Flavonoider

Flavonoider är en grupp av molekyler som är vanligt förekommande i växter. De ger bland annat växterna sin färg.

(uppdaterad 2015-01-29)

Stäng

Fettsyror

Fettsyror är byggstenar för fetter och oljor. Det finns tre huvudgrupper av fettsyror, mättade, enkelomättade och fleromättade:

  • En mättad fettsyra är mättad med väteatomer och har bara enkelbindningar.
  • En enkelomättad fettsyra saknar ett par väteatomer och har istället en dubbelbindning mellan två kolatomer.
  • En fleromättad fettsyra har två eller flera dubbelbindningar och därmed ännu färre väteatomer.

Transfettsyror är omättade fettsyror som till utseende och funktion liknar mättade fettsyror.

(uppdaterad 2015-03-20)

Stäng

Eukaryot

En eukaryot organism är en organism vars DNA finns inuti en cellkärna. Växter, djur, människor, svampar och protozoer är eukaryoter.

Ordet eukaryot kommer från grekiskans eu som betyder äkta och karyon som betyder kärna.

En schematsik bild över tre celltyper: djurcellen, växtcellen och bakteriecellen.

En schematisk bild över tre celltyper: djurcellen, växtcellen och bakteriecellen. Bilden jämför en växtcell (den gröna cellen), en djurcell (den blå cellen) och en bakterie (den lilla avlånga cellen). Djurcellen och växtcellen är exempel på eukaryota celler. Celler med cellkärna. Bakterien är en prokaryot cell. En cell utan cellkärna. Copyright bild: Gunilla Elam

(uppdaterad 2017-08-23)

Stäng

Escherichia coli (kolibakterie eller E. coli bakterie)

E. coli är en vanligt förekommande bakterie. Den finns bland annat i människors och djurs tarmar. Speciella varianter av bakterien kan orsaka magsjuka och urinvägsinfektion.

E. coli används inom molekylärbiologin. Exempelvis för att få fram plasmider eller protein. Plasmider är små, cirkulära DNA-molekyler.

Bild på E. coli kolonier.

E. coli kolonier på ett fast näringsmedium i en petriskål. Foto: Wikimedia Commons, Madeleine Price Ball

(uppdaterad 2017-08-23)

Stäng

ERA

ERA är en förkortning av environmental risk assessment, det vill säga riskbedömning av sådant som kan påverka miljön.

(uppdaterad 2015-03-20)

Stäng

EPSPS-genen

EPSP-syntas är ett enzym som är viktigt för produktionen av vissa aminosyror. Detta enzym kodas av EPSPS-genen.

Ämnet glyfosat, som är det aktiva ämnet i vissa ogräsbekämpningsmedel, stoppar funktionen hos EPSP-syntas, vilket leder till att vissa aminosyror inte bildas och att växten så småningom dör.

Vissa mikroorganismer har en form av EPSP-syntas som inte påverkas av glyfosat. I vissa typer av herbicidtoleranta grödor har man tillfört en EPSPS-gen från sådana mikroorganismer. Det gör att bildandet av aminosyror fungerar normalt även om man besprutar växten med glyfosat.

(uppdaterad 2017-07-04)

Stäng

Enzym

Enzymer är proteiner som utför (katalyserar) kemiska reaktioner. Till exempel så är alla de proteiner som utför olika steg i ämnesomsättningen enzymer.

(uppdaterad 2015-06-23)

Stäng

Embryonal stamcell

En embryonal stamcell kommer från det tidiga embryot. Det så kallade odifferentierade embryot.

En stamcell är en cell som ständigt delar sig. I princip kan stamceller ge upphov till alla olika slags celler i kroppen. Till exempel hudceller, nervceller och röda blodkroppar.

Bilden visar en stamcell som utvecklar sig till olika celltyper.

Copyright bild: Gunilla Elam

(uppdaterad 2017-08-22)

Stäng

Genetiska fingeravtryck

Genetiska fingeravtryck är en gemensam beskrivning av de metoder som används när man jämför DNA-molekyler för att bestämma om två prover kommer från samma eller olika individer (eller arter).

Ett barn får hälften av sina arvsanlag från mamman och häften från pappan. Med hjälp av genetiska fingeravtryck kan man avgöra faderskapsfrågor både hos människor och djur. De genetiska fingeravtrycken kan användas för att binda en brottsling till en brottsplats (om det finns DNA-spår).

(uppdaterad 2015-07-27)

Stäng

Genbibliotek

I ett gen- eller DNA-bibliotek sparas hela eller delar av arvsmassor. Detta görs genom att till exempel klippa sönder DNA i överlappande snuttar, så kallade fragment. Dessa sätts in i en så kallad plasmid (en cirkulär DNA-molekyl). Genbibliotek används till exempel när man vill isolera en ännu okänd gen eller kartlägga och sekvensera arvsmassor. Det finns olika typer av genbibliotek, till exempel EST-bibliotek, cDNA-bibliotek, genom-bibliotek. Biblioteken brukar representera en hel art, en viss ekotyp eller en viss del av en art (till exempel ett blad).

(uppdaterad 2017-06-30)

 

Stäng

Genom

En organisms genom är dess totala mängd av genetiskt material eller dess hela uppsättning av arvsanlag. Alla organismer med en cellkärna har majoriteten av sin arvsmassa där, men det finns även lite arvsmassa i mitokondrierna. Organismer som har kloroplaster, till exempel växter, har även arvsmassa där.

(uppdaterad 2015-01-29)

Stäng

Genmodifiering eller genmanipulation

Vid genmanipulation eller genmodifiering förändras arvsanlagen. En ny gen kan sättas in, men det kan också vara så att en vis gen stängs av. Genmanipulation och genmodifiering används synonymt. Inom forskning och i textböcker är begreppen genmanipulerad och genmodifierad vidare än i lagstiftningen. I miljöbalken (1998:808 ) står det:

”Med genetiskt modifierad organism avses en organism där det genetiska materialet har ändrats på ett sätt som inte inträffar naturligt genom parning eller naturlig rekombination.”

Läs mer på Hur definierar miljöbalken GMO?

(uppdaterad 2016-03-04)

 

Stäng

Genetik

Genetik är det samma som ärftlighetslära.

(uppdaterad 2014-08-13)

Stäng

Genbank

En genbank kan vara många olika saker, men det som är gemensamt är att det är ett sätt att bevara det vi människor anser vara genetisk mångfald:

  • Det kan vara en plats (annan än den naturliga miljön) där levande växter och djur bevaras, till exempel botaniska trädgårdar, klonarkiv på museer och djurparker.
  • Det kan vara samlingar av växter och frön.

Dessa skapas för att bevara en stor mångfald av till exempel olika varianter och sorter av de grödor som används i jordbruket, och av grödornas vilda släktingar. För svenska lantraser finns det så kallade genbanksbesättningar, där djurägarna har olika djur som förr vara vanliga i det svenska jordbruket (till exempel gutefår).

(uppdaterad 2015-07-27)

Stäng

GM-gröda

GM-gröda är en förkortning av genetiskt modifierad gröda. Jämför GMO.

(uppdaterad 2015-01-29)

Stäng

GMM

GMM är en förkortning av genetiskt modifierad mikroorganism. Jämför GMO.

(uppdaterad 2015-01-29)

Stäng

Glyfosat

Glyfosat är den verksamma beståndsdelen i vissa ogräsbekämpningsmedel, till exempel Roundup, Envision och Rambo Bio Spray. Glyfosat stör produktionen av vissa aminosyror, vilket leder till att växten dör.

Europeiska kommissionen eller EU-kommissionen har en databas över verksamma substanser. Där kan man hitta mer information om glyfosat.

(uppdaterad 2016-04-08)

Stäng

Glufosinatammonium

Glufosinatammonium är den verksamma beståndsdelen i vissa ogräsbekämpningsmedel, till exempel Basta och Liberty. Glufosinatammonium förstör kloroplasterna och därmed fotosyntesen, vilket leder till att växten dör.

Europeiska kommissionen eller EU-kommissionen har en databas över verksamma substanser. Där kan man hitta mer information om glufosinatammonium.

(uppdaterad 2015-07-10)

Stäng

Genvariant

Många gener finns i olika former eller varianter. Genvarianter kallas alleler.

(uppdaterad 2015-07-27)

Stäng

Genuttryck

Genuttryck är den processen som omvandlar informationen i en gen till en produkt, till exempel RNA eller protein.

Från gen till protein, en schematisk bild som visar hur DNA förhåller sig till RNA, och hur RNA förhåller sig till protein.

Från gen till protein. När genen kopieras till ett RNA och vidare till ett protein säger man att genen uttrycks. Vi har ett genuttryck. Copyright bild: Gunilla Elam

(uppdaterad 2017-09-11)

Stäng

Gentest

Ett gentest är ett test för att undersöka vilken variant (allel) en individ har av en gen eller vilken genetisk förändring (mutation) som finns i arvsmassan.

(uppdaterad 2015-01-29)

Stäng

Genterapi

Vid genterapi förändras arvsanlag för att bota sjukdomar.

Vid somatisk genterapi förs nya gener in i kroppsceller som inte kan utvecklas till könsceller. De nya generna förs därmed inte vidare till kommande generationer.

Vid zygotisk genterapi förs nya gener in på ett sådant sätt att de nya generna kan gå i arv till kommande generationer. Enligt svensk lag får inte genmodifieringar gå i arv hos människa. Det är med andra ord inte tillåtet med zygotisk genterapi i Sverige.

Genterapi är under utveckling och är ingenting som görs regelbundet i sjukvården.

(uppdaterad 2016-05-30)

Stäng

Genreglering

Genregering är beskrivningen av hur en gen regleras. En gen kan sättas på, slås av, uppregleras och nedregleras. Regleringen kan ske på DNA-, RNA- och proteinnivå.

En skiss som visar hur DNA, RNA och protein förhåller sig till varandra inom ramen för en gen.

Gener regleras på DNA-nivå. Där kan proteiner binda in till den så kallade promotorn. Dessa proteiner kan sätta på eller stänga av genen eller öka eller minska aktiviteten hos genen. Generna regleras också på RNA-nivå. RNA:t kan klippas och sättas ihop på olika sätt, då kan det bildas olika varianter av ett visst protein. RNA:t kan brytas ned helt och hållet så att inget protein bildas överhuvudtaget. Tillverkningen av proteiner kan också regleras på olika sätt. Copyright: Gunilla Elam.

(uppdaterad 2017-09-11)

Stäng

Genteknik

Genteknik är ett antal molekylärbiologiska tekniker som används för att analysera genetiskt material och för att föra in nya gener i en organism.

(uppdaterad 2015-01-29)

Stäng

Fenotyp

De observerbara egenskaperna hos en organism, som till exempel hårfärg. Kan vara morfologiska, biokemiska, fysiologiska eller beteendemässiga. Jämför genotyp.

(uppdaterad 2015-01-29)

Stäng

Essentiella aminosyror

Enligt svenska akademins ordlista betyder ordet essentiell, väsentlig eller ytterst viktig.

Inom biologin används ordet ofta om vissa molekyler som är livsnödvändiga men som organismen inte själv kan tillverka. Vissa amino- och fettsyror är essentiella.

Av de totalt 20 aminosyrorna som används som byggstenar i levande organismer så är åtta essentiella för oss människor (fenylalanin, isoleucin, leucin, lysin, treonin, tryptofan, valin och metionin). Vi kan få i oss dessa via vår mat, till exempel från baljväxter, soja, kött eller fisk.

Det finns också fettsyror som människokroppen inte kan tillverka och som vi måste få i oss via maten. Några av dem (till exempel omega 3-fettsyror) är sällsynta i många grödor.

(uppdaterad 2016-01-19)

Stäng

Cry-gener

Cry-gener är en grupp av gener som producerar proteiner som är giftiga för vissa typer av insekter. Olika cry-gener har använts för att, med hjälp av genmodifiering, ta fram insektsresistenta grödor. Generna är isolerade från jordbakterien Bacillus thuringiensis och grödorna kalls därför Bt-grödor.

(uppdaterad 2016-04-18)

 

 

Stäng

Coleoptera

Coleoptera är det latinska namnet på ordningen skalbaggar.

(uppdaterad 2014-11-14)

Stäng

Cellvägg

Cellväggar finns hos växter och bakterier och är en styv och stark yttervägg utanför cellmembranet. Cellväggen skyddar cellen från omgivningen och ger den en fast form. Växternas cellvägg består till största delen av cellulosa medan cellväggen hos bakterier huvudsakligen är uppbyggd av peptidoglykan. Djurceller saknar cellvägg.

(uppdaterad 2017-06-30)

Stäng

Cellkärna

Cellkärnan är ett utrymme eller avdelning inuti i cellen. Cellkärnan har ett eget membran och innehåller det mesta av arvsmassan i cellen.

Celler med cellkärna är eukaryota celler och celler utan cellkärna är prokaryota celler.

(uppdaterad 2015-04-07)

Stäng

Cellmembran

Cellmembraner är starka och smidiga membran som avgränsar celler från sin omgivning. Cellmembranen består av fosfolipider och proteiner.

(uppdaterad 2014-11-14)

Stäng

Cell

Cellen kan ses som livets minsta enhet. Det finns encelliga organismer som bakterier och amöbor. De består av en enda cell. Flercelliga organismer, som djur och växter, består av mängder av celler som måste kommunicera med varandra.

Cellen kan också beskrivas som ett utrymme, omslutet av ett membran, som innehåller en komplett uppsättning arvsanlag för sin art, och de proteiner och andra ämnen cellen behöver för att överleva. Man delar in celler i somatiska celler, det vill säga helt vanliga kroppsceller, och könsceller, som äggceller och spermier.

Ordet cell kommer från latin och betyder kammare.

En schematisk bild som visar en djurcell, en växtcell och en bakteriecell.

Bilden jämför en växtcell (den gröna cellen), en djurcell (den blå cellen) och en bakterie (den lilla avlånga cellen). Copyright bild: Gunilla Elam

(uppdaterad 2017-06-12)

Stäng

Cartagenaprotokollet

Cartagenaprotokollet är ett dokument som handlar om biosäkerhet. Det är en del av FN:s konvention om biologisk mångfald och reglerar bland annat internationell handel med GMO. Inom EU har protokollet genomförts i lagstiftningen bland annat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1946/2003 av den 15 juli 2003 om gränsöverskridande förflyttning av genetiskt modifierade organismer.

(uppdaterad 2017-06-12)

Stäng

Cancergen

En cancergen är en muterad (förändrad) variant av genen för ett protein som deltar i den process som sänder signaler till cellkärnan om att cellen ska dela sig. Om genen för ett sådant protein fått en förändring som gör att proteinet hela tiden skickar en sådan signal, kallas den förändrade genen för en cancergen. Detta leder till att cellen delar sig på ett ohämmat sätt vilket i sin tur leder till att tumörer uppstår.

(uppdaterad 2014-11-14)

Stäng

mRNA eller budbärar-RNA

Budbärar-RNA är en av flera sorters RNA. Vanligtvis kallar man budbärar-RNA mRNA, efter engelskans messenger RNA.

När informationen i en gen ska användas för att bilda ett protein skapas en kopia av genen. Denna kopia kallas mRNA och fungerar som en mall för hur ett visst protein ska konstrueras.

Från gen till protein.

Från gen till protein. I DNA:t finns en viss gen som kodar för ett visst RNA. Detta RNA fungerar sedan som en mall för motsvarande protein. Det är ett sådant här RNA som är ett mRNA. Copyright bild: Gunilla Elam

(uppdaterad 2017-09-15)

Stäng

Bt-gröda

En Bt-gröda är en växt som odlas (till exempel majs eller bomull) och som genmodifierats med en cry-gen från jordbakterien Bacillus thuringiensis. Cry-gener översätts till proteiner som är giftiga för vissa skadeinsekter. Genen ger därmed växterna motståndskraft mot dessa insekter, det vill säga grödan är insektsresistent.

(uppdaterad 2016-05-30)

Stäng

Symbios

Symbios är en form av samlevnad mellan två olika arter. Oftast menar man att samlevnaden ska vara mer gynnsam för de två arterna än att leva var för sig. Det finns en skala från att båda arterna gynnas i hög grad till att en eller båda arter har en liten eller ingen positiv effekt av att leva i symbios. Men, om den ena arten drar nytta av samlevnaden och den andra missgynnas så är det inte längre symbios utan parasitism.

(uppdaterad 2014-08-18)

Stäng

Biotisk

Biotisk betyder “levande” eller “tillhör livet”.

Det finns abiotiska och biotiska faktorer. Dessa faktorer påverkar bland annat växter. Ibland är de skadliga för växterna.

Exempel på biotiska faktorer som påverkar växter är sjukdomar som orsakas av virus och bakterier. Men, symbios mellan växter och svampar är också ett exempel på en biotisk faktor.

En växt som har en virussjukdom är utsatt för biotisk stress.

Referens, läs mer

(uppdaterad 2017-09-29)

Stäng

Biokemi

Biokemi är läran om kemin hos levande organismer. Det vill säga läran om de kemiska processer som pågår i alla celler.

Alla levande organismer är uppbyggda av molekyler. Dessa molekyler samspelar med varandra. I biokemin tar man reda på hur molekylerna ser ut, hur de fungerar och hur de samspelar med varandra.

(uppdaterat 2014-11-06)

 

Stäng

Bioinformatik

Bioinformatik är ett tvärvetenskapligt ämne där datavetenskap och matematik möter biologin.

Datavetenskapen och matematiken har gjort det möjligt att genomföra storskaliga analyser av biologiska data. Med hjälp av bioinformatik har forskare byggt upp stora databaser med information om gener och proteiner. Dessutom har bioinformatiken underlättat arbetet med att avläsa alla bokstäver i olika arvsmassor och att bygga modeller av hur de är uppbyggda.

(uppdaterad 2015-06-23)

Stäng

Biobank

En biobank är en samling av biologiskt material, som till exempel blod- och vävnadsprover. De har oftast samlats in i sjukvården och proverna kan kopplas ihop med annan information om givarnas hälsotillstånd. Storskaliga analyser av material från biobanker kan användas för att hitta till exempel gener som är kopplade till olika sjukdomar eller egenskaper.

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) finns det biobanker för andra organismer än människa, som till exempel hund.

(uppdaterad 2017-06-12)

Stäng

Behörig myndighet

En behörig myndighet är en myndighet som en medlemsstat (till exempel regeringen i Sverige) har utsett som ansvarig för att utföra vissa uppgifter i en lagstiftning. Det kan till exempel handla om tillståndsgivning, tillsynsansvar eller mandat att skriva föreskrifter.

När det gäller EU:s GMO-lagstiftning så är det flera svenska myndigheter som är utsedda som behöriga myndigheter. Exempelvis är Jordbruksverket behörig myndighet för de flesta växter, Livsmedelsverket för livsmedel och Arbetsmiljöverket när det gäller innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer.

Behörig myndighet kallas competent authority (CA) i engelska texter.

(uppdaterad 2017-06-12)

Stäng

Bakterie

Bakterier tillhör de prokaryota mikroorganismerna. De är encelliga och saknar cellkärna. Bakterieceller har cellväggar precis som växtceller. Bakterier finns troligen överallt, bland annat i is, i heta källor och där pH:t är mycket lågt.

En bild på en bakterie.

En bakterie. Copyright bild: Gunilla Elam

(uppdaterad 2017-06-12)

Stäng

Backtrav

Backtrav är det svenska namnet på Arabidopsis thaliana. Det är en modellväxt inom växtbiologin. Backtrav kallas ofta arabidopsis av forskare. Läs mer om backtrav i Den virtuella floran.

En bild på växten backtrav. Backtraven på bilden har vita blommor.

Blommande backtrav (Arabidopsis thaliana). Foto: Wikimedia Commons, Alberto Salguero

(uppdaterad 2017-06-12)

Stäng

Bacillus thuringiensis

Bacillus thuringiensis är en jordbakterie som bildar proteiner som är giftiga för vissa insektsarter. De gener som uttrycker dessa proteiner kallas cry-gener och har med hjälp av genteknik förts in i bland annat majs och bomull. Dessa typer av majs och bomull kallas Bt-majs och Bt-bomull. I växterna producerar cry-generna giftiga proteinerna vilket gör att växterna blir resistenta mot de skadegörare som tillhör de insektsgrupper som är känsliga för cry-proteinerna. Cry-proteiner används även för att bekämpa myggor och i ekologiskt jordbruk för att bekämpa insekter.

(uppdaterad 2016-04-07)

Stäng

Arvsmassa

En organisms arvsmassa är den totala mängden DNA i en cell. Kallas också genom. Arvsmassan innehåller organismens genetiska kod. Hos vissa virus består arvsmassan av RNA.

(uppdaterad 2016-06-21)

Stäng

Modellorganism, modelldjur, modellväxt

För att bättre förstå hur celler, djur och växter fungerar använder sig forskarna ofta av modeller. Vanlig jäst fungerar som en modell för den eukaryota cellen. Backtrav, tillsammans med ris och poppel, är vanliga modeller för växter. För sjukdomar hos människa används ofta möss. Andra exempel på modellorganismer är zebrafisk och bananfluga.

(uppdaterad 2014-08-14)

 

Stäng

Arvsanlag

Arvsanlag är ett annat ord för gen.

(uppdaterad 2014-08-18)

Stäng

Arabidopsis thaliana

Arabidopsis thaliana är det latinska namnet på backtrav, en modellväxt inom växtbiologin. Kallas ofta arabidopsis av forskare. Läs mer i Den virtuella floran.

En bild på växten backtrav. Backtraven på bilden har vita blommor.

Blommande backtrav (Arabidopsis thaliana). Foto: Wikimedia Commons, Alberto Salguero

(uppdaterad 2017-06-12)

Stäng

Peroxidaser

Peroxidaser är en sorts enzymer som finns i både djur och växter. Dessa enzymer neutraliserar fria radikaler. De är antioxidanter.

(uppdaterad 2015-06-23)

Stäng

Antocyaniner

Antocyaniner är en undergrupp av molekyler som tillhör gruppen flavonoider. De finns i växter och ger blommor, bär och höstlöv dess färger. Färger som till exempel blått, lila, rosa och rött. Färgerna lockar till exempel till sig insekter som kan pollinera blommorna. Antocyaniner är också antioxidanter som skyddar växterna från skadligt solljus.

(uppdaterad 2015-06-23)

Stäng

Fria radikaler

Fria radikaler är en typ av mycket reaktiva atomer och molekyler.

(uppdaterad 2015-03-20)

Stäng

Antioxidant

Antioxidanter är en sorts molekyler som hindrar andra molekyler från att oxidera (när ett ämne förlorar elektroner, det vill säga oxidationstalet går upp). Då minskas mängden skadliga fria radikaler.

C- och E-vitaminer, peroxidaser, karotenoider och antocyaniner är exempel på antioxidanter hos djur och växter. Det påstås att det är nyttigt för oss människor att äta antioxidanter, men än så länge är det oklart. Det behövs mer forskning för att ta reda på om och i så fall hur det är nyttigt att äta antioxidanter.

(uppdaterad 2017-06-12)

Stäng

Antikroppar

Antikroppar är proteiner som bildas av immunförsvaret för att identifiera en liten del av en antigen (till exempel en liten del av bakterier, virus och pollen). Antikroppar spelar en viktig roll i immunförsvar hos människor och djur.

(uppdaterad 2014-10-30)

 

Stäng

Antigen

En antigen är ett kroppsfrämmande ämne (till exempel virus, bakterier och pollen) som gör att immunförsvaret reagerar och bildar antikroppar. Antikropparna känner igen en liten del av antigenet.

(uppdaterad 2014-10-30)

Stäng

Tumörsuppressorgen

En tumörsuppressorgen är en gen som översätts till ett protein som normalt hindrar cellen från att dela sig (fungerar ungefär som en broms). En anledning till att cancer utvecklas kan vara att en sådan gen slås ut så att cellen delar sig ohämmat.

(uppdaterad 2017-06-13)

Stäng

Antibiotikaresistens

Antibiotikaresistens innebär att en organism har motståndskraft mot ett eller flera antibiotika. En antibiotikaresistent bakterie kan växa och dela sig i närvaro av det antibiotikum som bakterien är resistent mot. Många mikroorganismer har gener som gör dem resistenta mot antibiotika.

(uppdaterad 2014-10-30)

Stäng

Antibiotika

Antibiotika är ämnen som dödar mikroorganismer. Dessa ämnen tillverkas i naturen av bland annat mikroorganismerna själva, som ett sätt att döda konkurrenter. Ämnena är skadliga genom att de stör till exempel tillverkningen av proteiner, cellväggar och membran.

Vi människor använder antibiotika för att döda skadliga mikroorganismer så att vi eller våra husdjur slipper att bli sjuka. Vi renar fram dessa skadliga ämnen för att använda dem som läkemedel.

Det heter ett antibiotikum i singular och flera antibiotika i plural.

(uppdaterad 2014-12-17)

Stäng

Aminosyra

Proteiner byggs upp av aminosyror. Aminosyror är molekyler som består av:

  • en aminogrupp (NH2)
  • en karboxylgrupp (COOH)
  • en metylgrupp (CH)
  • en kolvätekedja som brukar kallas R

R-kedjan är specifik för varje aminosyra.

Varje aminosyra har två olika bokstavsförkortningar (en bokstav eller tre bokstäver, se tabellen nedan).

Tre RNA-baser, som kallas kodon, kan översättas till en aminosyra (se tabellen nedan). Till exempel så översätts kodonet UGG till aminosyran tryptofan. De flesta aminosyrorna har flera olika kodon.

Det finns totalt 20 olika aminosyror i levande organismer, varav åtta är livsnödvändiga eller essentiella för oss människor (se essentiella aminosyror). De åtta essentiella aminosyrorna heter fenylalanin, isoleucin, leucin, lysin, treonin, tryptofan, valin och metionin. Vi människor kan inte producera dem själva så vi får i oss dem via vår mat, till exempel baljväxter, soja, kött eller fisk.

Bilden visar en lista på alla aminosyror, deras förkortningar och kodon.

Bilden visar en lista på alla aminosyror, deras förkortningar och kodon. Tabell: Gentekniknämnden.

(uppdaterad 2017-06-12)

 

 

Stäng

Allel

En gen kan ha två eller flera varianter. Dessa varianter kallas alleler.

Det finns en gen som ger upphov till det så kallade ABO-blodgruppssystemet. Denna gen har tre alleler, A, B och O.

Allelerna kan vara dominanta, co-dominanta, recessiva med mera. De flesta organismer har två alleler per gen, en allel på varje kromosom i ett kromosompar. Till exempel så ärver vi människor en blodgruppsallel från vår mamma och en från vår pappa.

(uppdaterad 2017-06-12)

Stäng

Abiotisk

Abiotisk betyder “inte levande” eller “tillhör inte livet”.

Det finns abiotiska och biotiska faktorer. Dessa faktorer påverkar till exempel växter. Ibland kan de vara skadliga för växterna.

Jord, ljus, temperatur, näringsämnen och vatten är exempel på abiotiska faktorer. Växter som är utsatta för torka är utsatta för en abiotisk påverkan.  Det brukar också kallas abiotisk stress.

Referenser, läs mer

(uppdaterad 2017-09-29)

Stäng

Agrobacterium tumefaciens

Agrobacterium tumefaciens är en vanligt förekommande jordbakterie som i naturen orsakar krongallsjuka. Bakterien orsakar sjukdomen genom att föra över gener till celler i en växt. Bland annat för den över gener som gör att växtcellerna delar sig snabbt och det bildas tumörliknande cellklumpar (krongaller) på växten. Bakterien för också över gener som producerar näringsämnen som bakterien lever av. Bakterien har med andra ord skaffat sig ett eget skafferi. Agrobacterium används som redskap vid genmodifiering av växter i laboratorium. Då byts de gener bakterien normalt för över till växter ut mot gener som forskaren vill föra över.

Forskarnas smeknamn på bakterien är Agro eller Agrobacterium. Det nya latinska namnet är Rhizobium radiobacter. Har också kallats Agrobacterium radiobacter.

En schematisk bild som visar växter som infekteras av Agrobacterium.

Jordbakterien Agrobacterium kan infektera en växt och orsakar då krongallsjuka. Copyright Gunilla Elam

(uppdaterad 2017-06-12)

Stäng