Välkommen till genteknik.nu

Den här webbplatsen har som mål att beskriva hur bland annat genetik och genteknik fungerar, till exempel hur proteinerna tillverkas i ribosomen (se bilden). Vi hoppas att webbplatsen kommer att vara till nytta för dig som vill veta mer om just genetik och genteknik.

Vi som ger ut webbplatsen är en myndighet som heter Gentekniknämnden. Vårt uppdrag är bland annat att följa genteknikens utveckling och att informera om den.

Vill du höra hur vi låter? Lyssna på P4 Västernorrland. För ett par år sedan var vi Veckans myndighet hos dem.

(uppdaterad 2015-06-23)

I ribosomen tillverkas proteinerna. Det blå mRNA:t fungerar som en mall eller en ritning som beskriver själva proteinet (raden med orangea bollar). De gröna tRNA:na läser av mRNA:t och transporterar rätt aminosyra (varje liten orange boll) till ribosomen (den stora lila strukturen). Det är i själva ribosomen som mRNA:t läses av och proteinet tillverkas. Copyright: Gunilla Elam.

Trisomi

Trisomi är det samma som att ett kromosompar består av tre i stället för två kromosomer.

Vanligen ärver vi människor hälften av våra kromosomer från våra mammor och hälften från våra pappor. Varje kromosom från mamman bildar ett par med motsvarande kromosom från pappan. I bland sorteras kromosomerna på ett felaktigt sätt vid celldelningen. Då kan ett kromosompar helt plötsligt bestå av tre i stället för två kromosomer.

(uppdaterad 2015-07-23)

Kromosomer kan förändras och skadas på olika sätt. Vanligen har till exempel människor två kromosomer av varje sort. En som man fått från sin mamma och en som man har fått från sin pappa. Ibland uppstår fel vid celldelningen så att det i ett kromsompar kan finnas tre kromosomer istället för två. Detta kallas trisomi. Copyright: Gunilla Elam.

Stäng

Diptera

Diptera är en ordning inom klassen insekter. På svenska säger man tvåvingar. Till tvåvingarna tillhör till exempel flugor och myggor.

(uppdaterad 2015-06-23)

Stäng

tRNA eller transport-RNA

Det finns flera sorters RNA. De så kallde tRNA:na (från engelskans transfer RNA) transporterar aminosyror till ribosomen så att nya proteiner kan tillverkas.

(uppdaterad 2015-06-23)

De gröna banden representerar tRNA. De transporterar aminosyror (orangea bollar) till ribosomen. Där läser tRNA:t av mRNA:t (det blå bandet). Copyright: Gunilla Elam.

Stäng

Recessiv

Se Dominant, co-dominant och recessiv.

(uppdaterad 2015-04-07)

Stäng

Co-dominant

Se Dominant, co-dominant och recessiv.

(uppdaterad 2015-04-07)

Stäng

Intron

Intronerna är delar av en gen. De är icke-kodande, det vill säga de innehåller ingen information om hur proteinet, som genen kodar, för ska se ut.

Jämför promotor, exon och terminatorsekvens.

(uppdaterad 2015-04-07)

Stäng

Exon

En gen består av många olika DNA-element (bland annat exoner), som alla behövs för att genen ska fungera. Exonerna är de delar av genen som tillsammans kodar för ett protein. De bildar det mogna mRNA:t.

Jämför promotor, intron och terminatorsekvens.

(uppdaterad 2015-04-07)

Stäng

Terminatorsekvens

Terminator har sitt ursprung i latin och betyder ungefär avsluta. En terminatorsekvens är en DNA-sekvens som avslutar en gen.

(uppdaterad 2015-04-07)

Stäng

Genotyp

En genotyp är en viss genetisk uppsättning. Genotypen påverkar fenotypen.

Jämför AB0-systemet.

(uppdaterad 2015-04-02)

Stäng

Cytoplasma

Cytoplasman är allt som finns innanför cellmembranet, det vill säga innehållet i cellen.

(uppdaterad 2015-04-02)

Stäng

Organell

En organell är en del av en eukaryot cell. Organellen har vanligen ett membran och bildar på så sätt ett utrymme inom cellen. Cellkärnan, mitokondrierna och kloroplasterna är exempel på organeller.

(uppdaterad 2015-04-02)

Stäng

Cisgen

Ordet cisgen används på två sätt:

  • En cisgen kan var en organism som bär på en DNA-bit från en annan indvid inom samma art eller från en art som är sexuellt kompatibel (det vill säga en art som kan korsas in) och som har satts in i arvsmassan (jämför engelskans cisgenic). En cisgen mus är en genmodifierad mus som bär på en gen från en annan mus.
  • Dessutom är själva DNA-biten som satts in en cisgen (jämför engelskans cisgene). Denna DNA-bit ska vara en exakt kopia av ursprungs DNA:t. Det kan vara en gen med alla exoner och introner och dess promotor och terminatorsekvens.

Ordet cis är latin och betyder bland annat “på denna sidan”. I det här sammanhanget blir betydelsen:

  • En gen från samma organism eller art, eller en art som är nära släkt.
  • En organism som bär på en gen från samma organism eller art, eller en art som är nära släkt.

Det finns dessutom något som kallas cisregulatoriskt element (på engelska cis-regulatory elements eller cis-acting elements). Detta är delar av DNA:t som inte kodar för proteiner och som har betydelse för regleringen av gener. De sitter nära eller bredvid generna de reglerar, alltså “på samma sida” som genen de reglerar. Men, de är inte cisgener.

Jämför transgen.

(uppdaterad 2015-04-10)

Stäng

Chimär

Ordet chimär betyder flera olika saker:

  • Chimär kan betyda inbillningsfoster eller hjärnspöke.
  • Chimär är också ett grekiskt sagodjur som är ihopsatt av ett lejon, en get och en drake eller en orm.
  • I biologin och medicinen så används ordet för att beskriva en individ som innhåller celler från två genetiskt olika individer.

I naturen kan en äggcell befruktas av två spermier. Då uppstår en chimär. Ett träd som har ympade grenar är en chimär. En person som har fått ett organ transplanterat är en chimär. När embryonala stamceller sätts in i en balstocyst, som i exemplet med genmodifiering av möss, blir den individ som föds en chimär.

(uppdaterad 2015-04-02)

Stäng

Kodar för

Inom gentekniken används begreppet “kodar för” när man vill beskriva vad en gen gör.

Till exempel “X-genen kodar för X-proteinet som…”. Det är samma sak som att säga “genen X uttrycker proteinet X”.

(uppdaterad 2015-06-23)

Stäng

Heterozygot

Vanligtvis förekommer gener i olika varianter, så kallade alleler. Genen för ärtors form har allelen slät ärta (R) och skrynklig ärta (r).

Många organismer har två kromosmer, en från mamma och en från pappa. Det innebär att varje gen finns i två kopior, en kopia på varje kromosom. En viss ärta kan alltså ha följande allelkombinationer för genen för ärtors form:

  • RR
  • Rr
  • rr

När en viss indvid har samma alleler på båda gen-kopiorna (till exempel RR eller rr) så är den homozygot för just den genen. Har individen istället olika alleler (till exempel Rr) så är den heterozygot för den allelen.

Ett korsningsschema som beskriver hur egenskaperna slät och skrynklig ärvs hos ärtor. Copyright bild: Gunilla Elam

(uppdaterad 2015-03-31)

Stäng

Homozygot

Vanligtvis förekommer gener i olika varianter, så kallade alleler. Genen för ärtors form har allelen slät ärta (R) och skrynklig ärta (r).

Många organismer har två kromosmer, en från mamma och en från pappa. Det innebär att varje gen finns i två kopior, en kopia på varje kromosom. En viss ärta kan alltså ha följande allelkombinationer för genen för ärtors form:

  • RR
  • Rr
  • rr

När en viss indvid har samma alleler på båda gen-kopiorna (till exempel RR eller rr) så är den homozygot för just den genen. Har individen istället olika alleler (till exempel Rr) så är den heterozygot för den allelen.

Ett korsningsschema som beskriver hur egenskaperna slät och skrynklig ärvs hos ärtor. Copyright bild: Gunilla Elam

(uppdaterad 2015-03-31)

Stäng

Transgen

Ordet transgen används på två sätt:

  • En transgen kan var en organism som bär på en främmande DNA-bit som har satts in i arvsmassan (jämför engelskans transgenic). En transgen mus är en genmodifierad mus.
  • Dessutom är den främmande DNA-biten som satts in en transgen (jämför engelskans transgene).

Ordet trans är latin och betyder bland annat “på andra sidan”. I det här sammanhanget blir betydelsen:

  • En gen från en annan organism eller art.
  • En organism som bär på en gen från en annan organism eller art.

Jämför cisgen.

(uppdaterad 2015-04-10)

Stäng

Avel

Inom aveln väljer man ut föräldradjur med önskade egenskaper för att få en population av djur med de önskade egenskaperna. Urvalen av egenskaper och föräldrar görs systematiskt. Man avlar vidare på de ungar som har de önskade egenskaperna.

Egenskaperna som man avlar på kan vara mycket mjölk om det är mjölkor eller en viss pälsfärg om det är hundar.

Man bedriver inte avel på växter. Växter växtförädlas, men principen är den samma som för avel.

(uppdaterad 2015-03-31)

Stäng

Blastocyst

Blastocyster är befruktade äggceller hos däggdjur som har hunnit dela sig några gånger. De är ett mycket tidiga embryon.

(2015-03-31)

Stäng

Jästsvamp

Jästsvampen är en encellig mikroorganism som används som modellorganism i forskningen. Jäst heter Saccharomyces cerevisiae på latin.

(uppdaterad 2015-03-20)

Stäng

Bioteknik

Bioteknik är ett område som innefattar bland annat genteknik. Det är helt enkelt tekniska tillämpningar av biologin. Några andra exempel på bioteknik än genteknik är:

  • Att använda jäst för att baka bröd, brygga öl och tillverka vin.
  • Att använda enzymer i tvättmedel för att bryta ner smuts.
  • Att använda Bt-protein som bekämpningmedel mot insekter.

(uppdaterad 2015-03-19)

 

Stäng

Kromosom

Kromosomen är en struktur i cellen som är uppbyggd av långa dubbelspiraler av DNA. Det är kromosomerna som innehåller arvsmassan.

De 23 kromosomparen ser ut som snörstumpar av olika storlek och form.

Bilden visar de 23 kromosomparen som finns hos människa. Vi kan se att kromosomerna är från en man eftersom par 23 (längst ner till höger) har en lång kromosom (X-kromosomen) och en kort kromosom (Y-kromosomen). En bild på en individs alla kromosomer kallas karyotyp. Foto: Wikimedia Commons, National Human Genome Research Institute

(uppdaterad 2015-03-19)

Stäng

Målorganism (target organism)

Målorganismer är en eller flera arter som en viss behandling är riktad mot. Målorganismer kallas target organism på engelska. Jämför icke-målorganism.

(uppdaterad 2015-02-03)

Stäng

Sjukdomsmodell

En sjukdomsmodell är celler eller djur som används för att studera sjukdomar hos människa. Cellerna eller djuren ska ha motsvarande sjukdom eller mutation som den som man vill studera.

(uppdaterad 2015-07-23)

Stäng

Löpmage

En av de fyra magarna hos idisslande djur som kor. De övriga tre är våm, bladmage och nätmage.

Stäng

Tillväxthormon

Tillväxthormon är ett protein som signalerar åt kroppens olika delar att växa. De människor som bär på en mutation i någon gen som är viktig för tillverkning av hormonet blir bland annat kortväxta.

Mellan åren 1963 och 1985 gavs cirka 27 000 barn runt om i världen tillväxthormon som renats fram från hypofysen hos avlidna människor. Då rapporterades det om några fall i USA där unga vuxna som behandlas med tillväxthormon på 1960-talet drabbats av Creuzfeldt-Jacobs sjukdom. Liksom galna ko-sjukan kan Creuzfeldt-Jacobs sjukdom orsakas av prioner.   Kopplingen till personer som fått tillväxthormon gjorde att man slutade behandla med hormon från hypofysen. Sedan dess har tillväxthormon som produceras av genmodifierade bakterier använts.

 

Stäng

Baspar

I DNA-spiralen bildar nukleotiderna, via kvävebaserna, så kallade baspar. Baspar förkortas bp.

Kvävebasen adenin (A) binder alltid till kvävebasen tymin (T) och bildar basparet A-T. Kvävebasen guanin (G) binder till kvävebasen cytosin (C) och de bildar i sin tur basparet G-C.

(uppdaterad 2015-06-23)

En jämförelse mellan RNA och DNA. RNA är enkelsträngat och DNA dubbelsträngat. De två strängarna i DNA-spiralen binds samman via kvävebaserna. Varje bindning mellan två kvävebaser i DNA-spiralen kallas baspar och är antingen A-T eller G-C. Kvävebasernas kemiska struktur är utritad bredvid RNA- och DNA-molekylerna. Copyright: Gunilla Elam.

Stäng

Biopsi

En biopsi är ett vävnadsprov som tas från kroppen för att undersöka om det till exempel finns några sjukliga förändringar. Biopsier tas både på människor och djur.

(uppdaterad 2014-11-06)

Stäng

Insulin

Insulin är ett enzym som bryter ned socker för att regleringen av socker och fett ska bli rätt. Själva insulinet tillverkas i bukspottskörteln av en speciell typ av celler som heter beta-celler. Hos diabetiker har beta-cellerna tagit skada och inget eller lite insulin produceras beroende på vilken typ av diabetes man har.

Under lång tid behandlades diabetiker med insulin från gris. År 1987 lyckades forskaren Herbert Boyer att transformera E. coli med den mänskliga genen för insulin. Bakterierna framställde kopior av mänskligt insulin.

(uppdaterad 2014-09-22)

Stäng

Vektor

Vektorer är bärar- eller transportmolekyler som används som redskap inom gentekniken för att transportera DNA in i en cell. Virus och plasmider (små cirkulära DNA-molekyler som finns i många bakterier) används som vektorer.

Ordet vektor används också för att beskriva smittbärande insekter, till exempel är malariamyggan en vektor för malariaparasiten.

(uppdaterad 2014-09-22)

Stäng

RNA

RNA är en förkortning av ribonukleinsyra (ursprungligen från engelskans ribonucleic acid). Det är det kemiska ämnet (molekylen) som bland annat fungerar som en budbärare mellan arvsanlagen (generna) och de proteiner som generna kodar för.

(uppdaterad 2015-06-23)

Så här ser RNA och DNA ut. RNA:t är den enkelsträngade molekylen till vänster. Copyright: Gunilla Elam.

Stäng

Gen

En gen är en bit av arvsmassan. Ofta beskriver en gen ett protein, men det finns gener som ger upphov till RNA som inte översätts till proteiner.

Genen är den delen av DNA-molekylen som beskriver en RNA-molekyl. Till genen räknas också omkringliggande DNA-sekvenser som styr hur och när genen används.

Ett exempel på en gen som kodar för ett protein. Copyright: Gunilla Elam.

Hos människan finns en gen som heter ABO blood group (transferase A, alpha 1-3-N-acetylgalactosaminyltransferase; transferase B, alpha 1-3-galactosyltransferase). Det långa och krångliga namnet brukar förkortas ABO. Denna gen kodar eller beskriver ett protein som heter Histo-blood group ABO system transferase. Genen finns i tre olika vaianter eller alleler. Beroende på vilka alleler vi bär på kan vi få blodgruppen A, B, 0 eller AB. Blodgrupperna är egenskaperna i detta exempel.

(uppdaterad 2015-06-23)

Stäng

Diagnos

En betydelse av ordet diagnos är att fastställa och bestämma en sjukdom.

(uppdaterad 2015-04-07)

Stäng

Evolution

Evolution betyder utveckling. När man använder begreppet evolution inom biologin så brukar man tänka på de förändringar som sker hos en art över tid.

(uppdaterad 2014-08-13)

Stäng

Makroskopisk

Makroskopisk är det samma som synlig för blotta ögat.

(uppdaterad 2014-08-13)

Stäng

Protozoer

Protozoer kallas ibland urdjur. Det är en grupp av encelliga eukaryota organismer. Amöbor, toffeldjur och ciliater är exempel på protozoer.

(uppdaterad 2014-09-22)

Stäng

Svampar

Svampar utgör ett eget rike bland levande organismer. Detta rike kalls Fungi på latin. De kan vara encelliga som till exempel jästsvampar eller flercelliga som till exempel kantareller.

Svampar är eukaryoter som har cellväggar precis som växter, men de saknar fotosyntes. Precis som djur är svampar heterotrofer, det vill säga de måste ta upp organiska ämnen, till exempel socker, för att få i sig energi.

(uppdaterad 2014-08-13)

Stäng

Alger

Alger är, precis som växter, fotosyntetiserande eukaryota organismer. De allra flesta arterna finns i vatten. Alger kan vara encelliga som diatomer eller flercelliga som kelp.

(uppdaterad 2015-06-23)

Stäng

Organism

En organism är en levande varelse med en egen ämnesomsättning, till exempel en växt, ett djur eller en bakterie.

(uppdaterad 2014-09-22)

Stäng

Rekombinant DNA

Samma sak som hybridnukleinsyra. Det innebär att DNA från olika individer eller arter sätts samman, till exempel när man modifierat en växt med en gen och den genen blivit en del av växtens arvsmassa.

Stäng

Resistensgen

En resistensgen är en gen som gör en cell eller hel organism motståndskraftig mot gifter, sjukdomar, antibiotika etc. Själva ordet resistens betyder motståndskraft.

(uppdaterad 2015-02-03)

Stäng

Mitokondrier och mitokondrie-DNA

Mitokondrier är små organeller eller rum som bland annat producerar energi i till exempel växt- och djurceller.

Mitokondrie-DNA är den arvsmassa som finns i mitokondrierna. Eftersom nästan inga mitokondrier kommer från en spermie eller ett pollenkorn till det befruktade ägget så ärver ett barn, en djurunge eller en växt allt sådant DNA från sin mamma. Det finns vissa undantag, till exempel gruka där mitkondrierna kommer från pollenet.

(uppdaterad 2014-09-29)

Stäng

GMO

GMO är en förkortning av genetiskt modifierad organism. Vanligtvis använt om en levande organism som tillförts en eller flera nya DNA-sekvenser. I GMO-lagstiftningen är även en organism som modifierats med hjälp av mutationsframkallande ämnen en GMO, men den undantas lagstiftningen.

Många nya tekniker för att modifiera arvsmassan har utvecklats. I vissa fall är det oklart om en viss teknik leder till en GMO som ska regleras eller inte. Detta utreds för närvarande inom EU.

GMM är en förkortning av genetiskt modifierad mikroorganism.

GM-gröda är en förkortning av genetiskt modifierad gröda.

(uppdaterad 2014-07-08)

 

Stäng

Fosterdiagnostik

Fosterdiagnostik är ett gemensamt begrepp för undersökningar av ett fosters hälsa. Alla blivande mammor informeras idag om möjligheten till fosterdiagnostik, som kan ske med olika metoder. Vid den rutinmässiga ultraljudsundersökningen, som i första hand är till för bestämning av graviditetslängden, kan också tecken på vissa missbildningar och kromosomavvikelser observeras. Om modern önskar riskskattning för kromosomavvikelse kombineras ultraljudet med analyser av blodprover från mamman. Om man misstänker kromosomavvikelser eller missbildningar erbjuds fortsatt undersökning med prov från fostervattnet eller moderkakan som möjliggör kromosomanalys av fostrets celler.

(uppdaterad 2014-07-08)

 

Stäng

Forskningsetisk nämnd

Sedan 2004 finns det en lag (SFS 2003:460) som innebär att i stort sett all forskning med människor ska granskas av en etikprövningsnämnd. Det finns sex regionala nämnder och en central nämnd som prövar sådan forskning. Den centrala nämnden är en överklagandeinstans. Nämnderna är självständiga myndigheter och de regionala har tio erfarna forskare samt fem allmänrepresentanter som ledamöter. Ordföranden är en erfaren domare. Nämnden ska väga nyttan med forskningen mot olika tänkbara risker och obehag. Se vidare www. epn.se.

(uppdaterad 2014-07-08)

Stäng

Artikel 30-kommittén

I artikel 30-kommittén utbyter EU-kommissionen och medlemsländerna information och erfarenheter i till exempel frågor som handlar om att förebygga risker som rör genetiskt modifierade organismer (GMO).

Här sker också omröstningen bland medlemsländerna när kommissionen lägger fram ett förslag om att godkänna en viss GMO. Det gäller bara om ansökan lämnats in under direktivet 2001/18/EG om avsiktlig utsättning i miljön. Har ansökan lämnats in under förordningen (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder sker omröstningen i Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa (SKLD).

(uppdaterad 2014-10-30)

Stäng

Dominant, co-dominant och recessiv

En viss gen kan förekomma i olika former, så kallade alleler. Ett barn ärver en allel från mamman och en från pappan. Dessa alleler förhåller sig till varandra på olika sätt.

Den ena allelen kan vara dominant över den andra. Det betyder att den dominanta allelens egenskap döljer den andra allelens egenskap.  Allelen för runda ärtor är till exempel dominant över allelen för skrynkliga ärtor. Om en ärtplanta bär på en allel för runda ärtor och en för skrynkliga så kommer alla ärtor att bli runda.

Recessiva allelers egenskaper döljs av de dominanta allelerna. Allelen för skrynkliga ärtor är recessiv. För att ärtorna ska bli skrynkliga måste båda allerna vara av den skrynkliga sorten.

Ett korsningsschema som beskriver hur egenskaperna slät och skrynklig ärvs hos ärtor. Allelen R ger släta ärtor och är dominant över allelen r, som ger skrynkliga ärtor. Copyright bild: Gunilla Elam

I vissa fall är allelerna co-dominanta, det vill säga ingen allel är dominant över den andra. Till exempel så är allelen för blodgrupp A co-dominant med allelen för blodgrupp B. Om en person bär på både A- och B-allelen så får den personen blodgrupp AB.

(uppdaterad 2015-04-07)

Stäng

Proteiner

Proteiner är molekyler som består av byggstenar som kallas aminosyror. De beskrivs av arvsmassan eller DNA:t.

Proteiner har många olika funktioner i organismer, till exempel transporterar de molekyler, utför kemiska processer och bygger upp membran. Några exempel på proteiner är hemoglobin, som transporterar syre, fotosystem II, som omvandlar solljus till energi, och stavarna och tapparna i ögat som gör att vi kan se.

(uppdaterad 2015-06-23)

Från gen till protein.

Från gen till protein. Copyright bild: Gunilla Elam

Stäng

Directorates-General, DG

EU-kommissionen är organiserad i flera olika avdelningar till exempel generaldirektoraten (GD eller Directorates-General, DG). Varje direktorat leds av en kommissionär och är ansvarigt för ett visst politikområde.

DG Santé eller bara Santé är generaldirektoratet för hälso- och konsumentfrågor. Det har bland annat hand om frågor som rör GMO. DG ENVI är generaldirektoratet för miljö.

(uppdaterad 2014-12-17)

Stäng

DG Santé

DG Santé är generaldirektoratet för hälso- och konsumentfrågor inom EU-kommissionen, och har bland annat ansvaret för GMO-frågor. Fram tills 31 december 2014 heter motsvarade generaldirektorat DG SANCO.

EU-kommissionen är organiserad i flera olika avdelningar, till exempel generaldirektoraten (GD). Varje GD är ansvarigt för ett visst politikområde.

(uppdaterad 2014-12-17)

Stäng

Generaldirektorat, GD eller DG

EU kommissionen är organiserad i flera olika avdelningar till exempel generaldirektoraten (GD eller Directorates-General, DG). Varje GD är ansvarigt för ett visst politikområde.

DG SANTE eller bara SANTE är generaldirektoratet för hälso- och livsmedelsfrågor. Det har hand om frågor som rör GMO. DG ENV är generaldirektoratet för miljö.

(uppdaterad 2015-07-27)

Stäng

SKLD

SKLD är en förkortning av Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.  Inom SKLD behandlas alla frågor som har med livsmedelskedjan att göra, från djurhälsan på gården till produkterna på konsumenternas bord. I SKLD:s uppdrag ingår frågor som rör GMO. Bland annat är det i SKLD som medlemsländerna  röstar när kommissionen lägger fram ett förslag om att godkänna en viss GM-gröda för till exempel import och bearbetning. Det gäller bara om ansökan lämnats in under förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder. Har ansökan lämnats in under direktiv 2001/18/EG om avsiktlig utsättning av GMO i miljön sker omröstningen i artikel 30-kommittén .

(uppdaterad 2014-09-22)

Stäng

Vaccin

Vaccin är ett ämne som liknar ett smittämne (till exempel virus) och som sprutas in i kroppen. Genom att immunförsvaret reagerar mot vaccinet kan man bli immun mot smittämnet, eftersom immunförsvaret är förberett.

(uppdaterad 2014-07-08)

Stäng

Rapid Trait Development System (RTDS)

RTDS är en teknik som utvecklats av företaget Cibus och som används för att skapa enstaka mutationer på en på förhand bestämd plats i arvsmassan. I USA anses tekniken inte leda till en GMO som ska regleras. Inom EU utreds frågan.

Stäng

Sekvensbestämning

Vid sekvensbestämning tar man reda på vilka nukleotider som finns i en DNA eller RNA-molekyl och i vilken ordning de sitter. Det går också att sekvensbestämma ett protein. Ibland används även ordet sekvensering.

(uppdaterad 2014-08-18)

Stäng

Sekvens

I molekylärbiologin menar man vanligtvis ordningsföljden av byggstenarna i en molekyl när man pratar om en molekyls sekvens. Ofta är det DNA-sekvensen som beskrivs, det vill säga ordningsföljden av kvävebaserna (A, T, G och C) i en DNA-molekyl. Ibland talar man om proteinsekvensen, det vill säga i vilken ordning aminosyrorna sitter i ett protein.

(uppdaterad 2014-08-18)

Stäng

Ribosom

Ribosomerna kan beskrivas som cellens proteinfabriker.

I ribosomerna översätts (translateras) mRNA till proteiner. Translationen sker i cellerna men utanför själva cellkärnan. Ribosomerna består av rRNA (ribosomalt RNA, som är annorlunda än mRNA) och speciella ribosom-proteiner.

(uppdaterat 2015-06-23)

Ribosom, protein, aminosyror, tRNA och mRNA. Copyright: Gunilla Elam.

Stäng

Resistens

Resistens betyder motståndskraft. När en organism sägs vara resistent mot något så är den motståndskraftig eller okänslig mot till exempel gifter, sjukdomar och antibiotika.

(uppdaterad 2015-02-03)

Stäng

Transformation

Transformation är det begrepp inom gentekniken som beskriver hur man föra in en ny gen eller DNA-bit i en cell.

(uppdaterad 2015-03-20)

Stäng

Stamceller

Stamceller är ospecialiserade celler som kan genomgå ett obegränsat antal celldelningar och har förmågan att utvecklas till olika celltyper. Stamceller är ursprunget till alla celler i kroppen. Genom delning ger stamceller upphov till nya stamceller. De utvecklas till alla typer av celler som finns i kroppen.

(uppdaterad 2014-09-25)

Stäng

nptII-gen

Neomycin phosphotransferase II- eller nptII-genen är en gen som producerar ett protein som ger resistens mot bland annat antibiotikan kanamycin.

(uppdaterad 2015-02-03)

Stäng

Mutation

Mutationer är det samma förändringar i DNA-sekvensen. En del mutationer är tysta, det vill säga mutationen innebär ingen egentlig förändring. Andra mutationer kan bilda nya egenskaper till exempel fyllda blommor eller albinism.

Förändringen kan ske i enstaka nukleotider som byts ut, försvinner eller tillkommer. Dessa kallas punktmutationer. Vid vissa kromosomförändringar kan hela segment av DNA försvinna (deletion), uppstå i flera kopior (duplikation), kopieras och sättas in på annan plats i genomet (insertion) och vändas upp och ned (inverteras). Delar från olika kromosomer kan byta plats med varnadra. Det kallas translokation. Till mutationer räknas ibland förändringar i kromosomtal.

(uppdaterad 2015-02-03)

Stäng

Mikroorganism

Mikroorganismer är mycket små levande varelser som man vanligtvis behöver mikroskop för att kunna se. Oftast består en mikroorganism av en enda cell.  Till mikroorganismerna räknas bakterier, arkéer eller arkebakterier, encelliga djur som amöbor och ciliater och encelliga alger. Svampar räknas som mikroorganismer så länge de lever som enstaka celler eller som trådar av celler, som i mögel. Mikroorganismer kallas också mikrober.

(uppdaterad 2014-08-18)

Stäng

Promotor

En promotor är en styrsekvens. Den är en del av genen och sitter precis före det område som kommer att ge upphov till RNA. Promotorn har stor betydelse för om och hur mycket genen ska användas. Detta sker genom att olika proteiner binder till promotorn och startar, stänger av, gasar eller bromsar processen.

(uppdaterad 2015-02-03)

Stäng

Prokaryot

Prokaryoter är en grupp av organismer, till exempel bakterier, som saknar det kärnmembran som omsluter eukaryota organismers kärn-DNA. Ordet härstammar från grekiskans pro som betyder före och karyon som betyder kärna.

(uppdaterad 2014-08-25)

Stäng

Plasmid

Plasmider är små cirkulära DNA-molekyler som finns i många bakterier. De används som verktyg inom molekylärbiologin, till exempel vid kloning av gener. När plasmiderna används vid kloning kallas de också för vektorer.

(uppdaterad 2014-09-22)

Stäng

Pesticid

Pesticid är ett gemensamt nämn för alla bekämpningsmedel mot skadedjur (oftast insekter), svampar och ogräs.

(uppdaterad 2015-02-03)

Stäng

PCR

PCR är en förkortning av engelskans Polymerase Chain Reaction. Det är en metod där en del av en DNA-molekyl kan kopieras för att få mängder av kopior.

En översiktsbild som beskriver PCR. Längst till vänster finns en bit ljusblått DNA, till exempel en gen. Med hjälp av de korta, orangea, DNA-snuttarna (så kallade primrar) kan man kopiera upp massor av kopior av den urspungliga DNA-biten. I detta exempel har urspungs-DNA:t kopierats från ett orginal till 16 kopior (längst till höger). I verkligenhet börjar man med många fler orginal och slutar när man har miljontals kopior. Copyright bild: Gunilla Elam

(uppdaterad 2015-03-19)

Stäng

Patogen

En patogen är en organism som orsakar en sjukdom.

(uppdaterad 2015-02-03)

Stäng

Nya tekniker

Nya tekniker är en grupp tekniker som används för att skapa förändringar i arvsmassan och som inte fanns när EU-lagstiftningen rörande GMO togs fram. Åtta av dessa nya tekniker finns på en särskild lista som en arbetsgrupp inom EU (The New Techniques Working Group of the Commission) började arbeta med 2008. Tanken vara att ta beslut om dessa åtta tekniker leder till GMO som ska regleras eller ej.

(uppdaterad 2015-02-03)

Stäng

Nukleotid

Nukleotider är byggstenarna i DNA och RNA. En nukleotid består av en kvävebas, ett socker och en eller flera fosfatgrupper. I DNA och RNA är det alltid en fosfatgrupp. I DNA är sockret deoxyribos och i RNA ribos. Kvävebaserna i DNA heter adenin (A), tymin (T), cytosin (C) och guanin (G). I RNA finns adenin, guanin, cytosin och uracil (U).

När nukleotiderna länkas samman som i DNA och RNA kallas molekylen en nukleinsyra.

 (uppdaterad 2014-10-01)

 

Stäng

Kultivar

Växter delas in i arter och dessa arter kan i sin tur delas in i olika undergrupper, till exempel ekotyper. En annan sådan indelning av undergrupper är kultivar.

En kultivar är vanligtvis framtagen av människor via växtförädling. Av växten backtrav finns det många olika ekotyper som har samlats in i hela världen. Medan till exempel växtförädlare har tagit fram många olika sorter eller kultivarer av tehybridrosor.

(uppdaterad 2015-02-03)

Stäng

Lepidoptera

Lepidoptera är en av ordningarna inom klassen insekter. På svenska säger man ordningen fjärilar.

(uppdaterad 2015-02-03)

Stäng

CRISPR

CRISPR är en teknik som används för att göra riktade förändringar i arvsmassan. Ordet CRISPR är en förkortning av Clustered Regularly Interspaced Short Palindromic Repeats. Tekniken bygger på en metod som många bakterier använder sig av för att skydda sig mot till exempel virusangrepp.

Först binder en målsökande RNA-molekyl till en specifik del i virusets arvsmassa. Sedan klipper ett enzym, som kallas Cas9, itu arvsmassan bredvid den plats i där RNA-molekylen har bundit. På detta sätt oskadliggörs viruset. Detta system används i en modifierad form för att på olika sätt förändra arvsmassan i en rad olika organismer, allt från bakterier till växter.

(uppdaterad 2015-06-23)

Stäng

Herbicidtolerant gröda

En herbicidtolerant gröda tål ogräsbekämpningsmedel, till exempel ogräsbekämpningsmedel som innehåller glyfosat eller glufosinatammonium. Herbicidtoleranta grödor kan fås med hjälp av genmodifiering eller växtförädling.

(uppdaterad 2015-02-03)

Stäng

Herbicid

Herbicid är det samma som ogräsbekämpningsmedel.

(uppdaterad 2015-02-03)

Stäng

Hektar

Hektar är en ytenhet som förkortas Ha. 1 Ha = 10 000 m2.

(uppdaterad 2015-07-27)

Stäng

Ha

Hektar är en ytenhet som förkortas Ha. 1 Ha = 10 000 m2.

(uppdaterad 2015-07-27)

Stäng

Könsceller

Könsceller kallas också gameter. Hos djur, inklusive människan, är en könscell antingen en äggcell eller en spermie.

Samma sak gäller växter, där spermiecellerna finns i pollenkornen på toppen av ståndarna och äggcellen i pistillen.

Celler som inte är könsceller kallas somatiska celler eller kroppsceller.

En mänsklig könscell innehåller bortåt 1,8 meter DNA och en somatisk cell dubbelt så mycket. Det är omöjligt att exakt säga hur många celler en människokropp består av, men enligt beräkningar är det i storleksordningen 37 biljoner, alltså 37 000 000 000 000.

(uppdaterad 2015-07-15)

Stäng

Konventionell växtförädling

Förädlingsmetoder som inte innefattar genmodifiering, till exempel korsningar, massurval, mutationsförädling och kromosomfördubbling.

(uppdaterad 2015-02-03)

Stäng

Kloroplast

Kloroplaster är så kallad organeller (del av, eller ett rum, i celler) hos växter, alger och cyanobakterier. I kloroplasten sker fotosyntesen. Kloroplaster innehåller också arvsmassa.

(uppdaterad 2015-06-23)

Stäng

Kloning

Kloning innebär att man skapar en identisk kopia av något. Grunddefinitionen av kloning inom biologin är att skapa en population av genetiskt identiska individer.

Genom att ta sticklingar från en viss växt så klonas just den växten, till exempel så har man klonat en pelargon när man tar sticklingar från den. Bakterie- och jästceller som delar sig är varandras kloner. Inom gentekniken kan man klona en viss gen eller DNA-bit genom att isolera just den biten och sedan föröka upp den.

(uppdaterad 2014-09-22)

Stäng

Karotenoider

Karotenoider är en grupp av molekyler eller pigment som produceras av fotosyntetiserande organismer, till exempel växter. De är antioxidanter. Från karotenoider får man vitamin A. I växter skyddar karotenoiderna kloroplasterna från negativa effekter från fotosyntesen. Dessutom ger karotenoider gula, orangea och röda färger till växter.

(uppdaterad 2015-06-23)

Stäng

Joint Research Center, JRC

JRC eller Gemensamma forskningscentret är ett Generaldirektorat inom EU-kommissionen. Det tar fram vetenskapliga underlag till kommissionen, och är alltså inte ansvarigt för ett politikområde.

(uppdaterad 2015-07-27)

Stäng

Insekticid

Insekticider är ämnen som dödar insekter eller stör deras tillväxt och utveckling.

(uppdaterad 2015-02-03)

Stäng

Insekter

Insekter är en klass inom leddjuren och den mest artrika gruppen bland landdjur. Här finns till exempel fjärilar, skalbaggar, myror och sländor. Fullt utvecklade insekter har inte mer än tre benpar. Den som forskar på insekter kallas entomolog och forskningsområdet kallas entomolgi.

Kvalster och spindlar är inte insekter. De är spindeldjur och har fyra benpar.

En bra minnesregel för att skilja mellan insekter och spindeldjur är ramsan som många Mullebarn har lärt sig genom åren:

“Spindelmor har åtta ben

Sex har mamma myra…”

(uppdaterad 2015-02-03)

Stäng

Inducerade pluripotenta stamceller

Inducerade pluripotenta stamceller eller iPS är specialiserade celler som omprogrammerats till stamceller.

Modifieringen sker genom att fyra gener förändrats. iPS kan i sin tur utvecklas till olika typer av celler. Än så länge är detta en metod som forskare använder sig av i sina laboratorium för att bättre förstå celler och sjukdomar.

(uppdaterad 2015-02-03)

Stäng

Immunförsvar

Djur och människor har ett system för att skydda sig mot till exempel virus och bakterier som kallas immunsystemet. Det bygger på att kroppen känner igen (med hjälp av antikroppar) ett främmande protein (antigen) och oskadliggör det.

Växter har också sätt att skydda sig mot sjukdomar, men det fungerar annorlunda än hos djur och människor.

Hos människor och djur finns dels det medfödda immunsystemet och det som utvecklas med tiden. Ett sätt att utveckla immunförsvaret är vaccinering.

(uppdaterad 2015-02-03)

Stäng

Icke-målorganism (non-target organism)

Målorganismer är en eller flera arter som en viss behandling är riktad mot. En icke-målorganism är alltså den eller de arter som nyss nämnda behandling inte är riktad mot. Icke-målorgansimer kallas non-target organism på engelska.

En icke-målorganism kan bli påverkad eller inte av behandlingen.

Till exempel, vissa insekter ses som skadeinsekter och de är målorganismer för bekämpningsmedel. Andra insekter anses inte vara skadeinsekter och de är alltså inte målorganismer. Vissa bekämpningsmedel är mer specifika och drabbar i huvudsak målorganismerna. Andra bekämpningsmedel kan drabba både målorganismerna och icke-målorganismerna.

(uppdaterad 2015-02-03)

Stäng

Gamet

Gameter är ett annat ord för könsceller, det vill säga spermier och äggceller. Alla andra celler är somatiska celler.

(uppdaterad 2015-07-15)

Stäng

Somatisk cell

De somatiska cellerna är alla celler i djur och människa som inte är könsceller.

En mänsklig könscell innehåller bortåt 1,8 meter DNA och en somatisk cell dubbelt så mycket. Det är omöjligt att exakt säga hur många celler en människokropp består av, men enligt beräkningar är det i storleksordningen 37 biljoner, alltså 37 000 000 000 000.

(uppdaterad 2015-07-15)

Stäng

DNA-sträng

DNA-molekylen ser ut som en lång tråd. Den består av två DNA-strängar som binder till varandra och bildar en dubbel-spiral. Dubbelspiralen bygger tillsammans med andra molekyler upp kromosomerna.

(uppdaterade 2014-09-22)

Stäng

Fältförsök

Fältförsök är test av nya grödor eller andra levande organismer under naturliga betingelser. Till exempel odlas nya grödor på mindre arealer för att studera hur de fungerar under normala omständigheter på åkern.

(uppdaterad 2015-01-29)

Stäng

Ekotyp

En och samma art kan finns på olika platser, till exempel på en ö respektive på fastlandet, i olika världsdelar, i en dal och på en bergstopp. Arten har anpassat sig till dessa olika miljöer och ekologiska nischer. De olika anpassningarna gör att de är lite olika, det vill säga de är olika ekotyper. Om dessa skillnader blir tillräckligt stora eller många kan man tala om olika arter istället för olika ekotyper.

(uppdaterad 2015-01-29)

Stäng

EFSA

EFSA är den Europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten (European Food Safety Authority). EFSA är uppdelat i ett antal grupper, så kallade paneler. Det finns en GMO-panel som utvärderar genmodifierade organismer som regleras av EU-lagarna 2001/18/EG och (EG) nr 1829/2003.

(uppdaterad 2015-01-29)

Stäng

DNA

DNA är en nukleinsyra och förkortningen står för deoxyribonukleinsyra (ursprungligen från engelskans deoxyribonucleic acid). Det engelska ordet för syra är acid och i Sverige använder vi den engelska förkortningen. Annars skulle det inte förkortas DNA utan DNS där s står för syra.

DNA är det kemiska ämnet (molekylen) som bär arvsanlagen (generna).

(uppdaterad 2015-07-15)

Stäng

Entomologi

Entomologi är läran om insekter.

(uppdaterad 2015-01-29)

Stäng

Gelelektrofores

Elektrofores är ett sätt att sortera laddade molekyler i storleksordning med hjälp av elektricitet. I gelelektrofores gjuter man ett block av gelé. Geléblocket läggs i en buffert och en elektrisk spänning tillsätts. Med hjälp av geléblocket och elektricitet kan molekyler (till exempel DNA, RNA och proteiner) sorteras. De sorterade molekylerna kan sedan analyseras i detalj.

(uppdaterad 2015-07-27)

Stäng

Genomik

Genomik är ett fält inom molekylärbiologin där man analyserar hela arvsmassan hos en organism. Inom genomiken sekvensbestämmer man DNA:t. Man tar också reda på vilka delar av DNA-molekylen som är gener och vilka delar som är så kallade icke-kodande DNA.

Från gen till protein.

Från gen till protein. Copyright bild: Gunilla Elam

(uppdaterad 2015-01-29)

Stäng

Fosfat

Fosfat är en molekyl eller jon som består av grundämnena fosfor (P) och syre (O2). Beroende på vilket pH eller surhetsgrad som finns i miljön eller lösningen kan fosfatjonen ha olika kemiska formler, till exempel (PO4)3-, (HPO4)2-, H2PO4-. Fosfat är en av de molekyler som bygger upp DNA.

(uppdaterad 2015-01-29)

Stäng

Foder

Foder är det samma som mat till djur. Kallas vanligen feed på engelska.

(uppdaterad 2015-01-29)

Stäng

Fleromättade fettsyror

Fettsyror är byggstenar för fetter och oljor. Det finns tre huvudgrupper av fettsyror, mättade, enkelomättade och fleromättade:

  • En mättad fettsyra är mättad med väteatomer och har bara enkelbindningar.
  • En enkelomättad fettsyra saknar ett par väteatomer och har istället en dubbelbindning mellan två kolatomer.
  • En fleromättad fettsyra har två eller flera dubbelbindningar och därmed ännu färre väteatomer.

Transfettsyror är omättade fettsyror som till utseende och funktion liknar mättade fettsyror.

(uppdaterad 2015-03-20)

Stäng

Flavonoider

Flavonoider är en grupp av molekyler som är vanligt förekommande i växter. De ger bland annat växterna sin färg.

(uppdaterad 2015-01-29)

Stäng

Fettsyror

Fettsyror är byggstenar för fetter och oljor. Det finns tre huvudgrupper av fettsyror, mättade, enkelomättade och fleromättade:

  • En mättad fettsyra är mättad med väteatomer och har bara enkelbindningar.
  • En enkelomättad fettsyra saknar ett par väteatomer och har istället en dubbelbindning mellan två kolatomer.
  • En fleromättad fettsyra har två eller flera dubbelbindningar och därmed ännu färre väteatomer.

Transfettsyror är omättade fettsyror som till utseende och funktion liknar mättade fettsyror.

(uppdaterad 2015-03-20)

Stäng

Eukaryot

En eukaryot organism är en organism vars DNA finns inuti en cellkärna, det vill säga växter, djur, människor, svampar och protozoer. Ordet kommer från grekiskans eu som betyder äkta och karyon som betyder kärna.

(uppdaterad 2015-06-23)

Stäng

Escherichia coli (kolibakterie eller E. coli bakterie)

En vanligt förekommande bakterie som bland annat finns i människors och djurs tarmflora. Speciella varianter av bakterien kan orsaka magsjuka respektive urinvägsinfektion. Används flitigt inom molekylärbiologin, till exempel för att få fram plasmider (små, cirkulära DNA-molekyler) eller protein.

(uppdaterad 2014-08-22)

Stäng

ERA

ERA är en förkortning av environmental risk assessment, det vill säga riskbedömning av sådant som kan påverka miljön.

(uppdaterad 2015-03-20)

Stäng

EPSPS-genen

EPSP-syntas är ett enzym som är viktigt för produktionen av vissa aminosyror. Detta enzym kodas av EPSPS-genen.

Ämnet glyfosat, som är det aktiva ämnet i vissa ogräsbekämpningsmedel, stoppar funktionen hos EPSP-syntas, vilket leder till att vissa aminosyror inte bildas och att växten så småningom dör.

Vissa mikroorganismer har en form av EPSP-syntas som inte påverkas av glyfosat. I vissa typer av herbicidtoleranta grödor har man tillfört en EPSPS-gen från sådana mikroorganismer, vilket gör att bildandet av aminosyror fungerar normalt även om man besprutar växten med glyfosat.

(uppdaterad 2015-02-03)

Stäng

Enzym

Enzymer är proteiner som utför (katalyserar) kemiska reaktioner. Till exempel så är alla de proteiner som utför olika steg i ämnesomsättningen enzymer.

(uppdaterad 2015-06-23)

Stäng

Embryonal stamcell

En stamcell är en cell som ständigt delar sig och som i princip kan ge upphov till alla olika slags celler i kroppen. En embryonal stamcell kommer från det tidiga eller så kallade odifferentierade embryot.

Stamceller_def_11_stamcell2

(uppdaterad 2015-01-29)

Stäng

Genetiska fingeravtryck

Genetiska fingeravtryck är en gemensam beskrivning av de metoder som används när man jämför DNA-molekyler för att bestämma om två prover kommer från samma eller olika individer (eller arter).

Ett barn får hälften av sina arvsanlag från mamman och häften från pappan. Med hjälp av genetiska fingeravtryck kan man avgöra faderskapsfrågor både hos människor och djur. De genetiska fingeravtrycken kan användas för att binda en brottsling till en brottsplats (om det finns DNA-spår).

(uppdaterad 2015-07-27)

Stäng

Genbibliotek

I ett gen- eller DNA-bibliotek sparas hela eller delar av arvsmassor genom att till exempel klippa sönder DNA i överlappande korta snuttar så kallade fragment som sätts in i en så kallad plasmid (en cirkulär DNA-molekyl). Genbibliotek används till exempel när man vill isolera en ännu okänd gen eller kartlägga och sekvensera arvsmassor. Det finns olika typer av genbibliotek, till exempel EST-bibliotek, cDNA-bibliotek, genom-bibliotek. Biblioteken brukar representera en hel art, en viss ekotyp eller en viss del av en art (till exempel ett blad).

(uppdaterad 2015-07-27)

 

Stäng

Genom

En organisms genom är dess totala mängd av genetiskt material eller dess hela uppsättning av arvsanlag. Alla organismer med en cellkärna har majoriteten av sin arvsmassa där, men det finns även lite arvsmassa i mitokondrierna. Organismer som har kloroplaster, till exempel växter, har även arvsmassa där.

(uppdaterad 2015-01-29)

Stäng

Genmodifiering eller genmanipulation

Vid genmanipulation eller genmodifiering förändras arvsanlagen. En ny gen kan sättas in, men det kan också vara så att en vis gen stängs av. Genmanipulation och genmodifiering används synonymt. Inom forskning och i textböcker är begreppen genmanipulerad och genmodifierad vidare än i lagstiftningen. I miljöbalken (1998:808 ) står det:

”Med genetiskt modifierad organism avses en organism där det genetiska materialet har ändrats på ett sätt som inte inträffar naturligt genom parning eller naturlig rekombination.”

(uppdaterad 2014-08-22)

 

Stäng

Genetik

Genetik är det samma som ärftlighetslära.

(uppdaterad 2014-08-13)

Stäng

Genbank

En genbank kan vara många olika saker, men det som är gemensamt är att det är ett sätt att bevara det vi människor anser vara genetisk mångfald:

  • Det kan vara en plats (annan än den naturliga miljön) där levande växter och djur bevaras, till exempel botaniska trädgårdar, klonarkiv på museer och djurparker.
  • Det kan vara samlingar av växter och frön.

Dessa skapas för att bevara en stor mångfald av till exempel olika varianter och sorter av de grödor som används i jordbruket, och av grödornas vilda släktingar. För svenska lantraser finns det så kallade genbanksbesättningar, där djurägarna har olika djur som förr vara vanliga i det svenska jordbruket (till exempel gutefår).

(uppdaterad 2015-07-27)

Stäng

GM-gröda

GM-gröda är en förkortning av genetiskt modifierad gröda. Jämför GMO.

(uppdaterad 2015-01-29)

Stäng

GMM

GMM är en förkortning av genetiskt modifierad mikroorganism. Jämför GMO.

(uppdaterad 2015-01-29)

Stäng

Glyfosat

Glyfosat är den verksamma beståndsdelen i vissa ogräsbekämpningsmedel, till exempel Roundup, Envision och Rambo Bio Spray. Glyfosat stör produktionen av vissa amminosyror, vilket leder till att växten dör.

Europeiska kommissionen eller EU-kommissionen har en databas över verksamma substanser. Där kan man hitta mer information om glyfosat.

(uppdaterad 2015-07-10)

Stäng

Glufosinatammonium

Glufosinatammonium är den verksamma beståndsdelen i vissa ogräsbekämpningsmedel, till exempel Basta och Liberty. Glufosinatammonium förstör kloroplasterna och därmed fotosyntesen, vilket leder till att växten dör.

Europeiska kommissionen eller EU-kommissionen har en databas över verksamma substanser. Där kan man hitta mer information om glufosinatammonium.

(uppdaterad 2015-07-10)

Stäng

Genvariant

Många gener finns i olika former eller varianter. Genvarianter kallas alleler.

(uppdaterad 2015-07-27)

Stäng

Genuttryck

Genuttryck är den processen som omvandlar informationen i en gen till en produkt, till exempel RNA eller protein.

Från gen till protein.

Från gen till protein. När genen kopieras till ett RNA och vidare till ett protein säger man att genen uttrycks. Vi har ett genuttryck. Copyright bild: Gunilla Elam

(uppdaterad 2015-01-29)

Stäng

Gentest

Ett gentest är ett test för att undersöka vilken variant (allel) en individ har av en gen eller vilken genetisk förändring (mutation) som finns i arvsmassan.

(uppdaterad 2015-01-29)

Stäng

Genterapi

Vid genterapi förändras arvsanlag för att bota sjukdomar.

Vid somatisk genterapi förs nya gener in i kroppsceller som inte kan utvecklas till könsceller. De nya generna förs därmed inte vidare till kommande generationer.

Vid zygotisk genterapi förs nya gener in på ett sådant sätt att de nya generna kan gå i arv till kommande generationer. Enligt svensk lag får inte genmodiferingar gå i arv hos människa. Det är med andra ord inte tillåtet med zygotisk genterapi i Sverige.

Genterapi är under utveckling och är ingenting som görs reglebundet i sjukvården.

(uppdaterad 2015-07-27)

Stäng

Genreglering

Genregering är beskrivningen av hur en gen regleras. En gen kan sättas på, slås av, uppregleras och nedregleras. Regleringen kan ske på DNA-, RNA- och proteinnivå.

(uppdaterad 2015-07-27)

Gener regleras på DNA-nivå. Där kan proteiner binda in till den så kallade promotorn. Dessa proteiner kan sätta på eller stänga av genen eller öka eller minska aktiviteten hos genen. Generna regleras också på RNA-nivå. RNA:t kan klippas och sättas ihop på olika sätt, då kan det bildas olika varianter av ett visst protein. RNA:t kan brytas ned helt och hållet så att inget protein bildas överhuvudtaget. Tillverkningen av proteiner kan också regleras på olika sätt. Copyright: Gunilla Elam.

Stäng

Genteknik

Genteknik är ett antal molekylärbiologiska tekniker som används för att analysera genetiskt material och för att föra in nya gener i en organism.

(uppdaterad 2015-01-29)

Stäng

Fenotyp

De observerbara egenskaperna hos en organism, som till exempel hårfärg. Kan vara morfologiska, biokemiska, fysiologiska eller beteendemässiga. Jämför genotyp.

(uppdaterad 2015-01-29)

Stäng

Essentiella aminosyror, essentiella fettsyror

Enligt svenska akademins ordlista betyder ordet essentiell, väsentlig eller ytterst viktig.

Inom biologin används ordet ofta om vissa molekyler som är livsnödvändiga men som organismen inte själv kan tillverka. Vissa amino- och fettsyror är essentiella.

Av de totalt 20 aminosyrorna som används som byggstenar i levande organismer så är åtta essentiella för oss människor (fenylalanin, isoleucin, leucin, lysin, treonin, tryptofan, valin och metionin). Vi kan få i oss dessa via vår mat, till exempel från baljväxter, soja, kött eller fisk.

Det finns också fettsyror som människokroppen inte kan tillverka och som vi måste få i oss via maten. Några av dem (till exempel omega 3-fettsyror) är sällsynta i många grödor.

(uppdaterad 2015-06-23)

Stäng

Cry-gener

Cry-gener är en grupp av gener som producerar proteiner som är giftiga för vissa typer av insekter. Olika cry-gener har använts för att, med hjälp av genmodifiering, ta fram insektsresistenta grödor. Generna är isolerade från jordbakterien Bacillus thuringensis och grödorna kalls därför Bt-grödor.

(uppdaterad 2015-06-23)

 

 

Stäng

Coleoptera

Coleoptera är det latinska namnet på ordningen skalbaggar.

(uppdaterad 2014-11-14)

Stäng

Cellvägg

Cellväggar finns hos växter och bakterier och är en styv och stark yttervägg utanför cellmembranet. Cellväggen skyddar cellen från omgivningen och ger den en fast form. Växternas cellvägg består till största delen av cellulosa medan bakteriecellväggen huvudsakligen är uppbyggd av peptidoglykan. Djurceller saknar cellvägg.

(uppdaterad 2014-11-14)

Stäng

Cellkärna

Cellkärnan är ett utrymme eller avdelning inuti i cellen. Cellkärnan har ett eget membran och innehåller det mesta av arvsmassan i cellen.

Celler med cellkärna är eukaryota celler och celler utan cellkärna är prokaryota celler.

(uppdaterad 2015-04-07)

Stäng

Cellmembran

Cellmembraner är starka och smidiga membran som avgränsar celler från sin omgivning. Cellmembranen består av fosfolipider och proteiner.

(uppdaterad 2014-11-14)

Stäng

Cell

Cellen kan ses som livets minsta enhet. Det finns encelliga organismer som bakterier och amöbor. De består av en enda cell. Flercelliga organismer, som djur och växter, består av mängder av celler som måste kommunicera med varandra.

Cellen kan också beskrivas som ett utrymme, omslutet av ett membran, som innehåller en komplett uppsättning arvsanlag för sin art, och de proteiner och andra ämnen cellen behöver för att överleva. Man delar in celler i somatiska celler, det vill säga helt vanliga kroppsceller, och könsceller, som äggceller och spermier.

Ordet cell kommer från latin och betyder kammare.

Bilden jämför en växtcell (den gröna cellen), en djurcell (den blå cellen) och en bakterie (den lilla avlånga cellen). Copyright bild: Gunilla Elam

(uppdaterad 2015-04-07)

Stäng

Cartagenaprotokollet

Cartagenaprotokollet är ett dokument som handlar om biosäkerhet. Det är en del av FN:s konvention om biologisk mångfald och reglerar bland annat internationell handel med GMO. Inom EU har protokollet genomförts i lagstiftningen bland annat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1946/2003 av den 15 juli 2003 om gränsöverskridande förflyttning av genetiskt modifierade organismer.

(uppdaterad 2014-12-05)

Stäng

Cancergen

En cancergen är en muterad (förändrad) variant av genen för ett protein som deltar i den process som sänder signaler till cellkärnan om att cellen ska dela sig. Om genen för ett sådant protein fått en förändring som gör att proteinet hela tiden skickar en sådan signal, kallas den förändrade genen för en cancergen. Detta leder till att cellen delar sig på ett ohämmat sätt vilket i sin tur leder till att tumörer uppstår.

(uppdaterad 2014-11-14)

Stäng

mRNA eller budbärar-RNA

Budbärar-RNA är en av flera sorters RNA. Vanligtvis kallar man budbärar-RNA mRNA, efter engelskans messenger RNA.

När informationen i en gen ska användas för att bilda ett protein skapas en kopia av genen. Denna kopia kallas mRNA och fungerar som en mall för hur ett visst protein ska konstrueras.

(uppdaterad 2015-06-23)

Från gen till protein.

Från gen till protein. I DNA:t finns en viss gen som kodar för ett visst RNA. Detta RNA fungerar sedan som en mall för motsvarande protein. Det är ett sådant här RNA som är ett mRNA. Copyright bild: Gunilla Elam

Stäng

Bt-gröda

En Bt-gröda är en växt som odlas (till exempel majs eller bomull) och som genmodiferats med en cry-gen från jordbakterien Bacillus thuringiensis. Cry-gener översätts till proteiner som är giftiga för vissa skadeinsekter. Genen ger därmed växterna motståndskraft mot dessa insekter, det vill säga grödan är insektsresistent.

(uppdaterad 2014-11-06)

Stäng

Symbios

Symbios är en form av samlevnad mellan två olika arter. Oftast menar man att samlevnaden ska vara mer gynnsam för de två arterna än att leva var för sig. Det finns en skala från att båda arterna gynnas i hög grad till att en eller båda arter har en liten eller ingen positiv effekt av att leva i symbios. Men, om den ena arten drar nytta av samlevnaden och den andra missgynnas så är det inte längre symbios utan parasitism.

(uppdaterad 2014-08-18)

Stäng

Biotisk

Biotisk betyder levande. I den vetenskapliga litteraturen är abiotiska och biotiska faktorer ofta exempel på faktorer som är skadliga för växter.

Exempel på biotiska faktorer som påverkar växter är sjukdomar (som orsakas av virus och bakterier med mera) men också symbios mellan växter och svampar. En växt som har en virussjukdom är utsatt för en biotisk stress.

(uppdaterad 2015-06-23)

 

Stäng

Biokemi

Biokemi är läran om kemin hos levande organismer. Det vill säga läran om de kemiska processer som pågår i alla celler.

Alla levande organismer är uppbyggda av molekyler. Dessa molekyler samspelar med varandra. I biokemin tar man reda på hur molekylerna ser ut, hur de fungerar och hur de samspelar med varandra.

(uppdaterat 2014-11-06)

 

Stäng

Bioinformatik

Bioinformatik är ett tvärvetenskapligt ämne där datavetenskap och matematik möter biologin.

Datavetenskapen och matematiken har gjort det möjligt att genomföra storskaliga analyser av biologiska data. Med hjälp av bioinformatik har forskare byggt upp stora databaser med information om gener och proteiner. Dessutom har bioinformatiken underlättat arbetet med att avläsa alla bokstäver i olika arvsmassor och att bygga modeller av hur de är uppbyggda.

(uppdaterad 2015-06-23)

Stäng

Biobank

En biobank är en samling av biologiskt material, som till exempel blod- och vävnadsprover. De har oftast samlats in i sjukvården och proverna kan kopplas ihop med annan information om givarnas hälsotillstånd. Storskaliga analyser av material från biobanker kan användas för att hitta till exempel gener som är kopplade till olika sjukdomar eller egenskaper.

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och SciLifeLab finns det biobanker för andra organismer än människa, som till exempel hund.

(uppdaterad 2015-04-07)

Stäng

Behörig myndighet

En behörig myndighet är en myndighet som en medlemstat (till exempel regeringen i Sverige) har utsett som ansvarig för att utföra vissa uppgifter i en lagstiftning. Det kan till exempel handla om tillståndsgivning, tillsynsansvar eller mandat att skriva föreskrifter.

När det gäller EU:s GMO-lagstiftning så är det flera svenska myndigheter som är utsedda som behöriga myndigheter. Exempelvis är Jordbruksverket behörig myndighet för de flesta växter, Livsmedelsverket för livsmedel och Arbetsmiljöverket när det gäller innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer.

Behörig myndighet kallas competent authority (CA) i engelska texter.

(uppdaterad 2014-12-17)

Stäng

Bakterie

Bakterier tillhör de prokaryota mikroorganismerna. De är encelliga och saknar cellkärna. Bakterieceller har cellväggar precis som växtceller. Bakterier finns troligen överallt, bland annat i is, i heta källor och där pH:t är mycket lågt.

(uppdaterad 2014-11-06)

En bakterie.

En bakterie. Copyright bild: Gunilla Elam

Stäng

Backtrav

Backtrav är det svenska namnet på Arabidopsis thaliana. Det är en modellväxt inom växtbiologin. Backtrav kallas ofta arabidopsis av forskare. Läs mer om backtrav i Den virtuella floran.

(uppdaterad 2014-11-06)

En bild på växten backtrav. Backtraven på bilden har vita blommor.

Blommande backtrav (Arabidopsis thaliana). Foto: Wikimedia Commons, Alberto Salguero

Stäng

Bacillus thuringiensis

Bacillus thuringiensis är en jordbakterie som bildar proteiner som är giftiga för vissa insektsarter. De gener som uttrycker dessa proteiner kallas cry-gener och har med hjälp av genteknik förts in i bland annat majs och bomull. Dessa typer av majs och bomull kallas Bt-majs och Bt-bomull. I växterna producerar cry-generna giftiga proteinerna vilket gör att växterna blir resistenta mot de skadegörare som tillhör de insektsgrupper som är känsliga för cry-proteinerna. Cry-proteiner används även för att bekämpa myggor och i ekologiskt jordbruk för att bekämpa insekter.

(uppdaterad 2015-06-23)

Stäng

Arvsmassa

En organisms arvsmassa är den totala mängden DNA i en cell. Kallas också genom.

(uppdaterad 2014-09-19)

Stäng

Modellorganism, modelldjur, modellväxt

För att bättre förstå hur celler, djur och växter fungerar använder sig forskarna ofta av modeller. Vanlig jäst fungerar som en modell för den eukaryota cellen. Backtrav, tillsammans med ris och poppel, är vanliga modeller för växter. För sjukdomar hos människa används ofta möss. Andra exempel på modellorganismer är zebrafisk och bananfluga.

(2014-08-14)

 

Stäng

Arvsanlag

Arvsanlag är ett annat ord för gen.

(uppdaterad 2014-08-18)

Stäng

Arabidopsis thaliana

Arabidopsis thaliana är det latinska namnet på backtrav, en modellväxt inom växtbiologin. Kallas ofta arabidopsis av forskare. Läs mer i Den virtuella floran.

(uppdaterad 2014-10-30)

Backtrav

Blommande backtrav (Arabidopsis thaliana). Foto: Wikimedia Commons, Alberto Salguero

Stäng

Peroxidaser

Peroxidaser är en sorts enzymer som finns i både djur och växter. Dessa enzymer neutraliserar fria radikaler. De är antioxidanter.

(uppdaterad 2015-06-23)

Stäng

Antocyaniner

Antocyaniner är en undergrupp av molekyler som tillhör gruppen flavonoider. De finns i växter och ger blommor, bär och höstlöv dess färger. Färger som till exempel blått, lila, rosa och rött. Färgerna lockar till exempel till sig insekter som kan pollinera blommorna. Antocyaniner är också antioxidanter som skyddar växterna från skadligt solljus.

(uppdaterad 2015-06-23)

Stäng

Fria radikaler

Fria radikaler är en typ av mycket reaktiva atomer och molekyler.

(uppdaterad 2015-03-20)

Stäng

Antioxidant

Antioxidanter är en sorts molekyler som hindrar andra molekyler från att oxidera (när ett ämne förlorar elektroner, det vill säga oxidationstalet går upp). Då minskas mängden skadliga fria radikaler.

C- och E-vitaminer, peroxidaser, karotenoider och antocyaniner är exempel på antioxidanter hos djur och växter. Det sägs att det är nyttigt för oss människor att äta antioxidanter, men än så länge är det oklart. Det behövs mer forskning för att ta reda på om och i så fall hur det är nyttigt att äta antioxidanter.

(uppdaterad 2015-06-23)

Stäng

Antikroppar

Antikroppar är proteiner som bildas av immunförsvaret för att identifiera en liten del av en antigen (till exempel en liten del av bakterier, virus och pollen). Antikroppar spelar en viktig roll i immunförsvar hos människor och djur.

(uppdaterad 2014-10-30)

 

Stäng

Antigen

En antigen är ett kroppsfrämmande ämne (till exempel virus, bakterier och pollen) som gör att immunförsvaret reagerar och bildar antikroppar. Antikropparna känner igen en liten del av antigenet.

(uppdaterad 2014-10-30)

Stäng

Tumörsuppressorgen

En tumörsuppressorgen är en gen som översätts till ett protein som normalt hindrar cellen från att dela sig (fungerar ungefär som en broms). En anledning till att cancer utvecklas kan vara att en sådan gen slås ut så att cellen delar sig ohämmat.

(uppdaterad 2015-07-27)

 

 

Stäng

Antibiotikaresistens

Antibiotikaresistens innebär att en organism har motståndskraft mot ett eller flera antibiotika. En antibiotikaresistent bakterie kan växa och dela sig i närvaro av det antibiotikum som bakterien är resistent mot. Många mikroorganismer har gener som gör dem resistenta mot antibiotika.

(uppdaterad 2014-10-30)

Stäng

Antibiotika

Antibiotika är ämnen som dödar mikroorganismer. Dessa ämnen tillverkas i naturen av bland annat mikroorganismerna själva, som ett sätt att döda konkurrenter. Ämnena är skadliga genom att de stör till exempel tillverkningen av proteiner, cellväggar och membran.

Vi människor använder antibiotika för att döda skadliga mikroorganismer så att vi eller våra husdjur slipper att bli sjuka. Vi renar fram dessa skadliga ämnen för att använda dem som läkemedel.

Det heter ett antibiotikum i singular och flera antibiotika i plural.

(uppdaterad 2014-12-17)

Stäng

Aminosyra

Proteiner byggs upp av aminosyror. Aminosyror är molekyler som består av:

  • en aminogrupp (NH2)
  • en karboxylgrupp (COOH)
  • en metylgrupp (CH)
  • en kolvätekedja som brukar kallas R

R-kedjan är specifik för varje aminosyra.

Varje aminosyra har två olika bokstavsförkortningar (en bokstav eller tre bokstäver, se tabellen nedan).

Tre RNA-baser, som kallas kodon, kan översättas till en aminosyra (se tabellen nedan). Till exempel så översätts kodonet UGG till aminosyran tryptofan. De flesta aminosyrorna har flera olika kodon.

Det finns totalt 20 olika aminosyror i levande organismer, varav åtta är livsnödvändiga eller essentiella för oss människor (se essentiella aminosyror). De åtta essentiella aminosyrorna heter fenylalanin, isoleucin, leucin, lysin, treonin, tryptofan, valin och metionin. Vi människor kan inte producera dem själva så vi får i oss dem via vår mat, till exempel baljväxter, soja, kött eller fisk.

(uppdaterad 2015-06-23)

Aminosyror

Aminosyror. Tabell: Gentekniknämnden.

 

 

Stäng

Allel

En gen kan ha två eller flera varianter. Dessa varianter kallas alleler.

Det finns en gen som ger upphov till det så kallade ABO-blodgruppssytemet. Denna gen har tre alleler, A, B och O.

Allelerna kan vara dominanta, co-dominanta, recessiva med mera. De flesta organismer har två alleler per gen, en allel på varje kromosom i ett kromosompar. Till exempel så ärver vi människor en blodgruppsallel från vår mamma och en från vår pappa.

(uppdaterad 2014-10-30)

Stäng

Abiotisk

Abiotisk betyder icke-levande. I den vetenskapliga litteraturen är abiotiska och biotiska faktorer ofta exempel på faktorer som är skadliga för växter.

Exempel på abiotisk faktorer är jord, ljus, temperatur, näringsämnen och vatten. Växter som är utsatta för torka är utsatta för en abiotisk påverkan eller abiotisk stress som det också brukar kallas.

(uppdaterad 2015-06-23)

Stäng

Agrobacterium tumefaciens

Agrobacterium tumefaciens är en vanligt förekommande jordbakterie som i naturen orsakar krongallsjuka. Bakterien orsakar sjukdomen genom att föra över gener till celler i en växt. Bland annat för den över gener som gör att växtcellerna delar sig snabbt och det bildas tumörliknande cellklumpar (krongaller) på växten. Bakterien för också över gener som producerar näringsämnen som bakterien lever av. Bakterien har med andra ord skaffat sig ett eget skafferi. Agrobacterium används som redskap vid genmodifiering av växter i laboratorium. Då byts de gener bakterien normalt för över till växter ut mot gener som forskaren vill föra över.

Forskarnas smeknamn på bakterien är Agro eller Agrobacterium. Det nya latinska namnet är Rhizobium radiobacter. Har också kallats Agrobacterium radiobacter.

(uppdaterad 2014-10-30)

Agrobacterium infekterar en växt.

Jordbakterien Agrobacterium kan infektera en växt och orsakar då krongallsjuka. Copyright Gunilla Elam

Stäng