Sjukdomsmodell

Sjukdomsmodeller ska spegla de genetiska förändringarna som ligger bakom en viss sjukdom i ett system eller en organism som är lätt att studera. Det kan vara cellkulturer som odlas i en petriskål eller försöksdjur som möss, bananflugor eller zebrafiskar. Forskarna studerar hur de genetiska förändringarna påverkar hela cellen eller organismen och lär sig mer om själva sjukdomen och om olika biologiska mekanismer.

(uppdaterad 2014-10-28)

Stäng

Löpmage

En av de fyra magarna hos idisslande djur som kor. De övriga tre är våm, bladmage och nätmage.

Stäng

Tillväxthormon

Tillväxthormon är ett protein som signalerar åt kroppens olika delar att växa. De människor som bär på en mutation i någon gen som är viktig för tillverkning av hormonet blir bland annat kortväxta.

Mellan åren 1963 och 1985 gavs cirka 27 000 barn runt om i världen tillväxthormon som renats fram från hypofysen hos avlidna människor. Då rapporterades det om några fall i USA där unga vuxna som behandlas med tillväxthormon på 1960-talet drabbats av Creuzfeldt-Jacobs sjukdom. Liksom galna ko-sjukan kan Creuzfeldt-Jacobs sjukdom orsakas av prioner.   Kopplingen till personer som fått tillväxthormon gjorde att man slutade behandla med hormon från hypofysen. Sedan dess har tillväxthormon som produceras av genmodifierade bakterier använts.

 

Stäng

Baspar

I DNA-spiralen bildar kvävebaser så kallade baspar. Kvävebasen adenin (A) binder alltid till kvävebasen tymin (T) och bildar basparet A-T. Kvävebasen guanin (G) binder till kvävebasen cytosin (C) och de bildar i sin tur basparet G-C.

DNA-spiralen är en dubbelsträngad molekyl. De två strängarna binds samman via kvävebaserna. Varje bindning mellan två kvävebaser i DNA-spiralen kallas baspar och är antingen A-T eller G-C.

I en könscell hos människa finns ungefär tre miljarder baspar. I alla andra celler det dubbla antalet baspar.

(Uppdaterad 2014-11-06)

Stäng

Biopsi

En biopsi är ett vävnadsprov som tas från kroppen för att undersöka om det till exempel finns några sjukliga förändringar. Biopsier tas både på människor och djur.

(uppdaterad 2014-11-06)

Stäng

Insulin

Insulin är ett enzym som bryter ned socker för att regleringen av socker och fett ska bli rätt. Själva insulinet tillverkas i bukspottskörteln av en speciell typ av celler som heter beta-celler. Hos diabetiker har beta-cellerna tagit skada och inget eller lite insulin produceras beroende på vilken typ av diabetes man har.

Under lång tid behandlades diabetiker med insulin från gris. År 1987 lyckades forskaren Herbert Boyer att transformera E. coli med den mänskliga genen för insulin. Bakterierna framställde kopior av mänskligt insulin.

(uppdaterad 2014-09-22)

Stäng

Vektor

Vektorer är bärar- eller transportmolekyler som används som redskap inom gentekniken för att transportera DNA in i en cell. Virus och plasmider (små cirkulära DNA-molekyler som finns i många bakterier) används som vektorer.

Ordet vektor används också för att beskriva smittbärande insekter, till exempel är malariamyggan en vektor för malariaparasiten.

(uppdaterad 2014-09-22)

Stäng

RNA

RNA är en förkortning av ribonukleinsyra (ursprungligen från engelskans ribonucleic acid). Det kemiska ämnet (molekylen) som bland annat fungerar som en budbärare mellan arvsanlagen (generna) och de proteiner som generna kodar för.

(uppdaterad 2014-11-06)

Stäng

Gen

En gen är en bit av arvsmassan. Ofta beskriver en gen ett protein, men det finns gener som ger upphov till RNA som inte översätts till proteiner.

Genen är den delen av DNA-molekylen som beskriver en RNA-molekyl. Till genen räknas också omkringliggande DNA-sekvenser som styr hur och när genen används.

Hos människan finns det en gen som heter ABO blood group (transferase A, alpha 1-3-N-acetylgalactosaminyltransferase; transferase B, alpha 1-3-galactosyltransferase). Det långa och krångliga namnet brukar förkortas ABO. Denna gen kodar eller beskriver ett protein som heter Histo-blood group ABO system transferase. Genen finns i tre olika vaianter eller alleler. Beroende på vilka alleler vi bär på kan vi få blodgruppen A, B, 0 eller AB. Blodgrupperna är egenskaperna i detta exempel.

(uppdaterad 2014-08-22)

Stäng

Diagnos

När man ger en diagnos fastställer eller bestämmer man ett fel eller en sjukdom. De flesta av oss tänker nog på en diagnos som en beskrivning eller fastställande av en sjukdom. Men ordet kan också användas i andra sammanhang, till exempel i begreppet diagnostiskt prov. Lärare brukar använda diagnostiska prov för att fastställa hur mycket någon redan kan om ett visst ämne.

(uppdaterad 2014-08-13)

Stäng

Evolution

Evolution betyder utveckling. När man använder begreppet evolution inom biologin så brukar man tänka på de förändringar som sker hos en art över tid.

(uppdaterad 2014-08-13)

Stäng

Makroskopisk

Makroskopisk är det samma som synlig för blotta ögat.

(uppdaterad 2014-08-13)

Stäng

Protozoer

Protozoer kallas ibland urdjur. Det är en grupp av encelliga eukaryota organismer. Amöbor, toffeldjur och ciliater är exempel på protozoer.

(uppdaterad 2014-09-22)

Stäng

Svampar

Svampar utgör ett eget rike bland levande organismer. Detta rike kalls Fungi på latin. De kan vara encelliga som till exempel jästsvampar eller flercelliga som till exempel kantareller.

Svampar är eukaryoter som har cellväggar precis som växter, men de saknar fotosyntes. Precis som djur är svampar heterotrofer, det vill säga de måste ta upp organiska ämnen, till exempel socker, för att få i sig energi.

(uppdaterad 2014-08-13)

Stäng

Alger

Alger är, precis som växter, fotosyntetiserande eukaryota organismer. De allra flesta arterna finns i vatten. Alger kan vara encelliga som diatomer eller flercelliga som kelp.

(uppdaterad 2014-08-13)

Stäng

Organism

En organism är en levande varelse med en egen ämnesomsättning, till exempel en växt, ett djur eller en bakterie.

(uppdaterad 2014-09-22)

Stäng

Rekombinant DNA

Samma sak som hybridnukleinsyra. Det innebär att DNA från olika individer eller arter sätts samman, till exempel när man modifierat en växt med en gen och den genen blivit en del av växtens arvsmassa.

Stäng

Mitokondrier och mitokondrie-DNA

Mitokondrier är små organeller eller rum som bland annat producerar energi i till exempel växt- och djurceller.

Mitokondrie-DNA är den arvsmassa som finns i mitokondrierna. Eftersom nästan inga mitokondrier kommer från en spermie eller ett pollenkorn till det befruktade ägget så ärver ett barn, en djurunge eller en växt allt sådant DNA från sin mamma. Det finns vissa undantag, till exempel gruka där mitkondrierna kommer från pollenet.

(uppdaterad 2014-09-29)

Stäng

GMO

GMO är en förkortning av genetiskt modifierad organism. Vanligtvis använt om en levande organism som tillförts en eller flera nya DNA-sekvenser. I GMO-lagstiftningen är även en organism som modifierats med hjälp av mutationsframkallande ämnen en GMO, men den undantas lagstiftningen.

Många nya tekniker för att modifiera arvsmassan har utvecklats. I vissa fall är det oklart om en viss teknik leder till en GMO som ska regleras eller inte. Detta utreds för närvarande inom EU.

GMM är en förkortning av genetiskt modifierad mikroorganism.

GM-gröda är en förkortning av genetiskt modifierad gröda.

(uppdaterad 2014-07-08)

 

Stäng

Fosterdiagnostik

Fosterdiagnostik är ett gemensamt begrepp för undersökningar av ett fosters hälsa. Alla blivande mammor informeras idag om möjligheten till fosterdiagnostik, som kan ske med olika metoder. Vid den rutinmässiga ultraljudsundersökningen, som i första hand är till för bestämning av graviditetslängden, kan också tecken på vissa missbildningar och kromosomavvikelser observeras. Om modern önskar riskskattning för kromosomavvikelse kombineras ultraljudet med analyser av blodprover från mamman. Om man misstänker kromosomavvikelser eller missbildningar erbjuds fortsatt undersökning med prov från fostervattnet eller moderkakan som möjliggör kromosomanalys av fostrets celler.

(uppdaterad 2014-07-08)

 

Stäng

Forskningsetisk nämnd

Sedan 2004 finns det en lag (SFS 2003:460) som innebär att i stort sett all forskning med människor ska granskas av en etikprövningsnämnd. Det finns sex regionala nämnder och en central nämnd som prövar sådan forskning. Den centrala nämnden är en överklagandeinstans. Nämnderna är självständiga myndigheter och de regionala har tio erfarna forskare samt fem allmänrepresentanter som ledamöter. Ordföranden är en erfaren domare. Nämnden ska väga nyttan med forskningen mot olika tänkbara risker och obehag. Se vidare www. epn.se.

(uppdaterad 2014-07-08)

Stäng

Artikel 30-kommittén

I artikel 30-kommittén utbyter EU-kommissionen och medlemsländerna information och erfarenheter i till exempel frågor som handlar om att förebygga risker som rör genetiskt modifierade organismer (GMO).

Här sker också omröstningen bland medlemsländerna när kommissionen lägger fram ett förslag om att godkänna en viss GMO. Det gäller bara om ansökan lämnats in under direktivet 2001/18/EG om avsiktlig utsättning i miljön. Har ansökan lämnats in under förordningen (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder sker omröstningen i Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa (SKLD).

(uppdaterad 2014-10-30)

Stäng

Dominant, co-dominant och recessiv

En viss gen kan förekomma i olika former, så kallade alleler. Ett barn ärver en allel från mamman och den andra från pappan för en och samma gen. Dessa alleler förhåller sig till varandra på olika sätt.

Den ena allelen kan vara dominant över den andra. Det betyder att den dominanta allelens egenskap döljer den andra allelens egenskap.  Allelen för runda ärtor är till exempel dominant över allelen för skrynkliga ärtor. Om en ärtplanta bär på en allel för runda ärtor och en för skrynkliga så kommer alla ärtor att bli runda.

Recessiva allelers egenskaper döljs av de dominanta allelerna. Allelen för skrynkliga ärtor är recessiv. För att ärtorna ska bli skrynkliga måste båda allerna vara av den skrynkliga typen.

Korsningsschema, ärta.

Ett korsningsschema som beskriver hur egenskaperna slät och skrynklig ärvs hos ärtor. Allelen R ger släta ärtor och är dominant över allelen r, som ger skrynkliga ärtor. Copyright bild: Gunilla Elam

I vissa fall är allelerna co-dominanta, det vill säga ingen allel är dominant över den andra. Till exempel så är allelen för blodgrupp A co-dominant med allelen för blodgrupp B. Om en person bär på både A- och B-allelen så får den personen blodgrupp AB.

(uppdaterad 2014-11-14)

Stäng

Proteiner

Proteiner är molekyler som består av byggstenar som kallas aminosyror. De beskrivs av arvsmassan eller DNA:t. Proteiner har många olika funktioner i organismer, till exempel transporterar de molekyler, utför kemiska processer och bygger upp membran. Några exempel på proteiner är hemoglobin, som transporterar syre, fotosystem II, som omvandlar solljus till energi, och stavarna och tapparna i ögat som gör att vi kan se.

(uppdaterad 2014-07-08)

Från gen till protein.

Från gen till protein. Copyright bild: Gunilla Elam

Stäng

Directorates-General, DG

EU-kommissionen är organiserad i flera olika avdelningar till exempel generaldirektoraten (GD eller Directorates-General, DG). Varje direktorat leds av en kommissionär och är ansvarigt för ett visst politikområde.

DG Santé eller bara Santé är generaldirektoratet för hälso- och konsumentfrågor. Det har bland annat hand om frågor som rör GMO. DG ENVI är generaldirektoratet för miljö.

(uppdaterad 2014-12-17)

Stäng

DG Santé

DG Santé är generaldirektoratet för hälso- och konsumentfrågor inom EU-kommissionen, och har bland annat ansvaret för GMO-frågor. Fram tills 31 december 2014 heter motsvarade generaldirektorat DG SANCO.

EU-kommissionen är organiserad i flera olika avdelningar, till exempel generaldirektoraten (GD). Varje GD är ansvarigt för ett visst politikområde.

(uppdaterad 2014-12-17)

Stäng

SKLD

SKLD är en förkortning av Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.  Inom SKLD behandlas alla frågor som har med livsmedelskedjan att göra, från djurhälsan på gården till produkterna på konsumenternas bord. I SKLD:s uppdrag ingår frågor som rör GMO. Bland annat är det i SKLD som medlemsländerna  röstar när kommissionen lägger fram ett förslag om att godkänna en viss GM-gröda för till exempel import och bearbetning. Det gäller bara om ansökan lämnats in under förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder. Har ansökan lämnats in under direktiv 2001/18/EG om avsiktlig utsättning av GMO i miljön sker omröstningen i artikel 30-kommittén .

(uppdaterad 2014-09-22)

Stäng

Vaccin

Vaccin är ett ämne som liknar ett smittämne (till exempel virus) och som sprutas in i kroppen. Genom att immunförsvaret reagerar mot vaccinet kan man bli immun mot smittämnet, eftersom immunförsvaret är förberett.

(uppdaterad 2014-07-08)

Stäng

Rapid Trait Development System (RTDS)

RTDS är en teknik som utvecklats av företaget Cibus och som används för att skapa enstaka mutationer på en på förhand bestämd plats i arvsmassan. I USA anses tekniken inte leda till en GMO som ska regleras. Inom EU utreds frågan.

Stäng

Sekvensbestämning

Vid sekvensbestämning tar man reda på vilka nukleotider som finns i en DNA eller RNA-molekyl och i vilken ordning de sitter. Det går också att sekvensbestämma ett protein. Ibland används även ordet sekvensering.

(uppdaterad 2014-08-18)

Stäng

Sekvens

I molekylärbiologin menar man vanligtvis ordningsföljden av byggstenarna i en molekyl när man pratar om en molekyls sekvens. Ofta är det DNA-sekvensen som beskrivs, det vill säga ordningsföljden av kvävebaserna (A, T, G och C) i en DNA-molekyl. Ibland talar man om proteinsekvensen, det vill säga i vilken ordning aminosyrorna sitter i ett protein.

(uppdaterad 2014-08-18)

Stäng

Stamceller

Stamceller är ospecialiserade celler som kan genomgå ett obegränsat antal celldelningar och har förmågan att utvecklas till olika celltyper. Stamceller är ursprunget till alla celler i kroppen. Genom delning ger stamceller upphov till nya stamceller. De utvecklas till alla typer av celler som finns i kroppen.

(uppdaterad 2014-09-25)

Stäng

Mikroorganism

Mikroorganismer är mycket små levande varelser som man vanligtvis behöver mikroskop för att kunna se. Oftast består en mikroorganism av en enda cell.  Till mikroorganismerna räknas bakterier, arkéer eller arkebakterier, encelliga djur som amöbor och ciliater och encelliga alger. Svampar räknas som mikroorganismer så länge de lever som enstaka celler eller som trådar av celler, som i mögel. Mikroorganismer kallas också mikrober.

(uppdaterad 2014-08-18)

Stäng

Prokaryot

Prokaryoter är en grupp av organismer, till exempel bakterier, som saknar det kärnmembran som omsluter eukaryota organismers kärn-DNA. Ordet härstammar från grekiskans pro som betyder före och karyon som betyder kärna.

(uppdaterad 2014-08-25)

Stäng

Plasmid

Plasmider är små cirkulära DNA-molekyler som finns i många bakterier. De används som verktyg inom molekylärbiologin, till exempel vid kloning av gener. När plasmiderna används vid kloning kallas de också för vektorer.

(uppdaterad 2014-09-22)

Stäng

Nukleotid

Nukleotider är byggstenarna i DNA och RNA. En nukleotid består av en kvävebas, ett socker och en eller flera fosfatgrupper. I DNA och RNA är det alltid en fosfatgrupp. I DNA är sockret deoxyribos och i RNA ribos. Kvävebaserna i DNA heter adenin (A), tymin (T), cytosin (C) och guanin (G). I RNA finns adenin, guanin, cytosin och uracil (U).

När nukleotiderna länkas samman som i DNA och RNA kallas molekylen en nukleinsyra.

 (uppdaterad 2014-10-01)

 

Stäng

CRISPR

CRISPR är ett sätt att att göra riktade förändringar i arvsmassan. Ordet CRISPR är en förkortning av Clustered Regularly Interspaced Short Palindromic Repeats.

Tekniken bygger på en metod som många bakterier använder sig av för att skydda sig mot till exempel virusangrepp. Först binder en målsökande RNA-molekyl till en specifik del i virusets arvsmassa. Sedan klipper ett enzym, som kallas Cas9, itu arvsmassan bredivd den plats i arvsmassan där RNA-molekylen har bundit, på så sätt oskadliggörs viruset. Detta system används i en modifierad form för att på olika sätt förändra arvsmassan i en rad olika organismer.

(uppdaterad 2014-11-14)

Stäng

Könsceller

Könsceller kallas också gameter. Hos djur, inklusive människan, är en könscell antingen en äggcell eller en spermie. Samma sak gäller växter, där spermiecellerna finns i pollenkornen på toppen av ståndarna och äggcellen i pistillen. Celler som inte är könsceller kallas somatiska celler eller kroppsceller.

(uppdaterad 2014-09-22)

Stäng

Kloroplast

Kloroplaster är en så kallad organell, det vill säga en del av eller ett rum i celler hos växter, alger och cyanobakterier. I kloroplasten sker fotosyntesen. Kloroplaster innehåller också arvsmassa.

(uppdaterad 2014-08-25)

Stäng

Kloning

Kloning innebär att man skapar en identisk kopia av något. Grunddefinitionen av kloning inom biologin är att skapa en population av genetiskt identiska individer.

Genom att ta sticklingar från en viss växt så klonas just den växten, till exempel så har man klonat en pelargon när man tar sticklingar från den. Bakterie- och jästceller som delar sig är varandras kloner. Inom gentekniken kan man klona en viss gen eller DNA-bit genom att isolera just den biten och sedan föröka upp den.

(uppdaterad 2014-09-22)

Stäng

DNA-sträng

DNA-molekylen ser ut som en lång tråd. Den består av två DNA-strängar som binder till varandra och bildar en dubbel-spiral. Dubbelspiralen bygger tillsammans med andra molekyler upp kromosomerna.

(uppdaterade 2014-09-22)

Stäng

DNA

Förkortning av deoxyribonukleinsyra (ursprungligen från engelskans deoxyribonucleic acid). Det kemiska ämnet (molekylen) som bär arvsanlagen (generna).

(uppdaterad 2014-08-25)

Stäng

Eukaryot

En eukaryot organism är en organism vars DNA omsluts av en cellkärna, det vill säga växter, djur, människor, svampar och protister. Ordet kommer från grekiskans eu som betyder äkta och karyon som betyder kärna.

(uppdaterad 2014-09-11)

Stäng

Escherichia coli (kolibakterie eller E. coli bakterie)

En vanligt förekommande bakterie som bland annat finns i människors och djurs tarmflora. Speciella varianter av bakterien kan orsaka magsjuka respektive urinvägsinfektion. Används flitigt inom molekylärbiologin, till exempel för att få fram plasmider (små, cirkulära DNA-molekyler) eller protein.

(uppdaterad 2014-08-22)

Stäng

Enzym

Enzymer är proteiner som utför (katalyserar) kemiska reaktion. Till exempel så är alla de proteiner som utför olika steg i ämnesomsättningen enzymer.

(uppdaterad 2014-08-18)

Stäng

Genmodifiering eller genmanipulation

Vid genmanipulation eller genmodifiering förändras arvsanlagen. En ny gen kan sättas in, men det kan också vara så att en vis gen stängs av. Genmanipulation och genmodifiering används synonymt. Inom forskning och i textböcker är begreppen genmanipulerad och genmodifierad vidare än i lagstiftningen. I miljöbalken (1998:808 ) står det:

”Med genetiskt modifierad organism avses en organism där det genetiska materialet har ändrats på ett sätt som inte inträffar naturligt genom parning eller naturlig rekombination.”

(uppdaterad 2014-08-22)

 

Stäng

Genetik

Genetik är det samma som ärftlighetslära.

(uppdaterad 2014-08-13)

Stäng

Cry-gener

Cry-gener är en grupp av gener som producerar proteiner som är giftiga för vissa typer av insekter. Olika cry-gener har använts för att, med hjälp av genmodifiering, ta fram insektsresistenta grödor. Generna är isolerade från jordbakterien Bacillus thuringensis och grödorna kalls därför Bt-grödor.

(uppdaterad 2014-11-14)

 

 

Stäng

Coleoptera

Coleoptera är det latinska namnet på ordningen skalbaggar.

(uppdaterad 2014-11-14)

Stäng

Cellvägg

Cellväggar finns hos växter och bakterier och är en styv och stark yttervägg utanför cellmembranet. Cellväggen skyddar cellen från omgivningen och ger den en fast form. Växternas cellvägg består till största delen av cellulosa medan bakteriecellväggen huvudsakligen är uppbyggd av peptidoglykan. Djurceller saknar cellvägg.

(uppdaterad 2014-11-14)

Stäng

Cellkärna

Cellkärnan är ett rum eller en avdelning inuti i cellen som har ett eget membran. I Cellkärnan finns organismens arvsmassa. Ibland talar man om eukaryota celler, celler med cellkärna, och prokaryoter, celler utan cellkärna.

Cellkärnan innehåller det mesta av det genetiska materialet i en cell.

(uppdaterad 2014-09-18)

Stäng

Cellmembran

Cellmembraner är starka och smidiga membran som avgränsar celler från sin omgivning. Cellmembranen består av fosfolipider och proteiner.

(uppdaterad 2014-11-14)

Stäng

Cell

Cellen kan ses som livets minsta enhet. Det finns encelliga organismer som bakterier och amöbor. De består av endast en cell. Flercelliga organismer, som djur och växter, består av mängder av celler som måste kommunicera med varandra.

Cellen kan också beskrivas som ett utrymme, omslutet av ett membran, som innehåller en komplett uppsättning arvsanlag för sin art, plus de proteiner och andra ämnen cellen behöver för att överleva. Ofta delar man in celler i somatiska celler, det vill säga helt vanliga kroppsceller, och könsceller, som äggceller och spermier.

En växtcell, en djurcell och en bakterie.

Bilden jämför en växtcell (den gröna cellen), en djurcell (den blå cellen) och en bakterie (den lilla avlånga cellen). Copyright bild: Gunilla Elam

(uppdaterad 2014-08-13)

Stäng

Cartagenaprotokollet

Cartagenaprotokollet är ett dokument som handlar om biosäkerhet. Det är en del av FN:s konvention om biologisk mångfald och reglerar bland annat internationell handel med GMO. Inom EU har protokollet genomförts i lagstiftningen bland annat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1946/2003 av den 15 juli 2003 om gränsöverskridande förflyttning av genetiskt modifierade organismer.

(uppdaterad 2014-12-05)

Stäng

Cancergen

En cancergen är en muterad (förändrad) variant av genen för ett protein som deltar i den process som sänder signaler till cellkärnan om att cellen ska dela sig. Om genen för ett sådant protein fått en förändring som gör att proteinet hela tiden skickar en sådan signal, kallas den förändrade genen för en cancergen. Detta leder till att cellen delar sig på ett ohämmat sätt vilket i sin tur leder till att tumörer uppstår.

(uppdaterad 2014-11-14)

Stäng

Budbärar-RNA eller mRNA

Budbärar-RNA är en av flera sorters RNA. Vanligtvis kallar man budbärar-RNA mRNA, efter engelskans messenger RNA.

Då informationen i en gen ska användas för att bilda ett protein skapas en kopia av genen. Denna kopia kallas mRNA och fungerar som en mall för hur ett visst protein ska konstrueras.

(uppdaterad 2014-11-06)

Från gen till protein.

Från gen till protein. I DNA:t finns en viss gen som kodar för ett visst RNA. Detta RNA fungerar sedan som en mall för motsvarande protein. Det är ett sådant här RNA som är ett mRNA. Copyright bild: Gunilla Elam

Stäng

Bt-gröda

En Bt-gröda är en växt som odlas (till exempel majs eller bomull) och som genmodiferats med en cry-gen från jordbakterien Bacillus thuringiensis. Cry-gener översätts till proteiner som är giftiga för vissa skadeinsekter. Genen ger därmed växterna motståndskraft mot dessa insekter, det vill säga grödan är insektsresistent.

(uppdaterad 2014-11-06)

Stäng

Symbios

Symbios är en form av samlevnad mellan två olika arter. Oftast menar man att samlevnaden ska vara mer gynnsam för de två arterna än att leva var för sig. Det finns en skala från att båda arterna gynnas i hög grad till att en eller båda arter har en liten eller ingen positiv effekt av att leva i symbios. Men, om den ena arten drar nytta av samlevnaden och den andra missgynnas så är det inte längre symbios utan parasitism.

(uppdaterad 2014-08-18)

Stäng

Biotisk

Biotisk betyder ungefär levande. Biotiska faktorer är motsatsen till abiotiska faktorer. Exempel på biotiska faktorer som påverkar växter är sjukdomar (som orsakas av virus och bakterier med mera) men också symbios mellan växter och svampar.

(uppdaterad 2014-11-06)

 

Stäng

Biokemi

Biokemi är läran om kemin hos levande organismer. Det vill säga läran om de kemiska processer som pågår i alla celler.

Alla levande organismer är uppbyggda av molekyler. Dessa molekyler samspelar med varandra. I biokemin tar man reda på hur molekylerna ser ut, hur de fungerar och hur de samspelar med varandra.

(uppdaterat 2014-11-06)

 

Stäng

Bioinformatik

Bioinformatik är ett tvärvetenskapligt ämne där datavetenskap och matematik möter biologin.

Datavetenskapen och matematiken har gjort det möjligt att genomföra storskaliga analyser och modellering av biologiska data. Med hjälp av bioinformatik har forskare byggt upp stora databaser med information om gener och proteiner. Dessutom har bioinformatiken underlättat arbetet med att avläsa alla bokstäver i olika arvsmassor och att bygga modeller av hur de är uppbyggda.

(uppdaterad 2014-11-06)

Stäng

Biobank

En biobank är en samling av biologiskt material som till exempel blod- och vävnadsprover. De har oftast samlats in i sjukvården och proverna kan kopplas ihop med annan information om givarnas hälsotillstånd. Storskaliga analyser av sådana banker kan användas för att hitta till exempel gener inblandade i olika sjukdomar.

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och SciLifeLab finns det biobanker för andra organismer än människa, som till exempel hund.

(uppdaterad 2014-08-22)

Stäng

Behörig myndighet

En behörig myndighet är en myndighet som en medlemstat (till exempel regeringen i Sverige) har utsett som ansvarig för att utföra vissa uppgifter i en lagstiftning. Det kan till exempel handla om tillståndsgivning, tillsynsansvar eller mandat att skriva föreskrifter.

När det gäller EU:s GMO-lagstiftning så är det flera svenska myndigheter som är utsedda som behöriga myndigheter. Exempelvis är Jordbruksverket behörig myndighet för de flesta växter, Livsmedelsverket för livsmedel och Arbetsmiljöverket när det gäller innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer.

Behörig myndighet kallas competent authority (CA) i engelska texter.

(uppdaterad 2014-12-17)

Stäng

Bakterie

Bakterier tillhör de prokaryota mikroorganismerna. De är encelliga och saknar cellkärna. Bakterieceller har cellväggar precis som växtceller. Bakterier finns troligen överallt, bland annat i is, i heta källor och där pH:t är mycket lågt.

(uppdaterad 2014-11-06)

En bakterie.

En bakterie. Copyright bild: Gunilla Elam

Stäng

Backtrav

Backtrav är det svenska namnet på Arabidopsis thaliana. Det är en modellväxt inom växtbiologin. Backtrav kallas ofta arabidopsis av forskare. Läs mer om backtrav i Den virtuella floran.

(uppdaterad 2014-11-06)

En bild på växten backtrav. Backtraven på bilden har vita blommor.

Blommande backtrav (Arabidopsis thaliana). Foto: Wikimedia Commons, Alberto Salguero

Stäng

Bacillus thuringiensis

Bacillus thuringiensis är en jordbakterie som bildar proteiner som är giftiga för vissa insektsarter. De gener som uttrycker dessa proteiner kallas cry-gener och har med hjälp av genteknik förts in i bland annat majs och bomull. Dessa typer av majs och bomull kallas Bt-majs och Bt-bomull. I växterna kommer cry-generna producera de giftiga proteinerna vilket gör att växterna blir resistenta mot de skadegörare som tillhör de insektsgrupper som är känsliga för cry-proteinerna. Cry-proteiner används även i ekologiskt jordbruk för att bekämpa insekter och för att bekämpa myggor.

(uppdaterad 2014-11-06)

Stäng

Arvsmassa

En organisms arvsmassa är den totala mängden DNA i en cell. Kallas också genom.

(uppdaterad 2014-09-19)

Stäng

Modellorganism, modelldjur, modellväxt

För att bättre förstå hur celler, djur och växter fungerar använder sig forskarna ofta av modeller. Vanlig jäst fungerar som en modell för den eukaryota cellen. Backtrav, tillsammans med ris och poppel, är vanliga modeller för växter. För sjukdomar hos människa används ofta möss. Andra exempel på modellorganismer är zebrafisk och bananfluga.

(2014-08-14)

 

Stäng

Arvsanlag

Arvsanlag är ett annat ord för gen.

(uppdaterad 2014-08-18)

Stäng

Arabidopsis thaliana

Arabidopsis thaliana är det latinska namnet på backtrav, en modellväxt inom växtbiologin. Kallas ofta arabidopsis av forskare. Läs mer i Den virtuella floran.

(uppdaterad 2014-10-30)

Backtrav

Blommande backtrav (Arabidopsis thaliana). Foto: Wikimedia Commons, Alberto Salguero

Stäng

Antocyaniner

Antocyaniner är en undergrupp av molekyler som tillhör gruppen flavonoider. De finns i växter och ger blommor, bär och höstlöv dess färger. Färger som till exempel blått, lila, rosa och rött. Färgerna lockar till exempel till sig insekter som kan pollinera blommorna. Antocyaniner är också antioxidanter som skyddar växterna från skadligt solljus. Dessutom anses det vara nyttigt att äta antioxidanter för oss människor.

(uppdaterad 2014-10-30)

Stäng

Antioxidant

Antioxidanter är en sorts molekyler som hindrar andra molekyler från att oxidera (när ett ämne förlorar elektroner, det vill säga oxidationstalet går upp). Då minskas mängden skadliga fria radikaler.

C- och E-vitaminer, peroxidaser, karotenoider och antocynainer är exempel på antioxidanter hos djur och växter. Det anses vara nyttigt för oss människor att äta antioxidanter.

(uppdaterad 2014-10-30)

Stäng

Antikroppar

Antikroppar är proteiner som bildas av immunförsvaret för att identifiera en liten del av en antigen (till exempel en liten del av bakterier, virus och pollen). Antikroppar spelar en viktig roll i immunförsvar hos människor och djur.

(uppdaterad 2014-10-30)

 

Stäng

Antigen

En antigen är ett kroppsfrämmande ämne (till exempel virus, bakterier och pollen) som gör att immunförsvaret reagerar och bildar antikroppar. Antikropparna känner igen en liten del av antigenet.

(uppdaterad 2014-10-30)

Stäng

Antibiotikaresistens

Antibiotikaresistens innebär att en organism har motståndskraft mot ett eller flera antibiotika. En antibiotikaresistent bakterie kan växa och dela sig i närvaro av det antibiotikum som bakterien är resistent mot. Många mikroorganismer har gener som gör dem resistenta mot antibiotika.

(uppdaterad 2014-10-30)

Stäng

Antibiotika

Antibiotika är ämnen som dödar mikroorganismer. Dessa ämnen tillverkas i naturen av bland annat mikroorganismerna själva, som ett sätt att döda konkurrenter. Ämnena är skadliga genom att de stör till exempel tillverkningen av proteiner, cellväggar och membran.

Vi människor använder antibiotika för att döda skadliga mikroorganismer så att vi eller våra husdjur slipper att bli sjuka. Vi renar fram dessa skadliga ämnen för att använda dem som läkemedel.

Det heter ett antibiotikum i singular och flera antibiotika i plural.

(uppdaterad 2014-12-17)

Stäng

Aminosyra

Proteiner byggs upp av aminosyror. Aminosyror är molekyler som består av en aminogrupp (NH2), en karboxylgrupp (COOH) och en metylgrupp (CH) samt en kolvätekedja som brukar kallas R. R-kedjan är specifik för varje aminosyra. Varje aminosyra har två olika bokstavsförkortningar (en bokstav och tre bokstäver, se tabellen nedan).

Tre RNA-baser, som kallas kodon, kan översättas till en aminosyra (se tabellen nedan). Till exempel så översätts kodonet UGG till aminosyran tryptofan. De flesta aminosyrorna har flera olika kodon som ger samma betydelse.

Det finns totalt 20 olika aminosyror i levande organismer, varav åtta är livsnödvändiga eller essentiella för oss människor (se essentiella aminosyror). De åtta essentiella aminosyrorna heter fenylalanin, isoleucin, leucin, lysin, treonin, tryptofan, valin och metionin. Vi kan få i oss dessa via vår mat, till exempel baljväxter, soja, kött eller fisk.

Aminosyror

Aminosyror. Tabell: Gentekniknämnden.

(uppdaterad 2014-08-22)

 

 

Stäng

Allel

En gen kan ha två eller flera varianter. Dessa varianter kallas alleler.

Det finns en gen som ger upphov till det så kallade ABO-blodgruppssytemet. Denna gen har tre alleler, A, B och O.

Allelerna kan vara dominanta, co-dominanta, recessiva med mera. De flesta organismer har två alleler per gen, en allel på varje kromosom i ett kromosompar. Till exempel så ärver vi människor en blodgruppsallel från vår mamma och en från vår pappa.

(uppdaterad 2014-10-30)

Stäng

Abiotisk

Abiotisk betyder ungefär icke-levande. Abiotiska faktorer är motsatsen till biotiska. Oftast nämns abiotisk tillsammans med växter. Exempel på abiotisk är jord, ljus, temperatur, näringsämnen och vatten. Växter som är utsatta för torka är utsatta för en abiotisk påverkan eller abiotisk stress som det också brukar kallas.

(uppdaterad 2014-10-30)

Stäng

Agrobacterium tumefaciens

Agrobacterium tumefaciens är en vanligt förekommande jordbakterie som i naturen orsakar krongallsjuka. Bakterien orsakar sjukdomen genom att föra över gener till celler i en växt. Bland annat för den över gener som gör att växtcellerna delar sig snabbt och det bildas tumörliknande cellklumpar (krongaller) på växten. Bakterien för också över gener som producerar näringsämnen som bakterien lever av. Bakterien har med andra ord skaffat sig ett eget skafferi. Agrobacterium används som redskap vid genmodifiering av växter i laboratorium. Då byts de gener bakterien normalt för över till växter ut mot gener som forskaren vill föra över.

Forskarnas smeknamn på bakterien är Agro eller Agrobacterium. Det nya latinska namnet är Rhizobium radiobacter. Har också kallats Agrobacterium radiobacter.

(uppdaterad 2014-10-30)

Agrobacterium infekterar en växt.

Jordbakterien Agrobacterium kan infektera en växt och orsakar då krongallsjuka. Copyright Gunilla Elam

Stäng