Välkommen till genteknik.nu

Webbplatsen är under uppbyggnad och är tänkt att vara helt färdig till december 2014.

Som du märker finns redan nu en del information på plats, medan mycket annat saknas. Denna version ersätter de tidigare verisonerna som fanns här på webbplatsen genteknik.nu.

Det här är en webbplats som har som mål att beskriva hur bland annat genetik och genteknik fungerar. Vi hoppas att platsen kommer att vara till nytta för dig som vill veta mer om just genetik och genteknik. Vi som ger ut den är en myndighet som heter Gentekniknämnden. Vårt uppdrag är att följa genteknikens utveckling och att informera om den.

(uppdaterad 2014-09-11)

Nukleotid, DNA och kromosom.

Copyright bild: Gunilla Elam

Biopsi

Enligt Svenska Akademiens Ordlista (SAOL) och Nationalencyklopedin (NE) så är biopsi det samma som vävnadsprov.

(uppdaterad 2014-09-25)

Stäng

Insulin

Insulin är ett enzym som bryter ned socker för att regleringen av socker och fet ska bli rätt. Själva insulinet tillverkas i bukspottskörteln av en speciell typ av celler som heter beta-celler. Hos diabetiker har beta-cellerna tagit skada och inget eller lite insulin produceras beroende på vilken typ av diabetes man har.

Under lång tid behandlades diabetiker med insulin från gris. År 1987 lyckades forskaren Herbert Boyer att transformera E. coli med den mänskliga genen för insulin. Bakterierna framställde kopior av mänskligt insulin.

(uppdaterad 2014-09-22)

Stäng

Vektor

Vektorer är bärar- eller transportmolekyler som används som redskap inom gentekniken för att transportera DNA in i en cell. Virus och plasmider (små cirkulära DNA-molekyler som finns i många bakterier) används som vektorer.

Ordet vektor används också för att beskriva smittbärande insekter, till exempel är malariamyggan en vektor för malariaparasiten och sjukdomen malaria.

(uppdaterad 2014-09-22)

Stäng

RNA

RNA är en förkortning av ribonukleinsyra (ursprungligen från engelskans ribonucleic acid). Det kemiska ämnet (molekylen) som bland annat fungerar som en budbärare mellan arvsanlagen (generna) och de proteiner som generna kodar för.

(uppdaterad 2014-09-22)

Stäng

Gen

En gen är en bit av arvsmassan. Ofta beskriver en gen ett protein, men det finns gener som ger upphov till RNA som inte översätts till proteiner.

Genen är den delen av DNA-molekylen som beskriver en RNA-molekyl. Till genen räknas också omkringliggande DNA-sekvenser som styr hur och när genen används.

Hos människan finns det en gen som heter ABO blood group (transferase A, alpha 1-3-N-acetylgalactosaminyltransferase; transferase B, alpha 1-3-galactosyltransferase). Det långa och krångliga namnet brukar förkortas ABO. Denna gen kodar eller beskriver ett protein som heter Histo-blood group ABO system transferase. Genen finns i tre olika vaianter eller alleler. Beroende på vilka alleler vi bär på kan vi få blodgruppen A, B, 0 eller AB. Blodgrupperna är egenskaperna i detta exempel.

(uppdaterad 2014-08-22)

Stäng

Diagnos

När man ger en diagnos fastställer eller bestämmer man ett fel eller en sjukdom. De flesta av oss tänker nog på en diagnos som en beskrivning eller fastställande av en sjukdom. Men ordet kan också användas i andra sammanhang, till exempel i begreppet diagnostiskt prov. Lärare brukar använda diagnostiska prov för att fastställa hur mycket någon redan kan om ett visst ämne.

(uppdaterad 2014-08-13)

Stäng

Evolution

Evolution betyder utveckling. När man använder begreppet evolution inom biologin så brukar man tänka på de förändringar som sker hos en art över tid.

(uppdaterad 2014-08-13)

Stäng

Makroskopisk

Makroskopisk är det samma som synlig för blotta ögat.

(uppdaterad 2014-08-13)

Stäng

Protozoer

Protozoer kallas ibland urdjur. Det är en grupp av encelliga eukaryota organismer. Amöbor, toffeldjur och ciliater är exempel på protozoer.

(uppdaterad 2014-09-22)

Stäng

Svampar

Svampar utgör ett eget rike bland levande organismer. Detta rike kalls Fungi på latin. De kan vara encelliga som till exempel jästsvampar eller flercelliga som till exempel kantareller.

Svampar är eukaryoter som har cellväggar precis som växter, men de saknar fotosyntes. Precis som djur är svampar heterotrofer, det vill säga de måste ta upp organiska ämnen, till exempel socker, för att få i sig energi.

(uppdaterad 2014-08-13)

Stäng

Alger

Alger är, precis som växter, fotosyntetiserande eukaryota organismer. De allra flesta arterna finns i vatten. Alger kan vara encelliga som diatomer eller flercelliga som kelp.

(uppdaterad 2014-08-13)

Stäng

Organism

En organism är en levande varelse eller en biologisk enhet med en egen ämnesomsättning, till exempel en växt, ett djur eller en bakterie.

(uppdaterad 2014-09-22)

Stäng

Mitokondrier och mitokondrie-DNA

Mitokondrier är små organeller eller rum som bland annat producerar energi i till exempel växt- och djurceller.

Mitokondrie-DNA är den arvsmassa som finns i mitokondrierna. Eftersom nästan inga mitokondrier kommer från en spermie eller ett pollenkorn till det befruktade ägget så ärver ett barn, en djurunge eller en växt allt sådant DNA från sin mamma. Det finns vissa undantag, till exempel gruka där mitkondrierna kommer från pollenet.

(uppdaterad 2014-09-29)

Stäng

GMO

GMO är en förkortning av genetiskt modifierad organism. Vanligtvis använt om en levande organism som tillförts en eller flera nya DNA-sekvenser. I GMO-lagstiftningen är även en organism som modifierats med hjälp av mutationsframkallande ämnen en GMO, men den undantas lagstiftningen.

Många nya tekniker för att modifiera arvsmassan har utvecklats. I vissa fall är det oklart om en viss teknik leder till en GMO som ska regleras eller inte. Detta utreds för närvarande inom EU.

GMM är en förkortning av genetiskt modifierad mikroorganism.

GM-gröda är en förkortning av genetiskt modifierad gröda.

(uppdaterad 2014-07-08)

 

Stäng

Fosterdiagnostik

Fosterdiagnostik är ett gemensamt begrepp för undersökningar av ett fosters hälsa. Alla blivande mammor informeras idag om möjligheten till fosterdiagnostik, som kan ske med olika metoder. Vid den rutinmässiga ultraljudsundersökningen, som i första hand är till för bestämning av graviditetslängden, kan också tecken på vissa missbildningar och kromosomavvikelser observeras. Om modern önskar riskskattning för kromosomavvikelse kombineras ultraljudet med analyser av blodprover från mamman. Om man misstänker kromosomavvikelser eller missbildningar erbjuds fortsatt undersökning med prov från fostervattnet eller moderkakan som möjliggör kromosomanalys av fostrets celler.

(uppdaterad 2014-07-08)

 

Stäng

Forskningsetisk nämnd

Sedan 2004 finns det en lag (SFS 2003:460) som innebär att i stort sett all forskning med människor ska granskas av en etikprövningsnämnd. Det finns sex regionala nämnder och en central nämnd som prövar sådan forskning. Den centrala nämnden är en överklagandeinstans. Nämnderna är självständiga myndigheter och de regionala har tio erfarna forskare samt fem allmänrepresentanter som ledamöter. Ordföranden är en erfaren domare. Nämnden ska väga nyttan med forskningen mot olika tänkbara risker och obehag. Se vidare www. epn.se.

(uppdaterad 2014-07-08)

Stäng

Artikel 30-kommittén

I artikel 30-kommittén diskuterar och röstar EU:s medlemsländerna i frågor som rör GMO, men bara om sådan GMO som regleras av EU-direktivet 2001/18/EG.

(uppdaterad 2014-09-22)

Stäng

Dominant, co-dominant och recessiv

En viss gen kan förekomma i olika former, så kallade alleler. Ett barn ärver en allel från mamman och den andra från pappan för en och samma gen. Dessa alleler förhåller sig till varandra på olika sätt.

Den ena allelen kan vara dominant över den andra. Det betyder att den dominanta allelens egenskap döljer den andra allelens egenskap.  Allelen för runda ärtor är till exempel dominant över allelen för skrynkliga ärtor. Om en ärtplanta bär på en allel för runda ärtor och en för skrynkliga så kommer alla ärtor att bli runda.

Recessiva allelers egenskaper döljs av de dominanta allelerna. Allelen för skrynkliga ärtor är recessiv. För att ärtorna ska bli skrynkliga måste båda allerna vara av den skrynkliga typen.

I vissa fall är allelerna co-dominanta, det vill säga ingen allel är dominant över den andra. Till exempel så är allelen för blodgrupp A co-dominant med allelen för blodgrupp B. Om en person bär på både A- och B-allelen så får den personen blodgrupp AB.

(uppdaterad 2014-07-08)

 

Stäng

Proteiner

Proteiner är molekyler som består av byggstenar som kallas aminosyror. De beskrivs av arvsmassan eller DNA:t. Proteiner har många olika funktioner i organismer, till exempel transporterar de molekyler, utför kemiska processer och bygger upp membran. Några exempel på proteiner är hemoglobin, som transporterar syre, fotosystem II, som omvandlar solljus till energi, och stavarna och tapparna i ögat som gör att vi kan se.

(uppdaterad 2014-07-08)

Från gen till protein.

Från gen till protein. Copyright bild: Gunilla Elam

Stäng

SKLD

SKLD är en förkortning av Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.  Inom SKLD behandlas alla frågor som har med livsmedelskedjan att göra, från djurhälsan på gården till produkterna på konsumenternas bord. I SKLD:s uppdrag ingår frågor som rör GMO. Bland annat är det i SKLD som medlemsländerna  röstar när kommissionen lägger fram ett förslag om att godkänna en viss GM-gröda för till exempel import och bearbetning. Det gäller bara om ansökan lämnats in under förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder. Har ansökan lämnats in under direktiv 2001/18/EG om avsiktlig utsättning av GMO i miljön sker omröstningen i artikel 30-kommittén .

 

 

(uppdaterad 2014-09-22)

Stäng

Vaccin

Vaccin är ett ämne som liknar ett smittämne (till exempel virus) och som sprutas in i kroppen. Genom att immunförsvaret reagerar mot vaccinet kan man bli immun mot smittämnet, eftersom immunförsvaret är förberett.

(uppdaterad 2014-07-08)

Stäng

Sekvensering

Sekvensering är en metod för att bestämma den inbördes ordningen av de fyra kvävebaserna (A, T, G och C) i en DNA- eller RNA-molekyl.

(uppdaterad 2014-08-18)

Stäng

Sekvensbestämning

Vid sekvensbestämning tar man reda på vilka bokstäver eller kvävebaser som finns i en DNA-molekyl och i vilken ordning de sitter. De olika metoderna som används kallas gemensamt för kallas sekvensering. Det går också att sekvensbestämma ett protein.

(uppdaterad 2014-08-18)

Stäng

Sekvens

I molekylärbiologin menar man vanligtvis ordningsföljden av byggstenarna i en molekyl när man pratar om en molekyls sekvens. Ofta är det DNA-sekvensen som beskrivs, det vill säga ordningsföljden av kvävebaserna (A, T, G och C) i en DNA-molekyl. Ibland talar man om proteinsekvensen, det vill säga i vilken ordning aminosyrorna sitter i ett protein.

(uppdaterad 2014-08-18)

Stäng

Stamceller

Stamceller är ospecialiserade celler som kan genomgå ett obegränsat antal celldelningar och har förmågan att utvecklas till olika celltyper. Stamceller är ursprunget till alla celler i kroppen. Genom delning ger stamceller upphov till nya stamceller. De utvecklas till alla typer av celler som finns i kroppen.

(uppdaterad 2014-09-25)

Stäng

Mikroorganism

Mikroorganismer är mycket små levande varelser som man vanligtvis behöver mikroskop för att kunna se. Oftast består en mikroorganism av en enda cell.  Till mikroorganismerna räknas bakterier, arkéer eller arkebakterier, encelliga djur som amöbor och ciliater och encelliga alger. Svampar räknas som mikroorganismer så länge de lever som enstaka celler eller som trådar av celler, som i mögel. Mikroorganismer kallas också mikrober.

(uppdaterad 2014-08-18)

Stäng

Prokaryot

Prokaryoter är en grupp av organismer, till exempel bakterier, som saknar det kärnmembran som omsluter eukaryota organismers kärn-DNA. Ordet härstammar från grekiskans pro som betyder före och karyon som betyder kärna.

(uppdaterad 2014-08-25)

Stäng

Plasmid

Plasmider är små cirkulära DNA-molekyler som finns i många bakterier. De används som verktyg inom molekylärbiologin, till exempel vid kloning av gener. När plasmiderna används vid kloning kallas de också för vektorer. Plasmider ritas ofta som cirklar.

(uppdaterad 2014-09-22)

Stäng

Nukleotid, baspar, kvävebas, nukleosid, nukleinsyra

Nukleotider är byggstenarna i DNA och RNA. En nukleotid består av en kvävebas, ett socker och en eller flera fosfatgrupper. I DNA och RNA är det alltid en fosfatgrupp. I DNA är sockret deoxyribos och i RNA ribos. Kvävebaserna i DNA heter adenin (A), tymin (T), cytosin (C) och guanin (G). I RNA finns adenin, guanin, cytosin och uracil (U).

När nukleotiderna länkas samman som i DNA och RNA kallas molekylen en nukleinsyra.

 (uppdaterad 2014-10-01)

 

Stäng

Könsceller

Könsceller kallas också gameter. Hos djur, inklusive människan, är en könscell antingen en äggcell eller en spermie. Samma sak gäller växter, där spermiecellerna finns i pollenkornen på toppen av ståndarna och äggcellen i pistillen. Celler som inte är könsceller kallas somatiska celler eller kroppsceller.

(uppdaterad 2014-09-22)

Stäng

Kloroplast

Kloroplaster är en så kallad organell, det vill säga en del av eller ett rum i celler hos växter, alger och cyanobakterier. I kloroplasten sker fotosyntesen. Kloroplaster innehåller också arvsmassa.

(uppdaterad 2014-08-25)

Stäng

Kloning

Kloning innebär att man skapar en identisk kopia av något. Grunddefinitionen av kloning inom biologin är att skapa en population av genetiskt identiska individer.

Genom att ta sticklingar från en viss växt så klonas just den växten, till exempel så har man klonat en pelargon när man tar sticklingar från den. Bakterie- och jästceller som delar sig är varandras kloner. Inom gentekniken kan man klona en viss gen eller DNA-bit genom att isolera just den biten och sedan föröka upp den.

(uppdaterad 2014-09-22)

Stäng

DNA

Förkortning av deoxyribonukleinsyra (ursprungligen från engelskans deoxyribonucleic acid). Det kemiska ämnet (molekylen) som bär arvsanlagen (generna).

(uppdaterad 2014-08-25)

Stäng

Eukaryot

En eukaryot organism är en organism vars DNA omsluts av en cellkärna, det vill säga växter, djur, människor, svampar och protister. Ordet kommer från grekiskans eu som betyder äkta och karyon som betyder kärna.

(uppdaterad 2014-09-11)

Stäng

Escherichia coli (kolibakterie eller E. coli bakterie)

En vanligt förekommande bakterie som bland annat finns i människors och djurs tarmflora. Speciella varianter av bakterien kan orsaka magsjuka respektive urinvägsinfektion. Används flitigt inom molekylärbiologin, till exempel för att få fram plasmider (små, cirkulära DNA-molekyler) eller protein.

(uppdaterad 2014-08-22)

Stäng

Enzym

Enzymer är proteiner som utför (katalyserar) kemiska reaktion. Till exempel så är alla de proteiner som utför olika steg i ämnesomsättningen enzymer.

(uppdaterad 2014-08-18)

Stäng

Genmodifiering eller genmanipulation

Vid genmanipulation eller genmodifiering förändras arvsanlagen. En ny gen kan sättas in, men det kan också vara så att en vis gen stängs av. Genmanipulation och genmodifiering används synonymt. Inom forskning och i textböcker är begreppen genmanipulerad och genmodifierad vidare än i lagstiftningen. I miljöbalken (1998:808 ) står det:

”Med genetiskt modifierad organism avses en organism där det genetiska materialet har ändrats på ett sätt som inte inträffar naturligt genom parning eller naturlig rekombination.”

(uppdaterad 2014-08-22)

 

Stäng

Genetik

Genetik är det samma som ärftlighetslära.

(uppdaterad 2014-08-13)

Stäng

Cellkärna

Cellkärnan är ett rum eller en avdelning inuti i cellen som har ett eget membran. I Cellkärnan finns organismens arvsmassa. Ibland talar man om eukaryota celler, celler med cellkärna, och prokaryoter, celler utan cellkärna.

Cellkärnan innehåller det mesta av det genetiska materialet i en cell.

(uppdaterad 2014-09-18)

Stäng

Cell

Cellen kan ses som livets minsta enhet. Det finns encelliga organismer som bakterier och amöbor. De består av endast en cell. Flercelliga organismer, som djur och växter, består av mängder av celler som måste kommunicera med varandra.

Cellen kan också beskrivas som ett utrymme, omslutet av ett membran, som innehåller en komplett uppsättning arvsanlag för sin art, plus de proteiner och andra ämnen cellen behöver för att överleva. Ofta delar man in celler i somatiska celler, det vill säga helt vanliga kroppsceller, och könsceller, som äggceller och spermier.

En växtcell, en djurcell och en bakterie.

Bilden jämför en växtcell (den gröna cellen), en djurcell (den blå cellen) och en bakterie (den lilla avlånga cellen). Copyright bild: Gunilla Elam

(uppdaterad 2014-08-13)

Stäng

Symbios

Symbios är en form av samlevnad mellan två olika arter. Oftast menar man att samlevnaden ska vara mer gynnsam för de två arterna än att leva var för sig. Det finns en skala från att båda arterna gynnas i hög grad till att en eller båda arter har en liten eller ingen positiv effekt av att leva i symbios. Men, om den ena arten drar nytta av samlevnaden och den andra missgynnas så är det inte längre symbios utan parasitism.

(uppdaterad 2014-08-18)

Stäng

Biobank

En biobank är en samling av biologiskt material som till exempel blod- och vävnadsprover. De har oftast samlats in i sjukvården och proverna kan kopplas ihop med annan information om givarnas hälsotillstånd. Storskaliga analyser av sådana banker kan användas för att hitta till exempel gener inblandade i olika sjukdomar.

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och SciLifeLab finns det biobanker för andra organismer än människa, som till exempel hund.

(uppdaterad 2014-08-22)

Stäng

Behörig myndighet

En behörig myndighet är en myndighet som har laglig rätt att utföra vissa funktioner. När det gäller EU:s GMO-lagstiftning så är Jordbruksverket behörig myndighet för utsättningsdirektivet (2001/18/EG), Livsmedelsverket när det gäller livsmedels- och foderförordningen ((EG) nr 1829/2003) och Arbetsmiljöverket när det gäller innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer (Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2011:2)). Behörig myndighet kallas competent authority (CA) i engelska texter.

(uppdaterad 2014-08-25)

Stäng

Bakterie

Bakterier tillhör de prokaryota mikroorganismerna. De är encelliga och saknar cellkärna. Bakterieceller har cellväggar precis som växtceller. Bakterier finns troligen överallt, bland annat i is, i heta källor och där pH:t är mycket lågt.

En bakterie.

En bakterie. Copyright bild: Gunilla Elam

(uppdaterad 2014-08-13)

Stäng

Arvsmassa

En organisms arvsmassa är den totala mängden DNA i en cell. Kallas också genom.

(uppdaterad 2014-09-19)

Stäng

Modellorganism, modelldjur, modellväxt

För att bättre förstå hur celler, djur och växter fungerar använder sig forskarna ofta av modeller. Vanlig jäst fungerar som en modell för den eukaryota cellen. Backtrav, tillsammans med ris och poppel, är vanliga modeller för växter. För sjukdomar hos människa används ofta möss. Andra exempel på modellorganismer är zebrafisk och bananfluga.

(2014-08-14)

 

Stäng

Arvsanlag

Arvsanlag är ett annat ord för gen, genom och arvsmassa. Det kan vara en unik gen (eller ett arvsanlag) eller en individs uppsättning av gener (flera eller alla arvsanlag). Oftast menar man de arvsanlag som beskriver proteiner.

(uppdaterad 2014-08-18)

Stäng

Aminosyra

Proteiner byggs upp av aminosyror. Aminosyror är molekyler som består av en aminogrupp (NH2), en karboxylgrupp (COOH) och en metylgrupp (CH) samt en kolvätekedja som brukar kallas R. R-kedjan är specifik för varje aminosyra. Varje aminosyra har två olika bokstavsförkortningar (en bokstav och tre bokstäver, se tabellen nedan).

Tre RNA-baser, som kallas kodon, kan översättas till en aminosyra (se tabellen nedan). Till exempel så översätts kodonet UGG till aminosyran tryptofan. De flesta aminosyrorna har flera olika kodon som ger samma betydelse.

Det finns totalt 20 olika aminosyror i levande organismer, varav åtta är livsnödvändiga eller essentiella för oss människor (se essentiella aminosyror). De åtta essentiella aminosyrorna heter fenylalanin, isoleucin, leucin, lysin, treonin, tryptofan, valin och metionin. Vi kan få i oss dessa via vår mat, till exempel baljväxter, soja, kött eller fisk.

Aminosyror

Aminosyror. Tabell: Gentekniknämnden.

(uppdaterad 2014-08-22)

 

 

Stäng